Idag har Vicke och jag avverkat ännu en nyttig träning för X.

Jag beklagade mig i början av passet över att Vicke, mest i vänster galopp, ”vevar” med huvudet då och då eller ”nickar” som domarna har kallat det när han har gjort så på tävling.

Med ett rejält stöd i tyglarna blir det bättre men som X så sant förklarade för mig får man inte frestas att ta till denna kortsiktiga lösning för den sopar bara problemet med otillräcklig självbärighet under mattan i stället för stt dra fram det i ljuset.

Och även om det är något som man först löser på lång sikt och det kanske inte känns så ”kul” medan man jobbar med ett guppande huvud så är det den rätta vägen att slutligen komma till styrka och att bära mer vikt på bak blir ”automatiserat” hos hästen.

I dagsläget väljer Vicke enklare vägar, som att, om han får, ”ge sig av”- inte med någon stor fart men genom att lämna ramen och hamna på bogarna.

Det gäller för mig att stänga alla vägar som möjliggör detta och i stället, i alla fall i inlärningsfasen försätta Vicke i en sådan ”obalans” att han måste välja att sätta sig mer bak för att inte ramla över sig själv.

Så idag blev det massor av samling ”i botten”, dvs så att jag nästan fick travavbrott och i dessa lägen fick jag snabbt lätta av i handen= stödhjulen borta och Vicke fick ta hand om sig själv = fler och fler självbärande steg ju längre vi höll på.

Som sagt ett långsiktigt arbete men som måste till om vi ska komma vidare!

Äntligen träning för X igen!

Vi började som vanligt med att titta på den samlade rättvända och förvända galoppen och när X var nöjd med det han såg övergick vi till traven.

Jag fick visa upp skolorna utmed långsidorna och X tycker att de ser mycket bättre ut nu men det fattas en bit på böjningen och Vicke vill också gärna både ”dyka” och ibland lägga huvudet på sned i stället för att jobba korrekt.

I framför allt vänsterslutan har jag verkligen fått arbeta för att få honom att ta stöd på yttertygeln så att jag kan påverka ytter bak- detta hade Vicke stora åsikter om tidigare och gjorde allt för att undkomma (genom att tex lämna spåret som en trilskande orm….).

Vi avslutade passet med lite travlängningar- en av våra akilleshälar som jag har berättat om flera gånger.

X använde termen TÄNJA för att försöka få till i alla fall något om liknar längningar och det känns faktiskt mer korrekt att tänka så; dvs att jag ska försöka tänja ut steget i stället för att ÖKA traven.

Kanske är det ordklyverier men mig hjälper det att tänka så.

Och jag har också insett att när jag tidigare har försökt att öka på tävling så har jag liksom tagit i för kung och fosterland vilket bara har resulterat i att Vicke har pinnat på snabbare med benen- stegen har blivit många fler men KORTARE och det har säkert sett hur slarvigt ut som helst.

Kan jag i stället få honom att ta färre om än bara liiiite längre steg så ser det nog bättre ut och är ju också utbildningsmässigt mer korrekt.

Hade en ryttarkamrat med mig idag och glädjande nog tyckte hon (som själv tävlar dressyr) att det ”hade hänt mycket” sedan hon såg oss för några månader sedan och att tex grundtraven var mycket bättre och det är ju exakt det vi har jobbar mot!

Kommer några korta filmsnuttar imorgon så får ni själva se.

Idag var det ÄNTLIGEN dags att träna för X igen och denna gången på morgonen!

Tyvärr är X inte lika morgonpigg som jag 🙂  så vi red inte förrän 7.30 ha ha ha men det var både roligt och som sagt efterlängtat.

Vicke skötte sig fin-fint och vi tränade bland annat på skolor och förvänd galopp samt på att allmänt få bättre galoppsprång, kunna reglera deras storlek och med bibehållen korrekt form och utan att Vicke var sig ger sig av eller ”hänger sig på”.

Nu börjar jag faktiskt ganska ofta själv känna tex ”tyglarna har blivit för långa” eller ”nu har jag släppt iväg Vicke” en nano-sekund INNAN X påtalar detsamma och det är ju superbra.

För målet är ju ”givetvis” att SJÄLV veta exakt hur jag ska rida i varje steg och inte vara så ”beroende” av att någon står på marken och instruerar.

Idag var Vicke och jag åter hos X och tränade- det gäller att passa på när han har träningstider eftersom det vissa veckor är svårare att ”få till” mer än en träning i veckan.

Vi tittade på linjerna ur LA:3-programmet och X bannade mig för att jag åter har börjat slarva med vägarna (framför allt hörnpasseringarna).

Med tex Heron var ”vägarnas rätta ridande” mitt signum så jag förstår inte varför jag har förfallit på detta viset.

Men det är bara att skärpa sig- just att rida korrekta vägar kan man ju faktiskt göra med vilken”åsna” som helst så det borde ju inte vara några svårigheter med fina Vicke heller….eller hur?

Som det har blåst i mina trakter sedan i fredags!

En av dagarna var det riktigt så att hjälmen lyfte från huvudet- hade jag inte haft hakband hade den garanterat flugit av!

