Veckan som gått

Jag skulle tippa att ett av de vanligast förekommande orden i bloggar och samtalsämnen IRL just nu är SNÖ, och till och med de som från början var rätt så glada över denna nederbörd har börjat yla om att ”det får vara nog”.

Jag kan inte annat än instämma även om det finns andra delar av Sverige som är långt värre drabbade än Skåne.
Vi har faktiskt många gånger haft tur just i mina trakter och helt sluppit snö de dagar då i princip resten av Sverige översvämmats.

Jag vet inte hur många rapporter jag läst om på nätet i veckan där hästägare knappt kunnat ta sig till sina stall, inte kunnat rida ut, inte vågat rida i ridhus pga takras-risk osv osv.

Många hagar är, vad jag har förstått rena ”skämten” nu med elrep som mer är att betrakta som snubbeltrådar (pga den höga snön) än som något som ska hålla hästarna innanför dessa.

Själv kom jag iväg till båda träningarna hos Ebba eftersom just de dagarna var hyfsade vädermässigt men nu börjar jag få ångest inför den kommande veckan i stället (alltid ska det vara något….) .

Förutom träningarna har jag nämligen ett tandläkarbesök för Torbjörn Lindström inbokat för Archie sedan länge och rent statistiskt så borde det ” skita sig” någon av de 3 dagarna jag har planerat att köra med släpet.

Tyvärr håller tandläkaren dessutom till i Bollerup som ligger på Österlen, den i särsklass mest snö-svårighetsdrabbade delen av Skåne.

Minns med fasa den vinter jag fick ställa in 2 planerade veterinärbesök i Bollerup pga snön, jag grät nästan andra gången veterinären ringde och sa att det inte gick att ta sig fram och vid det tredje planerade besöket kände jag nästan att jag skulle köra ” no matter what” jag ville verkligen få hästen undersökt utan ytterligare väntan.

Det trista med tandläkartiden är att Torbjörn bara kommer till Skåne med kanske var 3:e månads mellanrum så det blir ju en rätt så lång väntan om vi inte kommer iväg på torsdag.

Tack och lov gäller det bara en årlig kontroll av Archies överbett men jag vill ju få den gjord ändå.

Ska även passa på och vaccinera Soya men även det går ju att få gjort vid ett annat tillfälle.

Vad har annars hänt i veckan?

Tja inte mycket värt att orda om faktiskt, har nog redan berättat om det mesta i tidigare blogginlägg.

Väntar nu mycket spänt på Soyas overall som jag beställt och som väntas inom några dagar och även om den blev typ 5 gånger så dyr som hennes Ullaredstäcken så ser jag fram emot den med förväntan.

Bilder kommer så klart liksom på annat som kanske dyker upp i veckan :-)!

Söndag

Igår: sol, plusgrader och snöslask- idag: hårda vindar, minusgrader och fruset slask: Skåne visar sitt sanna (läs: omväxlande) jag med andra ord!

Red ut med djuren på morgonen och vi fick ytterligare en runda med snöträning eftersom det vita fortfarande ligger kvar djupt på många ställen.

Som tur är rider jag en runda där det flera gånger skiftar mellan plogad väg och djup snö annars tror jag att det hade blivit för ansträngande för både hund och häst.

Enda skillnaden från de andra söndagarna är att snön idag var så ”hård” att 14-kilos Soya kunde gå OVANPÅ den utan att behöva ”kängruhoppa” fram.

600-kilos Archie hade det tyngre och fick emellanåt jobba rejält med sina ben och rygg.

Jag red som vanligt med mitt ponnyhack och tänkte med tacksamhet på att Archie, precis som Décima, säkerligen hade kunnat tävla dressyr lika lätt med denna betsling som med vilket träns som helst.

Nu lär detta aldrig bli aktuellt av naturliga orsaker (det är inte tillåtet) men det är ju väldigt bra att KUNNA använda hack om hästen, gud förbjude, skulle få någon mun/tandskada som omöjliggör användning av bett en längre tid.

