Nedanstående ”undersökning” måste vara den mest korkade jag läst på länge eller så undrar jag vilka hundar man egentligen åsyftar?

Inte kan det vara helt normala hederliga whippar i alla fall?

Att en whippet skulle kosta över 50.000 ”i drift” per år varav över 6000 kronor skulle gå till pälsvård måste vara rena skämtet även om undersökningen inte är gjord i Sverige.

Jag skulle vilja påstå att man kan hålla kostnaden för pälsvård nere till under hundralappen för just en whippet- ni anar inte hur långt en schampoflaska räcker till dessa sämskinn och något annat behöver de knappast.

Tvärt emot denna idiot-undersökning skulle jag vilja påstå att en whippet är otroligt billig i drift, de äter lite, är generellt friska och behöver som sagt verkligen ingen avancerad pälsvård.

Att man sedan KAN, observera KAN, det vill säga om man VILL, göra av med tusentals kronor på exklusiva, onödiga och knäppa grejer till sin hund är en helt annan sak men det gäller ju verkligen inte bara dessa djur utan så mycket annat här i livet.

http://www.mixr.se/husdjur/hundraserna-som-kostar-mest

Jag får ibland frågan om jag inte är sugen på att ta valpar efter Soya.

Och visst skulle det vara roligt och gulligt att ha en kolsvart bebis-kopia efter min underbara hund men vad skulle man göra om man inte fick sålt resten av valparna?

Som jag brukar säga ”en Soya är underbar men 6-7 stycken….näää”.

Öppna nedanstående länk och titta på en hund och ägare som verkligen fick fullt upp!

18 stycken- det måste väl nästan vara rekord?

Min ena greyhound fick förresten ”vardagsnamnet” Sladden (hette officiellt Zulu Last) eftersom han kom ut sist av 11 valpar :).

http://www.expressen.se/husdjur/1.2175392/mamma-anny-tar-hand-om-18-valpar

Ännu ett trist exempel på inavel.

Å ena sidan är det tur att
a) det finns veterinärer som är skickliga nog att rädda sådana djur och
b) det finns folk som är villiga att betala för veterinärvården

fast samtidigt så känns det så tråkigt att det ens ska behöva förekomma tycker jag.

http://www.expressen.se/husdjur/1.2176957/molly-gjorde-ansiktslyft-fick-synen-tillbaka

De av er som följt bloggen länge kan inte ha undgått min aversion mot mörker och kyla (kan även kallas höst och vinter).

Jag tycker INTE att sprakande brasor, tända stearinljus och en mjuk filt i soffan tillnärmelsevis uppväger leriga hagar (och dito hästar), att det inte går att rida ut på vardagarna före eller efter jobbet pga mörker och att jag fryser i princip överallt utom när jag sitter ihopkurad under min mjuka filt med tända stearinljus och en sprakande brasa.

Om jag ändå ska försöka hitta något ”ljus i mörkret” (ha ha…lite halvvitsigt det där….) så är det att jag snart kommer att få användning för den jättefina ”sparkdräkten” jag beställde till Soya från http://www.litentass.com/ i våras.

När jag publicerade ovanstående bild på bloggen förrra gången blev det ”läsarrekord” och det förstår jag- sötare lilla pyjamashund går väl inte att finna!

För att undvika missförstånd vill jag åter poängtera att denna outfit endast kommer att användas när Soya ligger i min bil och inte till att gå/ springa omkring i.

Nog för att Soya säkert inte hade haft något emot att ha på sig detta värmande plagg året runt och i alla sammanhang men någon måtta får det ändå vara- det tycker till och med jag.

Annars är det termotäcke, regntäcke och reflextäcke som gäller vid de flesta utepromenaderna nu- sådan ägare sådan hund skulle man kunna säga utan att överdriva det minsta!

Varför du aldrig ska ha din hund lös om du är stressad:

Din tanke är att snabbt cykla en runda med din hund eftersom du inte har tid att gå en längre promenad.

Det som händer är följande:

1. Efter en stunds cyklande med hunden lös bredvid dig får hunden syn på en kanin som rusar in i ett rapsfält.

Din första tanke är att hunden aldrig kan tränga sig igenom detta tjocka myller av gröda men du inser snabbt att du har fel.

Din andra tanke är att hunden kan förbli borta hur länge som helst då du inte kan se igenom detta tjocka myller av gröda och att hunden kanske också förirrar sig i detta tjocka myller av gröda och du inser snabbt att du har rätt.

Efter vad som känns som en evighet då du har irrat runt i det tjocka myllret av gröda planlöst men med allt lerigare skor dyker hunden upp från ingenstans och som om inget har hänt.

2. När du och hunden är tillbaka där du lämnade cykeln för att rusa ut i rapsfältet inser du att hunden under sin bortavaro har passat på att rulla sig i något som du inte har lust att undersöka om det är hund, människo eller ko-skit.

3. Väl hemma måste du öda tid på att slänga in hunden i badkaret, hälla 2 liter schampo över byrackan för att få bort stanken och tvätta, tvätta, tvätta.

4. När hunden är badad och dyngsur hinner du inte ta fram handduken innan eländet (hunden) har lyckats hoppa ut ur badkaret och nu står och skakar sig på ditt ömtåliga trägolv i vardagsrummet.

5. Efter att ha fångat in hunden och torkat den grundligt måste du genomföra ytterligare en grundlig torkning, denna gången av vardagsrumsgolvet.

Nu har det gått över en timme sedan du tänkte ta en kort tur med din hund eftersom du hade bråttom.

Du hinner tänka att det finns en anledning till att kopplet uppfanns innan du hastar iväg.

Vad säger ni om detta?

http://www.expressen.se/halsa/1.2046791/nya-hundtrenden-i-kina-skonhetsvard

Förhoppningsvis bryr sig inte hunden om vilken färg den har på pälsen men bortsett från allt annat (att pälsen tex kan ta skada av att färgas) så anser i alla fall jag att man har hund av helt fel orsaker om detta är det man tycker man vill ägna sig åt!

Djuuuup suck!