Även idag blev det tävling för Zack och mig och nu har jag uppnått de mål jag gjorde upp för någon vecka sedan.

Då var målet att rida på 67% i LC och 65% i LB och dagens resultat blev 66,6 i LC:n och 72% i LB:n :)!

Rapport kommer sen och många bilder med en BRA kamera har tagits:)!

Efter lite väl kort tid tillsammans måhända men eftersom det fanns en bra tävling denna veckan men ingen nästa så åkte jag och Zack iväg idag för att rida en LC:2 och en LB:1 i Helsingborg.

Att tävla med Zack var som att förflyttas tillbaka till den muppfria tiden i mitt liv :), han är precis lika snäll och okomplicerad som alla mina hästar exklusive Kreon var.

Man kan liksom bara ta Zack under armen och gå- precis vart som helst känns det som.

Den positiva skillnaden från tex Archie är dock att man inte håller på att svimma av utmattning UNDER ridpasset och inte ens efteråt och det var faktiskt i Helsingborg för nästan exakt 2 år sedan som jag liksom slutligen gav upp med honom och insåg att ”nej, det här går inte…nu MÅSTE jag sälja”.

Då hade han känts fin på framridningen för att fullständigt DÖ inne på banan och det var en hemsk känsla jag aldrig mer ville känna.

Med Zack blev det nästan lite tvärtom idag- inne på banan och efter alla galoppökningar ville han dra iväg allt vad han orkade…tjohej vad det gick :)!

Men sammantaget skötte han sig ypperligt även om vi var långt ifrån placering i båda klasserna och det var också roligt att jag kunde instämma till 100 % i båda domarnas kommentarer:

I LC:n: Något markbunden. Blev lite spänd och hög i nacken i galoppen. 64,4%

I LB:n: Bussig häst men behöver bli mer undersatt och lättare i sin framdel. 59%

Framför allt den sista kommentaren var verkligen huvudet på spiken!

Hur som helst var det jätteroligt att komma ut och lufta tävlingskläderna….vem vet när jag får tillfälle att göra det med en egen häst liksom?

Lyxigt var det att ha hästskötare med sig (Zacks ägare) , det är jag ju inte så jättebortskämd med men som sagt hade man nog kunnat ställa Zack ensam och lös utanför transporten, säga ”jag är tillbaka om 30 minuter” och han hade säkert stått kvar :)!

Jag ska titta igenom lite bilder som togs, misstänker att kvalitén inte är den bästa men det kanske kan vara kul att se oss in action ändå?

Ja, dagens tävlingsresultat blev inget resultat skulle man kunna säga för Kreon kom aldrig till start.

Han kändes halt på framridningen och X tyckte att det kom från höger bak, benet som han blev behandlad för en knäledsinflammation i förra hösten.

Även om min gamla tränare NN ”varnade” mig för att jag kanske skulle behöva behandla om detta ben under några år om det är så att han har en svaghet där och tills den är till fullo bortarbetad eller vad man ska säga så är jag ändå helt bedrövad och otroligt ledsen.

Visst är min tråkiga erfarenhet att ”man” aldrig får vara riktigt nöjd några längre perioder och Kreons utveckling de senaste månaderna har gjort att jag liksom bara har gått och, om inte VÄNTAT så i alla fall varit RÄDD för att något ska hända och nu har det alltså gjort det.

Jag kommer att ringa ”min” veterinär direkt på måndag morgon och hoppas på en snabb tid för hältutredning och fram tills dess finns det inte mycket mer att göra än att försöka att inte deppa ihop totalt.

Nu är jag trött!

Efter att ha fodrat 25-talet hästar, släppt ut ca 20 i hagen, mockat till 3, fixat 9 höpåsar osv osv kunde jag äntligen bege mig till Flyingeortens ryttarförening för att åter rida en LA:3 med Kreon.

På denna tävlingsplats debuterade Kreon med X förra sensommaren och då minns jag att han gick som ett urverk tills det var 3 minuter kvar till start.

Då från ingenstans och utan någon som helst förklaring började bakutsparkarna, Kreon välte några hinderstöd som man hade som avspärrningar och jag trodde aldrig att X skulle hinna få honom lugn innan startsignal (vilket han fick ganska bra).

Med förra söndagens cirkuskonster färskt i minne (dom kommer jag sent att glömma) tänkte jag att vad som helst kunde hända idag och det gjorde det också höll jag på att säga.

Nä…lite skämt och lite allvar: Kreon blev lika knäpp när jag hoppade upp i sadeln även idag och började GENAST att sparka bakut (med X hände det ofta inte direkt och det har numera upphört och bara ersatts av en argt piskande svans vilken man kan få se efter 20 eller 45 minuters ridning- det går aldrig att veta på förhand).

Nu var jag både mer beredd och bestämd vilket visade sig vara en bra kombination även om jag vidhåller att hästen är URLÄBBIG när han håller på så här.

Dock upphörde bakutsparkandet idag efter ca 15 minuter och inte 40 som förra söndagen så DET var ju ett stort framsteg.

Jag ska dock tillägga att Kreon INNAN lugnet infann sig hann rasera ett av flera hinder som fanns på den stora framridningen samt att SPARKA ITU (!!!!!) en bit av staketet som omgav banan.

Jag förstår nu till fullo att han, när han är i detta tillstånd SÖKER sig till saker han kan backa in i eller sparka mot så det gäller att så gott man kan undvika att han lyckas hoppa iväg så pass att han får chansen.