På tal om snö tänker jag att man i delar av Sverige med mycket snö som ligger länge och där man kanske också rider ut ofta antingen kan få en URSTARK häst av allt snötrampande eller en ”trasig” dito.

Pratade med en hästskötare till ett ryttarproffs nyligen och hon berättade just att en av de bästa hästarna i stallet hade överansträngt sig av att springa omkring för mycket i djup snö i hagen. Så det gäller att vara försiktig med snön känner jag!

Nu är Archie färdigjobbad för denna veckan och imorgon står vilodag på schemat.

Nu återstår det bara för mig att åka tillbaka till stallet i eftermiddag för att ta av utetäcket, ta bort lite bajs ur boxen samt att ge betfor och morötter.

Innan dess är det dags för restaurangbesök med buffé- härligt tycker matälskaren undertecknad!

Darlingen maken fyller år idag och Soya och jag uppvaktade honom med 2 dvd-filmer med vardera 8 avsnitt av ”I vår herres hage”. Så nu är det snart åter dags att få signaturmelodin till denna serie ”på hjärnan”; det tog ett tag innan jag fick bort den sist :=)!

Sneda bäcken- vad ÄR detta egentligen?

Jag har nu vid ett otal tillfällen läst rena ”halleluja-inlägg” på nätet om hästar som har varit halta eller bara känts ”skumma”, ovilliga, you name it och efter att en kiropraktor eller dylik ”kot-knackare” konstaterat att deras bäcken varit sneda och behandlat detta blivit helt förändrade/ förbättrade/ ohalta.

Jag tycker aldrig att jag har fått någon riktigt bra förklaring på vad det här med ”sneda bäcken” är för något men uppenbarligen (av mängden inlägg att döma) är detta relativt vanligt och tydligen också förhållandevis lättbehandlat utan att man behöver blanda in en veterinär.

Har ni också stött på detta?

Vad är era erfarenheter?

Det skulle vara jätteintressant att få en veterinärs syn på det hela men sådan tur har vi väl inte att någon sådan läser min blogg….

Lördag

Var som vanligt i stallet på morgonen, mockade till Archie och boxgrannen Bröta som jag ”passar” då och då (stoet som är så renligt).

Gjorde i ordning deras mat och släppte sedan ut alla 7 hästarna i olika hagar.

Konstaterade tacksamt att det inte verkade vara någon snö på väg hit i alla fall utan att det tvärtom hade töat jättemycket sedan gårdagen.
Nu är det riktig slasksörja överallt och skulle DEN frysa på lär det inte bli kul!

Det är ju så här det brukar vara i Skåne, jättemycket snö ena dagen och smält gegga den nästkommande så årets vinter hör inte till de traditionella på det sättet.

Körde till ridskolan för ett dressyrpass med Sally efter utsläppet och Mulle gladde oss genom att vara ovanligt lugn och medgörlig. Sally ska nu åka på en liten skidresa så det var skönt att avsluta så bra.

På eftermiddagen åkte jag till stallet igen, denna gången för att ta in Archie efter 6 timmar i hagen och för att rida.

För ovanlighetens skull var vi nog 5-6 ekipage i ridhuset samtidigt och jag som är så van att alltid rida själv överlevde mirakulöst även detta :-).

Skämt å sido men jag har alltid ogillat när även andra rider samtidigt som jag (vadå ego….) men sedan flytten till nya stallet har jag blivit riktigt anpassningbar! Man KAN tydligen lära gamla hundar att sitta!

Archie kändes lite seg idag eller så var det bara någon form av ”överföring” som det heter på psykologispråk, dvs jag TÄNKTE att han BORDE vara trött efter gårdagens genomkörare.

Väl hemma bjöd maken på en god middag varefter jag och Soya tog en långpromenad ute på åkrarna (som vi är omgivna av där vi bor och som är jättebra att gå på så länge det är snö och fruset).

