Veckan som gått

Veckan som gått har varit lite ”konstig”, jag jobbade bara i 2½ dag och sedan har jag varit ledig.

Känns lite som att jag har tappat greppet om dagarna med så mycket ledighet men det ändrar sig nog snabbt.

Jag hade sådan enorm tur i måndags att jag fick veterinärtid till Archie redan till onsdag eftermiddag och slapp gå och våndas allt för länge.

Ännu skönare var beskedet från veterinären att han tror att Archie ”bara” har slagit i mjukdelarna kring karleden vänster fram och att han kommer att bli ohalt inom väldigt kort tid och kommer att kunna ridas 10 dagar från veterinärbesöket räknat.

Vi röntgade hoven för säkerhets skull och allting såg mycket bra ut så det är bara att hoppas att prognosen stämmer.

Vi är ute och går eller så tömkör jag i skritt utomhus dagligen i ca 30-45 minuter och det fungerar utmärkt. Archie blir inte odräglig av att plötsligt ställas av och han går också i hagen helt som vanligt.

I förra veckan berättade jag om mina planer att eventuellt ”skaffa” (vara fodervärd åt, köpa eller på annat sätt ”få tillgång till”) en häst till och på det planet rör det sig mycket mer än förväntat. Inte så att jag har något konkret ”på gång” as we speak men det finns en hel del trådar att dra i. Jag lovar att rapportera mer om detta imorgon.

På hundfronten hände det inte så mycket i veckan; jag hade planer på att åka och träna på hundkappbanan i Landskrona men den träningen blev inställd.

Jag ska försöka att ta ”tränar-licens” vilket man behöver för att över huvud taget få tävla med sin hund (lite som ”grönt kort” för oss ryttare fast mer avancerat med större kunskapsinhämtning och praktiska moment som måste klaras av).

Inte för att jag tror att jag kommmer att ha så stor nytta av licensen; dels har ju Soya visat snigeltendenser och dels verkar det mycket svårt att få ihop tillräckligt med hundar som hon kan springa mot i ett licenslopp (vilket hon behöver för att få börja tävla).

Söndag- knappast vilodag

Eftersom jag har haft stalljour idag (vilket man har var 7:e söndag så det är verkligen inte betungande) har jag förutom sedvanligt pyssel med Archie även ägnat mig åt fodringar och hagutsäpp och dito intag.

”Passar” dessutom Bröta sedan i onsdags så jag har haft att göra.

Archie fick en 45-minuters tömkörningstur i skritt på grusvägarna där vi åter träffade Soyas boyfriend Enzo. Hundarna lekte en stund medan Archie pustade ut (hmmmmm), därefter fick han fortsätta att jobba lite med öppnor, skänkelvikning och samlad skritt.

Jag tycker att jag lika gärna kan göra något mer vettigt under den ofrivilliga vilan än att bara dra omkring på honom i ett grimskaft, detta upplägg har jag provat tidigare med goda resultat.

Begick även ett helgerån innan tömkörningen då jag KLIPPTE av halva Archies man, även detta har jag gjort många gånger förut utan att lyssna på de som hävdar att manar BARA ska ryckas, inget annat.

Dagen har även innehållit en provridning av en tilltänkt foderhäst, mer om detta i kommande inlägg, samt ännu en tröstlös hus eller snarare GÅRDS-visning.

Jag kunde åter konstatera att vi i jämförelse bor i ett PALATS, så ”sunkigt” var precis allting och ingen renovering i världen hade nog hjälpt.

Nu väntar jag på att maken ska fixa middag (tacos), därefter återstår inte så mycket mer än att ta in Arch och Bröta från hagomgång nr 2 och så kvällsfodring av alla djuren.

GODIS!!! (hundinlägg)

Inspirerad av ett inlägg jag läste hos bloggkollegan Liv i veckan där hon redogjorde för hur man kan göra godis till sin doggy valde jag idag att göra just detta.

1 stycken blodpuddning (URK….) inköptes på City Gross till det facila priset 7.95 och sedan satte jag igång.

Tärnade den illaluktande blodpuddningen, la ut allting på en bakplåt med folie under och så in i ugnen på 175 grader i ca 1 timme.

När tärningarna var hårda (och huset STANK) var godiset klart; Liv hade varnat mig för att ta ut dom för tidigt för då kan de börja mögla om man sätter in dom i en plastburk eller dylikt.

Mina tärningar blev hårda som sten och uppskattades mycket av Soya.

Makens luktsinne ifrågasattes däremot eftersom han mitt i proceduren frågade ”gör du sockerkaka” *GARV* (säger kanske mer om tidigare bak-produkter jag bjudit honom på) ?!?!?

Mums eller urk….det beror nog på vem man frågar…hunden eller ägaren :=).

Jag skulle inte äta blodpudding ens under pistolhot, varken på detta eller något annat vis :=).

Lördag- vädertjat

Med risk för att tjata ihjäl er så måste jag åter kommentera vädret!

Var i hela fridens namn är värmen?

