Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Nog för att jag har ridit på mycket bättre underlag och i behagligare temperaturer en miljon gånger men jag kommer nog ändå att spara dagens ritt i min minnesbank under kategorin ”underbar uteritt”.
Kan jag göra något annat när jag travade och galopperade på svagt snötäckta vägar i vacker skog, med en häst som var perfekt i formen, bjudningen och kontakten och med min fina lilla hund som pinnade på bredvid ❤️?
Idag körde vi till Staffanstorp för att äta lunch och jag skänkte en tacksamhetens tanke till restaurangen som så ofta förser oss med jättegod husmanskost för nästan samma pris som de mångdubbla pizzeriorna i byn tar för sina rätter. För mig är valet enkelt; ät hur mycket du vill av husmanskost eller ta en pizza…..
Jodå….den ”bästa stunden” inföll även idag efter ett toppenpass i ridhuset följt av äppelkaka med vaniljsås till frukost/ brunch 🙂 ! Det är de små tingen i livet….
Som jag nämnde häromdagen känns det som att hela Sverige står mer eller mindre stilla kring jul och nyår och ärligt talat vill jag inte ens ut och köra på de isiga vägarna kring Ryhus så det får mest bli soffhäng resten av dagen tror jag.
Lusten att göra mer än nödvändigt kring stallet och ridhuset lyser också med sin frånvaro men detta förutsåg jag redan när det var varmare och bättre väder så allt som behövde göras är redan klart, tex nästa års lagring av ensilaget och halmen.
Vicke har vilodag efter 3 dagar i ridhus och en uteritt innan dess.
Jag är lyckligt lottad att han kan vila hur mycket som helst höll jag på att säga och ändå både kännas jättefin att rida och utan risk för otäck överskottsenergi och det utnyttjar jag dagar som denna.
Jag vill varken rida i ridhuset en fjärde dag i rad eller rida ut när det är blankis på vägarna så då passar det bra med en ”day off”.
Igår när jag körde till jobbet visade bilens temperaturmätare minus 10; det är ganska kallt för att vara i Skåne.
Och det var inte många grader varmare när jag öppnade stallet i morse; glatt överraskad över att vattnet i kranen inte hade frusit (jag hade lagt ett tjockt täcke ovanpå).
Mitt stall är ju ett kallstall där det oftast inte skiljer många grader mellan ute och innertemperatur så det gäller att ha koll på inte bara kranen utan även hästarnas dricksspannar när det är så här kallt.
Ridningen förlades till ridhuset där jag fortsatte att träna på det jag gjorde lite hos Nina igår; övergångar mellan piaff och passage.
Vicke har alltid haft betydligt lättare för det förstnämnda och piaffen vill jag påstå är tävlingsmässig medan passagen är blygare för det mesta och också svårare att rida fram omedelbart. Ibland tar det x steg innan det blir passage och ibland vill Vicke också slå sig fri och gå iväg i stället för att stanna kvar på bakbenen.
Men det blev ett överlag mycket bra pass så jag var jättenöjd.
Nu står jag vid köksfönstret och betraktar en rolig scen:
5 förbipasserande människor står utanför lillens hage och tittar på honom; ser ut som att en av dom tar ett kort också.
Han har gått ganska nära dom men det skiljer ett dike mellan och när han inser att de inte kommer att ge honom något ätbart lufsar han iväg den lilla sötnosen. Svårflörtad man….
Vicke skulle stå kvar och se vacker ut tills de gav honom sin sista….tja..vad som helst….han har en otrolig förmåga att tjusa folk (och ston) 🙂 !
I morse satt jag i sadeln redan vid 7- min plan var att ha ridit färdigt innan hovslagare Markus skulle komma strax efter 8.
Planen höll och efter 45 minuters bra känsla när jag tränade på övergångar, galoppfattningar och lite annat smått och gott kunde vi invänta en av de viktigast personerna i mitt hästeri.
Vicke fick nya skor och den lille blev verkad. Jag frågade om man kunde se spår av fång på B och det kan man inte längre vilket så klart är glädjande.
Nu hoppas jag på en lugn dag utan överraskningar, jag är i alla fall ledig.