Även i eftermiddags hade vi rejäla vindar så träningen för X förlades i ridhuset trots sommarvärme ute (och givetvis då även inne).

Idag visade vi upp skolor och skänkelvikningar framför allt och precis som när jag rider rakt fram gäller det att inte låta Vicke ge sig av för att slippa bära vikt på bak.

Jag måste också tänka på hur jag sitter eftersom jag gärna lutar mig bakåt och börjar driva ur den positionen när jag känner att det börjar gå långsamt.

Så i mitt fall får jag nästan tänka att jag ska luta mig lite framåt så hamnar jag mer rätt över hästen.

Just nu känner jag mig lite otålig och skulle vilja se hur Vicke kommer att trava om några månader när han är ännu starkare och allting är mer befäst i de samlade gångarterna- idag kan det kännas som att det går för långsamt med för små steg men det är bara att ha tålamod och träna på.

Så här svettigt blev det idag- inte för att Vicke pressades särskilt hårt men det var helt enkelt så varmt både inne och ute.

Då var det väldigt skönt att få duscha av honom med varmvatten i X:s stall- det hade inte varit roligt att köra hem med en så svettig häst.

Å andra sidan har jag alltid en stor hink med lock fylld med vatten i släpet i den händelse jag behöver tvätta av häst eller annat. Ett bra tips!

Idag har Vicke och jag avverkat ännu en bra träning hos X som åter delade ut en guldstjärna till min fyrfoting som han tycker utvecklas åt rätt håll.

Den träning som vi ägnar oss åt nu är ju i mångt en styrketräning mer än något annat och då måste jag acceptera att det ibland känns lite ”långsamt och lamt” och inte frestas att försöka rida snabbare ur detta.

Det är som när man gör sit-ups tex.

I ju snabbare takt man gör dom desto fler orkar man men det är ju när man gör dom verkligen låååångsamt som man får den rätta effekten.

Idag blev det också några riktigt fina byten, även åt det svåra hållet vilket gladde mig extra mycket.

Det enda som egentligen störde var den mängd av ”millimetrar” (trips) som flög omkring, landade i mitt ansikte med jämna mellanrum och gjorde att jag var tvungen att klia mig hela tiden. Väldigt irriterande kryp får jag säga men har man inte större bekymmer än så när man rider så ska man nog inte gnälla.

Vilken skön känsla att sjunka ner i soffan, nyduschad efter en bra träning hos X med Vicke.

Vårt styrketräningsarbete (läs: mycket samling i trav och galopp)  fortsätter och kommer så att göra ett tag framöver och en av fördelarna med DET är att det numera är Vicke som är mer trött och svettig efter träningen än undertecknad ha ha ha.

Ett tag blev jag ganska trött och såg ju också på en avslöjande film att jag satt och drev omedvetet väldigt mycket men numera ”åker jag omkring” mycket mer 🙂 .

Vicke fick komplimanger av några åskådare och jag skojade och sa att han är en riktig player; inte bara vilt främmande människor kan kommentera hans utseende i mycket positiva ordalag utan även många hästar verkar väldigt förtjusta i  honom medan han själv är iskallt oberörd, förvisso vänlig men utan att  visa samma intresse tillbaka för sina 4-fotade beundrare.

Hade han kunnat prata hade han kanske sagt, inte skrytigt men mer som ett konstaterande ”ja, jag är snygg och jag vet om det” 🙂 !

Kloka ord….

Min egen sommarpresent till mig själv var ett litet ”ridläger” med mig som enda deltagare och 3 pass för X på 6 dagar.

Det har verkligen varit jätteroligt och jag kommer absolut att försöka få till samma upplägg så snart tillfälle ges.

Dessa 3 dagar har bekräftat att vi har kommit till nästa platå i vår träning och det är så klart både tacksamt och eftersträvansvärt och så klart mycket, mycket roligt.

Det var till detta jag ville komma när jag valde bort att köpa en 3 eller 4-åring efter att jag tog bort Kreon- att det sedan har tagit längre tid än jag trodde av olika anledningar kan man ju aldrig veta i förväg.

Vi fortsatte det samlande arbetet idag och kände även på lite skolor i detta tempo och just nu, medan det fortfarande är under inlärningsstadiet (att rida så samlat) finns ju risken att få lite ”tidsfel” skulle jag försöka få till samma ridning på tävling.

Jag får försöka hitta ett mellanting tills samlingen är riktigt befäst och Vicke är stark nog att bibehålla energin även fast det går mycket mer uppåt än framåt i jämförelse mot hur han har gått tidigare.

En positiv effekt av all samling i galoppen är att Vicke idag valde att göra flera fantastiskt fina byten åt det svåra hållet för uppenbarligen var detta ändå lättare än att gå kvar i mycket samlad förvänd galopp som var det JAG ville.

Detta lär väl också hända lite då och då framöver; att jag får ofrivilliga om än väldigt fina byten men det får jag ta.

Dagens träning hölls hos stall Ankarcrona som har en jättefin anläggning strax utanför Flyinge. Även om både vårt egna och X ridhusunderlag är bra så är detta ”to die for” så det gjorde ju inte träningen sämre precis…

Min fina, men på bilden tydligen snoriga 🙂  , häst!