Tidigare förekommande samtal mellan spindelpojken och hans ägare:
Ska jag verkligen gå där? Jaaaa!
Men varför får jag inte gå BAKOM dig? För att jag inte vill bli nersprungen eller trampad på hälarna om du blir rädd för något- gå BREDVID mig tack!
Får jag inte skrapa på gången? Nej, verkligen inte!
Måste jag öppna munnen när bettet ska in? Ja tack!
Får andra hästar titta på mig när jag äter utan att världen rasar ihop? Ja…ät din mat och skit i de andra!
Är det inte en världskatastrof om man blir nuddad i baken av ett spö? Get used to it honey!
Kan jag gå iväg när du ska sitta upp? Även om jag lät de andra hästarna göra det så kanske du och jag ska göra det rätt från början?
Är vattenslangen farlig? Tja…har du någonsin hört om någon som dött av att bli tvättad?
Är det jag som bestämmer? Absolut….den dagen du börjar betala stallhyran!
…………………
Efter att nu ha ägt min nya älskling i lite över 2 månader kan jag konstatera att det verkligen är roligt och bra att jag tog mitt förnuft till fånga och köpte en annan typ av häst än den jag varit vad vid de senaste 20 åren.
Förvisso finns det många, många fördelar med att ha haft sådana underbart snälla och fogliga djur som jag haft genom åren och många hade nog gett sig högra arm för ett sådant okomplicerat hästägande vad gäller det mesta men samtidigt har jag insett att jag fått nya utmaningar med Kreon och också möjlighet att både utvecklas och förbättra mig som ryttare.
Medan mina senaste 3 unghästar Heron, Menelli och Archie varit otroligt ”lättsamma”, fogliga och ”icke-ifrågasättande” är Kreon vad jag skulle vilja kalla en FRÅGESTÄLLARE.
Han ställer mycket oftare än de andra djuren frågor kring allt möjligt och jag kan inte bara låta dessa passera utan att svara honom- då är risken att jag får en, om inte annat ouppfostrad häst och i värsta fall också en FARLIG dito.
Nu är ju de flesta av Kreons frågor inte så konstiga i sig för många hästägare men har man som jag haft ”handväskor” som man i princip har kunnat ta under armen och gå med var som helst och hur som helst så ställer en FRÅGESTÄLLARE ändå andra krav på mig än vad HANDVÄSKORNA gjort.
Och det är bra! Bra att inte gå vidare i invanda mönster och göra som man alltid har gjort, lite halvnonchalant och ibland obetänksamt dessutom och bra att rida på en häst där det blir en långt tydligare skillnad om man gör helt rätt eller helt galet än vad de var med de andra, mer förlåtande hästarna.
Så…vi fortsätter att kommunicera…frågeställaren och jag och så får vi se om frågorna upphör eller blir annorlunda…det får tiden utvisa….
Skrivet
Senaste kommentarer