Ja, inte här i Skåne i alla fall även om jag fått rapporter om att det i tex Jönköping (där maken var på besök) var + 20 grader igår.

Själv eldade jag i braskaminen; kan inte minnas när detta hände i maj månad senast?!?!?

Idag hann jag inte mer än släppa taget om Archies och Brötas grimmor förrän regnet började ösa ner och så har det fortsatt mest hela dagen.

När det var dags för eftermiddagspromenaden regnade det så mycket att jag faktiskt gick in i det tomma ridhuset med hund och häst men lagom till att jag tyckte att vi var färdig-gångna så blev det uppehåll så då tog vi en runda ute också.

Stallägaren är säkert överlycklig över dagens regnmängd som han säger behövs för hans skörd och i slutändan Archies mat men själv har jag fått NOG!

Varken hund eller häst utan KATT-inlägg!

Ful? I alla fall mätt för här har den precis ätit en mus-frukost!

På vår anläggning finns 3 katter; 2 som liknar varandra (i alla fall i mina ögon, jag kan inte skilja dom åt) och en som inte liknar någon annan katt höll jag på att säga.

Denna katt kallar jag ”den fula” och då vet alla vilken jag menar :=).

Antar att katten har ett namn men ingen säger det någonsin och en mer opersonlig katt får man nog leta efter faktiskt. Man får liksom ingen ”känsla” för katten- den bara finns där.

Fulkatten ligger oftast på någon halmbal när jag pysslar i stallet men det är som om den inte fanns, jag som annars alltid måste fram och ”pilla” på alla katter och hundar jag möter känner aldrig den minsta lust för att kela med den. Mycket konstigt men flera i stallet säger samma sak.

Annars är katten FUL tydligen en mycket skicklig jägare och ser till att hålla stallet rent från möss.

Att så är fallet fick jag bevisat idag då jag för första första gången såg en liten mus hoppa omkring i Archies halm när jag skulle mocka.

Jag hann inte reflektera mer över musen innan den befann sig i fulkattens gap- frukosten var tydligen serverad!

Själv är jag som sagt i vanliga fall förtjust i katter och skulle asbolut kunna tänka mig att ha en själv om det inte vore för två saker:

Dels bor vi 40 meter från en 90-väg (läs: jag hade nog snabbt mötts av en katt-pannkaka på vägen) och dels har jag hört för mycket om katter som klöser på allt möjligt för att våga släppa in ett sådant djur bland mina tapeter och möbler :=).

Då är det bättre med Soya som på sitt förstörarkonto hittills endast har en toa-rulle– det kan man ju leva med, eller hur?

Fredag- fridag

Idag var det en så kallad klämdag på jobbet och den lediga dagen var lika välkommen som alltid.

Bortsett från den sedvanliga hagvistelsen fick Archie motion i form av 40 minuters tömkörning i skritt utomhus och det gick lika bra som våra tömkörningspass alltid gör.

Idag träffade jag också Sallys nya ponny för första gången, en häst med en vacker sida och en härlig galopp. Hoppviljan var det inga fel på och det ska bli otroligt spännande att följa detta ekipage på tävlingsbanorna.

Smaken är som (gris)baken! (hundinlägg)

Här en bild på Soyas nya foder som hon ska få ibland.

Medan hon ratade king-size versionen av dessa kroppsdelar (det finns typ 5 gånger så stora grisknorrar som också säljs på City Gross) så gillar hon denna mini-variant.

Jag skrattade gott åt henne igår då jag gav henne några knorrar i trädgården. Hon slet till sig en knorr- rusade längst bort i trädgården (trodde hon att JAG skulle äta den så trodde hon fel….uärkk)- åt upp den och rusade sedan tillbaka för att få en ny knorr och upprepa samma procedur.

Birgittas hästaffärer, del 2

Folk fortsätter faktiskt att höra av sig om foderhästar och jag märker att det faktum att jag redan HAR en häst har gjort mig mycket mer laidback än då jag stod hästlös.

Nu skenar inte fantasin genast iväg med mig och jag vill inte heller kasta mig in i bilen för att genast provrida det som ofta beskrivs som i princip Guds gåva till (rid)mänskligheten.

Nej, nu vill jag till att börja med i alla fall se film på tilltänkta objekt och jag har också varit ärlig och presenterat mig SJÄLV genom bloggen. Läser man i den bör man ju få ett hum om vad jag är för en person som ryttare och hästägare och jag har ju också publicerat flera ridfilmer över tid.

Ärlighet varar längst enligt mig och man besparar också båda parter tid, pengar och huvudbry om man kör med öppna kort.

Att man sedan har olika preferenser, krav och uppfattningar kring hästar och ridning är tyvärr ofrånkomligt.

Skulle alla annonser stämma rent objektivt hade jag inte kunnat välja mig mätt på alla 100.000-kronorshästar som svävar fram med fantastiska gångarter, som är jättelättlärda och i största allmänhet svårklassämnen.