Men efter 15 minuter och endast ETT misslyckat försök till galopp (det var då han smashade staketet) så KUNDE jag alltså galoppera så det är ju faktiskt också ett storartat framsteg.

Eftersom utebanan var så stor kunde jag hela tiden undvika de andra hästarna (jag höll mig i en egen vrå dit nog ingen VÅGADE rida) och sedan var jag bara i framridningsridhuset i kanske 3 minuter och fick lite argt svanspiskande från Kreon men inget mer.

Inne på banan och inför en enhövdad (!) publik skötte sig Kreon som sist ungefär- han gjorde det han skulle men domaren önskade bla mer energi.

Det KÄNNS inte som att jag sitter och håller igen men det gör jag säkert omedvetet (och kan man klandra mig efter sådana galenskaper som jag har fått uppleva?) och Kreons trav har ju aldrig varit direkt lysande vilket framför allt märks i ökningarna där inte ens X brukar få mer än 6.

Slutprocenten (62,3) och resultatet (mitt i klassen) var väl inget att yvas över men just nu får jag ju verkligen vara tacksam över att jag ens KAN tävla och SITTA KVAR på min dåre.

Så vem som än bytte ut honom mot en dressyrmästare utan dess like i veckan återlämnade i alla fall den gamle Kreon idag fast liiiite bättre ändå skulle jag vilja säga :).

Oj, vilket drama!

Att jag satt kvar på hästen OCH kom till start var ett underverk!

Kreon bar sig rent ut sagt för djävligt åt!

Nu en lång resa hem- berättar mer sen!

Idag blev det uppstigning i gryningen, jag körde FRÅN stallet med flätad häst redan 05.15!

Dagens tävlingsplats var en långväga dito; Laholmsortens ryttarförening, en anläggning jag aldrig besökt förut.

Otroligt fint ställe får jag lov att säga; ett gigantiskt ridhus, bra ridbanor osv gör att jag absolut kan tänka mig att återkomma.

Kreon var lika lugn som på förra söndagens framridning och med ungefär lika mycket piskande svans, dock utan att det blev mer av det.

Inne på banan började det inte så bra- tvärnit för något precis innan programmet började och sedan världens längsta, från X:s sida ofrivilliga ryggning efter inledningshalten.

Något var tydligen läskigt trodde X att Kreon tyckte men efter detta så fortsatte programmet utan fadäser.

Bortsett från svaga travökningar och raka skolor var det mesta fint även om det inte såg lika övertygande ut som förra helgen.

Men så är det ju med levande djur i allmänhet och Kreon i synnerhet- man kan aldrig säkert veta hur de ska prestera från den ena dagen till den andra :).

Ja, som jag redan har berättat så kunde dagens tävling inte ha gått bättre rent resultatmässigt, jag betvivlar att jag själv någonsin kommer att vinna en MSV C:1 på 72 %.

Men jag unnar X alla framgångar med Kreon och förstår så klart att även om det är jag som gör vardagsjobbet så ÄR han en skickligare ryttare, både på hemmaplan och på tävling och då kan man också prestera på detta vis.

Av gårdagens lite tuffare pass märktes inget idag- dels är ju Kreon i en utmärkt kondition och dels är han vad jag har döpt till en ”adrenalinare”- han kan gå på ren vilja eller trots utan att känna efter, det har jag erfarit tidigare.

Idag fick vi tack och lov varken se eller uppleva ett enda mupperi; det enda som störde ögat var den arga svansen som Kreon piskade med av och till på framridningen.

Att det ser lite trist ut med detta arga svanspiskande är ingenting mot att jag vet vad som kan komma i direkt anslutning till detta- bakutsparkar högt upp i luften eller sura sido-kickar in i en sarg är inget ovanligt.

Det som var så bra idag var att inget av detta inträffade- Kreon piskade argt med svansen MEN GICK ÄNDÅ!

Och det är mot detta X arbetar; att ”tvinga” Kreon att jobba, jobba, no matter what- att inte låta honom maska, gå lite som han vill utan att få exakt den responsen han vill ha (100 % engagemang).

Det är här utmaningen kommer att ligga när jag själv ska börja tävla: att jag också kan och vågar kräva samma sak och inte bli mesig och låta Kreon bestämma.

Så X red på ganska rejält på framridningen, få pauser och hela tiden fokus på att ta i.

Inne på banan såg jag inte en enda ”svans-pisk”- tack och lov är Kreon OFTAST lugnare inne på banan (= inga hästar som stör)  och idag tyckte jag att han genomförde ett helt prickfritt program.

Även denna domare önskade HELT RIKTIGT mer elasticitet i traven- detta är ju något som kommer att ta tid att få fram trots att det är mycket bättre än då jag köpte hästen.

Skolorna kan också förbättras mycket- nu är de ibland för raka men inte heller detta är varken någon nyhet eller konstigt i sig- det är en ren styrke/ utvecklingsgrej som jag ser det.

Roligt var att se att det jag skrutit om som Kreons numera paradnummer, de enkla bytena som man kan göra hur många som helst hemma utan en miss, även höll inne på banan, båda belönades med betyget 7,5 och då ska man veta att det ju är i fattningarna till galopp som Kreon främst muppat sig på tävling.

Idag slog Kreon till rejält och vann sin första tävling, en MSV C:1 på 72%.

Verkligen bra gjort av både honom och X och rapport kommer senare.