Så här kring jul känns det som att hela Sverige stannar upp vad gäller precis allt annat än det julrelaterade så det finns tex inte en enda ny häst på annons och som jag skrev härom dagen har jag just nu ingen brådska på den fronten.
Som jag känner idag handlar det om att försöka hålla hästarna i allmänhet och Vicke i synnerhet friska under vad jag betraktar som den farligaste tiden på året.
Det finns mycket som kan skapa bekymmer; kolik pga dåligt drickande, diverse skador av att gå på fruset underlag och halka eller vricka sig av blötsnö-klackar.
Som jag sa till Markus handlar det verkligen inte bara om slumpen eller tur att Vicke varit så enormt frisk under många år; mitt ibland överdriva och överbeskyddande handhavande av detta djur har spelat en stor roll; det är i alla fall jag övertygad om.
Många andra hade hanterat honom annorlunda både vad gäller hagtid, sällskap där osv men detta har fungerat för mig.
I morse red jag ut med Molly och Vicke; det hade snöat en del men gick ändå bra att rida i alla gångarter.
Jag ville prova en ny rutt vilket ledde till att vi hamnade på två olika återvändsvägar i skogen och fick rida tillbaka lite så vi var inte hemma förrän efter 1,5 timme.
Även med en del trav och galopp är ju detta ”a walk in the park” för både hund och häst och själv var jag mest nöjd med att vi kunde vara utomhus utan att halka omkring.
Nu har jag precis tagit in hästarna från deras hagar och kunde konstatera att några timmars småregnande efter vår ritt har gjort underlaget avsevärt halare så någon eftermiddagsrunda hade det definitivt inte kunnat bli tal om.
Vilodag för Vicks så jag passade på att lägga en kvart på att tvätta av hans och lillens boxväggar med varmvatten och en duschsvamp.
Jag föredrar dessa ”mini-tvättar” då och då (kanske en gång varannan månad) eftersom det dels tar så liten tid och dels går ganska lätt eftersom smutsen inte har hunnit bita sig fast.
När jag stod inackorderad var det vanligare med en årlig stalltvätt och då fick i alla fall jag skura rejält, det tog tid och var såååå tråkigt.
Min nuvarande strategi gör dessutom att stallet alltid ser ungefär likadant ut (hyfsat rent) medan det hade hunnit bli rejält smutsigt i några månader om jag bara gjorde en årlig tvätt.
Nu ska det sägas att båda mina hästar, den lille framför allt, inte är några ”grisar” men beslutet att ge Vicke allt blötfoder (betfor och mash) i hagen har gjort en enorm skillnad.
Den bortskämda herren kunde förr kasta mat runt sig (läs: på väggarna) och det existerar inte längre, delvis också eftersom hans krubba numera är på golvet.
Även den lille äter (och dricker faktiskt) från marken- de där gummikrubborna är verkligen toppen!
Jag har alltid tyckt om ordning och reda och när saker ser prydliga ut….när jag var liten ville jag ibland städa hos andra för att ”göra fint” 🙂 🙂 🙂 !
Så ni kanske förstår att det är så härligt att slippa titta upp på stallfasaden när den såg ut som ovan och i stället njuta av detta:
Samma med Vicke tex…
Jag fattar (så klart) att det inte är utseendet man rider på men det gör verkligen inte ont att ha ett vackert djur att titta på:
Idag var han inte bara vacker utan gav mig ett mycket bra pass i ridhuset!
Och ja..jag fattar även att man oftast är väldigt partisk som djurägare så gissningsvis tycker inte alla att varken Vickster, Lillis eller lilla Molly är så vackra som jag uppfattar dom 🙂 !
Idag hann jag rida ett nytt bra pass i ridhuset innan det var dags för en hundkurs som hålls av en fd hästtjej som numera bara jobbar med hundar.
Jag tycker att det är kul att ridhuset används till lite mer än mitt ”harvande” och jag har också lärt känna en del trevligt folk genom detta.
Och ska man vara ärlig lämpar sig ett så här litet ridhus bättre för hundar än hästar, i alla fall om man ska ha mer än ett djur inne åt gången 🙂 .
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer