Dagens (hagmocknings)fråga

bild(102)

2 dagars produktion från Vicke

Idag vill jag veta hur ni förhåller er till hagmockning!

Mockar ni era hagar? Om ja, hur ofta ungefär och varför?

Om nej, varför?

Jag har ju förstått att det här med att mocka hagar är superviktigt för vissa och näst intill totalt ointressant för andra- därav mina frågor.

Jag minns att jag läste något inlägg på Bukefalos i vintras om hur man i en persons stall hade som krav att hagarna skulle mockas varje dag (läs: sen eftermiddag/ kväll då det var MÖRKT?!?!?!?), oavsett om marken var torr eller fullständigt ler-indränkt.

Sedan minns jag också hur det var de i alla fall 15 första åren jag hade häst på ridskolan; där mockades inte hagarna på FLERA ÅR (om någonsin) och det var ingen som tyckte att det var något konstigt (eller ÄCKLIGT) med att det ibland fanns små ”bajs-berg” i de små grushagarna.

De sista åren jag hade häst på ridskolan infördes mockning av hagarna en gång i veckan har jag för mig att det var.

På nuvarande anläggning har jag faktiskt dålig koll på hur ofta hagarna mockas- vi inackorderade gör det i alla fall i princip aldrig.

Jag har börjat mocka Vickes lilla gräshage på helgerna och när man inser hur mycket bajs det faktiskt blir av en enda häst så gör jag det gärna för att försöka hålla den lite ”snygg” om inte annat.

Onsdag- välkommet regn

Idag kom det så- det av mig så efterlängtade regnet!

Och eftersom jag har tjatat så om det så fann jag för gott att även rida ut i det- det var inte så himla farligt : )  !

Värst är det egentligen alltid med den überkänsliga sadeln; man får kasta sig av hästen, slita av sadeln från ryggen och sätta igång och putsa på den direkt för att det inte ska bli märken av regndropparna. På fullt allvar alltså : (  .

Nu travar jag i kanske 10 minuter/ pass även om jag delar upp det på 5-6 ”omgångar” men det är fortfarande rakt fram som gäller.

Kanske inte det mest optimala för att lösgöra en häst för att uttrycka sig milt men jag tycker ändå att det går ganska bra.

bild(104)

Jag är en rutinmänniska så varje vardagsmorgon ser ungefär likadan ut för min del.

När jag kommer till stallet klockan 6 ger jag alla hästarna mat, mockar till Vicke, sätter på honom bootsen och sedan går jag in till det andra stallet för att göra i ordning mina höpåsar eftersom det är där ensilaget finns.

Även ovanstående ljuvliga krabat finns i det stallet och vi ägnar en  stund varje morgon till lite gos.

Han är så otroligt söt den lille och Vicke i all ära men jag klappar faktisk hellre på den här bebisens mjuka päls : )  !

Klockan 6.30 är det dags att köra till jobbet och då är jag ofta på väldigt gott humör efter denna morgonrutin.

Mysteriet med den svettiga hästen är löst

I förra veckan noterade jag att varje gång jag kom till stallet efter jobbet och Vicke hade gått i sin gräshage (ibland går han i grushagen) så var han en aningens svettig.

Jag blev faktiskt ganska orolig och tänkte att det inte alls är bra om han springer så pass att han är svettig över 1 timme efter hagintag- det lär ju knappast främja vår igångsättning.

Samtidigt tyckte jag att det hela var så konstigt för jag har själv på helgerna tittat till honom hur många gånger som helst och aldrig sett honom springa annat än några meter vid enstaka tillfällen.

Jag bestämde mig för att kolla upp det hela ännu mer noga nu när jag skulle vara ledig fredag- söndag så jag har själv både släppt ut, tagit in och tittat till Vicke i hagen däremellan.

Och nej- inget hysteriskt springande så långt ögat kunde nå utan en lugn och snäll häst som stod stilla när det var dags att gå hem för dagen.

I lördags då jag skulle rida ca 45 minuter efter intaget noterade jag trots detta en antydan till svettig häst i boxen och samma sak på söndagen.

Min teori är därför att det inte är några maraton-löp som orsakar denna eftersvettning utan ”helt enkelt” det varma vädret i kombination med att Vicke är mörk och kanske ”äter sig varm”.

Det intressanta är att jag har kollat andra hästar i stallet som inte svettas men det kan säkert vara som med människor- att man fryser olika lätt, svettas olika mycket osv.

Och så länge Vicke svettas av att äta får han gärna fortsätta med det- börjar han däremot springa sig varm så får han säga adjöss till gräshagen. Bara så du vet Vicke….

Tisdag- hett om öronen

Oj så varmt det var när jag kom till stallet efter jobbet!

Vanligtvis fläktar det alltid lite på stallplanen men idag stod luften verkligen stilla och det var tryckande hett.

Skönt nog kom fläktandet i stället när jag red ut så det var bara jätteskönt med värmen och inte det minsta jobbigt.

Efter ridturen fick jag ett sådant där flit-ryck man aldrig skulle få en vardag-eftermiddag mitt i vintern när det är minusgrader och otäckt ute- jag både oljade in hela sadeln och mockade Vickes hage.

Förbjuda spö?

Såg på Facebook att ”kändis-bloggerskan (?) Tyra tydligen har gjort någon form av upprop mot spöanvändning vilket man kan läsa om här (om man orkar, inlägget är långt och inte så jättebra skrivet tycker jag).

Men hur det än må vara med just Tyras åsikter så undrar jag vad NI tycker?

Skulle tex ett ”allmänt spöförbud”, dvs att man aldrig någonsin fick rida med spö någonstans påverka er mycket, lite eller inte alls?

Och om det blev förbjudet på tävling- vad skulle ni tycka om det?

Själv hade jag inte påverkats särskilt mycket även om jag nästan alltid rider med spö.

För även om jag skulle VILJA så kan jag inte mer än bara precis ”dutta” Vicke på baken med spöt (och då som en förstärkt hjälp) – använt hårdare skulle det nog resultera i en Birgitta som låg i marken.

Så spö kan jag leva utan- sporrarna är jag i så fall mer tveksam till då jag tycker att de är en utmärkt hjälp.