Vis av andras och egna erfarenheter vet jag att man måste sålla ohyggligt bland superlativen, vi hästägare har i allmänhet en otrolig förmåga att överskatta våra hästars förmåga och också ha ”tusen” bortförklaringar till varför hästen inte är längre kommen, inte har lyckats bättre på tävlingsbanorna osv.

På tal om något heeelt annat är jag nu ute och går med hunden och skriver detta inlägg samtidigt!

Visst är både tekniken och en kvinnas simultankapacitet fantastisk!

Torsdag- inte fredag men fridag

Att jag bara var på jobbet några timmar igår och att det är röd dag idag har gjort
mig smått förvirrad. Vilken dag är det egentligen?

Även imorgon är jag ledig och det säger jag aldrig nej till.

Archie har tillbringat hela dagen i hagen och Soya och jag var ute och gick med honom i 40 minuter på kvällen.

Det är tur att han får skritta- jag vill varken riskera kolik eller framför allt att han blir fet under sin vila. Den mikroskopiska mängd havre som han får när han rids är borttagen men stråfodret vill jag inte röra, jag har alltid haft svårt att neka mina djur att äta (som man känner sig själv känner man andra…. eller hur var det).

I början av promenaden gick vi förbi trädgården där Soyas kille Enzo bor och vi stannade så att hundarna fick leka medan Archie fick stå och beta. Detta gräsätande fick till följd att Archie sedan ville stanna och äta heeela tiden, snacka om att han blev ouppfostrad på 10 minuter!

Promenaden bjöd på en del taktande också, även detta olikt min timida häst och tyvärr inte ett tecken på att han redan är mycket bättre.

Så klart KAN det vara så men jag minns dessa taktnings-inslag även då Archie hade fång så det behöver inte betyda något annat än att han blivit liiite pigg av att inte ha blivit riden på några dagar.

Såg även något lustigt för första gången idag: Archie hingstgnäggade åt sin egen BAJS-hög som han precis hade levererat i hagen?!?

Måste ha berott på att ett sto han inte brukar träffa gick i närheten för min lille gosse har annars inte det minsta hingstbeteende i sig :-)!

Birgittas hästaffärer, del 1

Som jag redan har berättat om tidigare i veckan har jag nu fått för mig att jag ska försöka få tag i ytterligare en häst till mitt menageri.

Jag har satt in annonser om att jag önskar vara fodervärd på några olika hästsidor på nätet och jag har också svarat på diverse annonser, både som rör försäljning och utlåning.

Om ni är lika nyfikna som jag tycker ni kanske att det skulle vara roligt att följa mig på min häst-letarväg och jag tänkte därför då och då och med ojämna mellanrum delge er hur det går.

Av respekt för de som jag på olika sätt kommer i kontakt med kommer jag att vara ytterst restriktiv med hur mycket information jag lämnar ut kring de olika hästarna, det hoppas jag att ni förstår.

Jag vet att inte alla önskar figurera oemotsagda på folks bloggar, så hade jag dessutom själv känt och tycker väl då att man får agera enligt devisen ”som man känner sig själv känner man andra”.

Hur som helst, i denna del 1 av gud vet hur många kommande inlägg har jag att berätta följande extremt märkliga sammanträffanden (har vi hört den förut):

Jag har hunnit svara på en annons där en kvinna som har en ”7-årig Akriborivalack uppstallad utanför Malmö” (hjälp…har jag annonserat ut min egen häst i ett anfall av senilitet, hann jag tänka) sökte fodervärd.

Som ”lök på laxen” i detta märkliga sammanträffande visade sig hästen stå uppstallad i samma stall som Sally (!!!!), vad ger ni mig för det?

Hur som helst hade kvinnan redan löst sitt fodervärds-sökarproblem när jag svarade på annonsen.

Jag har också blivit kontaktad av en kvinnan som OCKSÅ har en Akribori-häst, denna gången ett 6-årigt sto. Sammanträffandet här består förutom i Akribori-biten i att hästen står uppstallad i Borås. Var köpte jag Archie? Just det- utanför Borås. Observera att denna person inte hade en aning om att jag också hade en Akriborihäst när hon hörde av sig.

På saluhästsidan har jag fått några negativa besked- en del hästar som jag mailat på och frågat mer om har visat sig precis ha blivit sålda eller så ”blir den nog såld snart- annars återkommer jag”, typ.

Har en häst jag ska titta på om knappt 2 veckor men det är allt jag säger om den i dagsläget. Jag kan i alla fall avslöja att det handlar om en mycket välutbildad häst som jag i så fall skulle köpa.

Ska jag vara ärlig så är jag förvånad över att folk över huvud taget hört av sig om foderhästar då det finns massor av människor som söker dessa och mina krav dessutom inte är à la ”jag tar vilken häst som helst bara den går att rida på” typ. Så det är en positiv överraskning, sedan får man ju se om det ger något resultat i slutändan.

Jaha…mer får ni inte i detta inlägget men jag hoppas och tror att det blir mer att rapportera om snart!