Det märktes absolut att det är 1-2 plusgrader idag för Soya sprang självmant ut utan täcke (!!!!) och körde inte sina sedvanliga ”snälla kan vi inte gå hem nu”-krumbukter (kan framför allt visa sig i att hon stannar och sätter sig var 20 meter och ser mycket lidande ut).

Nu pustar vi ut i soffan och hoppas på att få stanna här resten av kvällen!

Stulen sadel!!! Vad gäller???


Om någon ville stjäla denna sadel vore jag nästan tacksam eftersom jag inte har lyckats få den såld trots lågt pris (800:–) och annons på Blocket sedan mer än 1 månad tillbaka….

Skämt å sido, min hoppsadel ”äter inte bröd” (kostar inget) så den kan lugnt få stanna hos mig ytterligare tid eftersom jag redan haft den i ca 20 år men en intressant fråga kom upp i stallet härom dagen.

Ett grannstall har tydligen haft inbrott då 2 sadlar stals, detta trots att det bor folk (med skällanade hundar) på gården.

Väldigt fräckt och tråkigt på alla vis och nu har ju även vi ”skärpt beredskapen” även om den uppvärmda bod där vi förvarar merparten av vår utrustning alltid är låst.

Det vi kom att diskutera är hur man kan få ersättning om det, gud förbjude, skulle bli inbrott även hos oss?

Jag har för mig att hemförsäkringen (den man själv har) täcker en sadelstöld men är det verkligen så?

Någon trodde att den bara täcker saker som blir stulna i ens hem (eller i dess omedelbara närhet så som ett källarförråd tex) men inte kan väl försäkringsbolaget hävda att man bör ta HEM sin 30.000-kronors sadel varje dag?

Ja, vi kom inte fram till något svar så nu frågar jag er: vet ni säkert hur det ligger till och har ni kanske själv råkat ut för någon stöld som ni fått ersatt (eller inte)?

Fredag

Var i stallet på morgonen som vanligt, fodrade och mockade.

Eftersom vädret är som det är med ständiga ”snöhot” var jag nästan in i det sista osäker på om jag skulle kunna köra till Ebba och Maj och Sally tog det säkra före det osäkra och ställde in kvällens träning.

Sally ska jag plåga imorgon bitti i stället men själv chansade jag och körde iväg (med facit i hand utan problem, det kom bara lite regn!?!?! på hemvägen) för att Ebba skulle rida.

Som vanligt såg det mycket bra ut och jag tycker faktiskt att allting går bättre och lättare för varje vecka.

Detta gör att jag kan konstatera att:

1. Archie är inte helt obildbar 🙂
2. Träningen har gjort honom starkare och starkare så han ORKAR göra det som begärs och
3. Ebba är en duktig ryttare som passar väl ihop med min häst

För dagen återstår inte så mycket mer hästrelaterat än att läsa Hippson som låg i brevlådan idag samt svara på ett blogginlägg eller två.

Ordpolisen tar till orda igen och var tog skrivstilen vägen?

En tonåring som jag känner (inte Sally, hi hi) startade nyligen en blogg och efter att ha läst de få inläggen hon skapat hittills är jag mer än lovligt förskräckt.

Lär sig inte ungdomar att stava nuförtiden?

I mer eller mindre varje mening fanns det felstavade ord och det är inte några ”avancerade” sådana det handlar om utan helt vanliga ord som man använder dagligen och som är lättstavade.

Fast nu ska jag inte bara klaga på ungdomar för när jag senare samma dag läste en vuxen persons hästblogg kom felstavningarna som ”skjutna ur en kanon”:

ducktig, offta, ryckta, byxer, mej osv osv! Fruktansvärt!

Jag kan faktiskt bara hoppas att denna person kan skylla på någon form av ordblindhet för annars är det mer än lovligt uselt. Ursäkta!

Tyvärr vet jag också att människor som skriver så pass illa kan ha svårt för att bli tagna på allvar, i alla fall om de inte uttryckligen förklarar att de lider av dyslexi då man brukar ha större förståelse.

