Scenario:

Du besöker ett café och köper en hembakad choklad-kaka som kostar 30 kronor/ bit.
När du börjar äta densamma kan du konstatera att kakan är både hård och torr- troligen ”gammal” helt enkelt.

Vad gör du:

a) suckar trött för dig själv men äter upp kakan eftersom du är hungrig

b) lämnar halva kakan och retar dig i tysthet

c) tar en tugga, slutar äta och framför dina klagomål till personalen och säger att du vill ha pengarna tillbaka /något annat att äta

Personligen valde jag nyligen det första alternativet, framför allt eftersom jag var vrålhungrig men absolut också delvis för att jag inte ville vara ”besvärlig”.

Mycket dumt när jag tänkte på det i efterhand men tyvärr tror jag att vi konsumenter många gånger är allt för flata.

Häromdagen var jag inne på Lidl och medan jag stod i kassakön slängde jag en blick mot hundmaten som stod på en hylla bredvid.

Noterade ganska häpet att ett 5-kilos torrfoderpaket kostade under 60 kronor- det är ju ENORMT mycket billigare än vad ”märkes-torrfoder” kostar.

Nu undersökte jag inte innehållet utan såg bara förpackningen på håll och helt ärligt skulle jag inte ”våga” köpa så billigt foder men kanske tänker jag fel?

Jag håller mig till någon av de 3 sorter som Soyas uppfödare rekommenderade när vi köpte henne (Precept, ANF och Lone Star) och eftersom Soya alltid ätit bra, haft fantastisk hårrem och inga problem med magen så vill jag inte ändra på något som fungerar.

”Man” (läs: JAG) tänker att något så billigt måste vara ”skit”- samtidigt har jag inga skrupler mot att ge katterna lika billigt torrfoder (också från Lidl) som de slukar.

Nu får ju dessa katter ”ordinarie” mat av stallägarna och min mat är mer lite godis vid sidan av så det är inte riktigt samma sak.

Vad ger ni era hundar för mat och varför? Skulle ni köpa Lidl-fodret? Varför/ varför inte?

Som ett sidospår tycker jag att det är intressant att FROLIC är ett torrfoder.

Jag vet INGEN som fodrar med detta, däremot är det ganska vanligt att det används som godis :)))).

Jag tror absolut att en sådan här dress är väldigt bekväm och mysig på alla vis- hade säkert passat frusna Birgitta PERFEKT men jag måste trots det säga att jag hade skrattat ihjäl mig om maken hade börjat gå iförd en sådan här sparkdräkt hemma!

Vad säger ni läsare?

Äger ni en jump-suit? Om inte, skulle ni vilja ha en? Skulle ni kunna köpa en till er partner?

199 kronor på Gekås

Som jag har berättat om känner jag sedan ett bra tag till flera hästar som varit till salu- en del under ganska många månader vid det här laget.

Nyligen blev jag ganska förvånad då jag fick höra att en person som varit väldigt intresserad av Archie då HAN var till salu (läs: förra sommaren) nu uttryckt liknande intresse för en av de hästar jag vet är till salu.

Att jag blev förvånad är för att det i min värld är ganska konstigt om man under ett helt år, med en budget på över 100.000 och då det idag är ”köparens marknad” FORTFARANDE inte lyckats hitta ”sin” häst men det är kanske jag det? Det kanske inte alls är konstigt, eller?

Så dagens fråga lyder som följer:

Ungefär hur lång tid tog det innan ni hittade och köpte er häst?

Ska jag svara på min egen fråga så gissar jag att snitt-tiden då jag hittat mina hästar handlat om 1-2 månader och på den tiden har jag oftast hunnit titta på i vart fall säg 10 hästar IRL samt ringt på massor av fler.

Nu bor ju jag i Skåne där utbudet är enormt- bara då jag skulle titta på Décima fanns det tex nästan 10 mer eller mindre lämpliga hästar i samma (seriösa) försäljningsstall.

Om inget oförutsett inträffar imorgon är det meningen att jag och min shoppingvapendragare Petra ska bege oss till Ullared.

Det var ju några månader sedan sist och mina lager av allt möjligt börjat sina lite så en påfyllning skadar inte- inte heller att botanisera bland häst och hundsakerna.

För första gången på länge har jag inte en lista på saker som varken Kreon eller jag som ryttare ”måste” ha men jag gissar att jag ändå kommer att komma hem med något jag inte ”tänkt på”, förbrukningsgrejer så som lädertvål, flugspray och dylikt eller kanske några snygga ridbyxor.

Som ni vet brukar jag alltid avge en shoppingrapport i efterhand och också försöka illustrera denna med så många bilder som jag ids ta så dagens fråga är:

Finns det något särskilt som ni vill att jag ska spana efter under besöket och sedan skriva om?

Ponera att du är sjukskriven i 1 månad för en fysisk åkomma.

Redan när det har gått 2½ vecka känner du dig fullständigt återställd.

Hur resonerar du?

1. Är man sjukskriven så är man- jag skulle aldrig ifrågasätta ett läkarintyg.

2. Äh…jag går och jobbar, har inte råd att gå hemma och dra och dessutom är det så tråkigt.

3. Gud så skönt att få lite extra ledigt- aldrig att jag skulle gå och jobba om jag inte behöver!

Har förstått att man resonerar väldigt olika och skulle vilja veta hur ni tänker och varför.