Själv kan jag också tröttna på att läsa text med en mängd felstavningar, evighetslånga meningar utan punkt osv och det är synd för kanske missar jag på så vis något intressant eller lärorikt?

Läsningen av ovanstående bloggar blev annars tyvärr bara en påminnelse om hur illa ”folk” stavar idag, jag som ofta läser annonser på Blocket kan konstatera att i princip varannan annons (framför allt de som rör hästar) innehåller felstavningar, syftningsfel, märkliga särskrivningar osv.

Detta med den utbredda förstörelsen av den skrivna ordet har fått mig att fundera på flera olika saker:

1. Det kanske inte är så att det blir vanligare och vanligare att gemene man inte kan stava? Det har kanske alltid varit så men tidigare varit mer dolt eftersom det inte fanns internet som översvämmas av diskussionsforum, bloggar, annonser osv där ordfattigdomen avslöjas?

2. Är det egentligen VIKTIGT att kunna stava ”rätt och riktigt” (upps…det rimmade)?

Om jag skriver ”kansje”, ”hest” eller ”värkligen” så vet väl ändå alla vad jag menar?

3. Är det också så att folk idag inte heller kan RÄKNA eftersom man numera till och med har kalkylatorer i mobiltelefonerna? Får barnen lära sig huvudräkning i skolan och är detta något man sedan använder sig av?

4. Finns det någon som kan skriva skrivstil nu för tiden? Är DET något man får lära sig i skolan? Varför skrev man skrivstil förr i tiden?

5. Finns det fortfarande folk som skriver brev för hand eller använder alla dator? Jag märker ju på mig själv att min handstil inte är lika snygg som den varit förr eftersom jag nästan aldrig skriver något just för hand- handen är knappt van att hålla pennan längre stunder än det tar att skriva små korta meddelanden på lappar, anslagstavlor osv.

Ja, en del konstiga frågor som virvlade runt i min skalle ett tag…..kanske ni har svaret på några?

”Ful” päls och skav

Jag börjar äntligen skönja lite ny hårutväxt på Archie och att jag använder ordet ÄNTLIGEN kan ju tyckas märkligt; jag som har mani på att klippa bort lång päls och redan har klippt Archie 3 gånger i vinter.
Men ska jag var ärlig så tycker jag inte att Archie ser så fin ut just nu; han har fula skav (se bilden ovan) och jag tycker aldrig att han har sett så trist ut i pälsen som i år.
Vad gäller bog/bringskavet skyller jag detta helt på ett täcke jag använt en stor del av vintern och detta täcke har inga bogveck.
Jag fattar inte varför jag inte tänkte mig för men när jag väl hajade till och såg de stora hårlösa fläckarna var det liksom redan för sent ”det är så dags att pissa till kvällen när natten är gången” som en arbetskamrat skulle ha uttryckte det…
Annars tycker jag just att täcken med bogveck är suveräna och sedan jag började använda sådana har inte ett hårstrå krökts på Archie.
Så det var ju himla dumt att bryta den traditionen….
Annars har jag en teori om att det är det myckna täckesanvändandet i vinter som gjort pälsen så trist.
Missförstå mig rätt; jag har alltid täcke på Archie vintertid men brukar dock låta honom ”lufta” pälsen lite längre stunder än vad jag gjort i vinter pga att det varit så himla kallt.
Nu har han nästan bara varit utan täcke den timme jag ridit honom och knappt det eftersom jag skrittar fram med täcke och rider utomhus med täcke så min teori är alltså att den instängda pälsen har tackat för sig genom att se så ful ut.
Även om Archie som sagt inte ser så vacker ut just nu (jag är ju så van vid att han glänser och att pälsen är len som silke) så är jag i alla fall tacksam över att han inte ser ut som vissa hästar, såväl klippta som oklippta, som har handflatsstora ytor med avskavd päls vid både skänkelläge, på halsen och i sadelläget, det ser ju ännu tristare ut än skav på bog/ bringa tycker jag.