Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Att man ”av barn och fulla får höra sanningen” har jag aldrig betvivlat 🙂 förrän möjligen nu…..
Fick höra av Henriks son att barnbarnet (på bilden på promenad med Henke och Molly för 2 veckor sedan) på fråga vad han önskade sig i födelsedagspresent hade svarat….ja, ni kan inte gissa om ni hade fått en miljon försök på er och inte jag heller:
”Birgittas hår !?!!?”
Varifrån gossen (som själv har ett fantastiskt hår) har fått detta ifrån är fullkomligt obegripligt för både mig och Henrik och jag frågade även hans föräldrar om de kanske kände någon annan Birgitta också men icke!?!
Vi får väl se om detta mysterium någonsin blir uppklarat *ASG*!
Nej, vem tusen kan avverka ett stallbesök på nolltid och vill man det ens?
Jag tycker oftast att det är väldigt rogivande att gå och pyssla i stallet men fattar ju att alla inte har tid att gå och dra benen efter sig.
Men som mitt liv ser ut just nu skulle jag lätt kunna ”arbeta halvtid” med mitt stall, ridhus, ridbana och allt som växer och om jag rider är jag aldrig i stallet under 3 timmar. Men då pysslar jag med en hel del som andra inte hade prioriterat.
Fast jag minns ett stall jag stod i ett kort tag där jag, trots att jag höll en normal arbetstakt var hemifrån i minst 3 timmar och DET kändes ohållbart med en häst. Men där var allting så svårjobbat och opraktiskt på så många vis så det var inte ett nöje alls utan fick mig bara att vilja flytta (vilket jag också gjorde).
Nu om någonsin har det blivit viktigt för häst/ryttarinfluencers att visa hur bra deras hästar har det minsann även om jag tillåter mig att tvivla i vissa fall…
Ett sätt är att visa hur hästen går i en gräshage!
DET är ju det ultimata beviset på hästvälfärd, eller hur 🙂 ?
Det JAG reagerar på är när man visar en häst som går i en hage med enbart meterhögt gräs!
Min tolkning: detta är en hage som KNAPPTANVÄNDS för annars hade den blivit i alla fall mer eller mindre nerbetad eller i vart fall nertrampad.
Så sorry….jag köper inte dessa idylliska filmer/ bilder utan är rätt så säker på att häst X vanligtvis går i en helt annan typ av hage. Av en eller annan anledning.
Tidigare i sommar tyckte jag att mängden stånds i mina hagar hade minskat från föregående år men nu känns det som att det var ett önsketänkande.
On the bright side har jag alltid något att göra om jag skulle få tråkigt….
Jag försöker orka ta en mindre skottkärra stånds om dagen och det blev det idag.
Är ni frukost-periodare eller gör ni som Henrik; äter samma sak år ut och år in?
Jag är definitivt en periodare och äter samma sak x gånger innan jag tröttnar och byter till något annat.
Just nu är det rostbiffsmörgåsar!
Jag måste skryta om min fina begonia som jag köpte på Granngården för inga pengar runt påsk.
Den har sett så här fin ut hela tiden!
Inget jag längtar till men det ”måste” göras och idag var det dags.
Jag känner mig i alla fall lite duktig efteråt!
Annars vräker regnet ner just nu och Henrik frågade idag var sommaren tog vägen.
Ska jag vara ärlig så är jag glad för varje dag utan stekande sol och om insekterna håller sig helt borta som idag så är det underbart!
Jag är glad för varje dag som jag inte behöver dränka hästarna i Ultrashield; dels för att det är ganska dyrt och framför allt för att det trots allt är en form av gift.
Inte för att jag skulle avstå från att använda det till förmån för diverse hopkok som folk rekommenderar på nätet och vars effekt jag tvivlar når upp till Ultrashieldens standard men bäst är så klart om det inte finns några flygfän att spruta bort!
En inte ovanlig kommentar jag läser vid annonsering och som är fullkomligt onödig är ”oseriösa köpare undanbedes” eller ”endast seriösa köpare”. Tror ni att det avskräcker någon som hade planerat att vara ”oseriös”? Vad ÄR ens ”oseriös”?
Att det finns många köpare man helst (läs: absolut) hade sluppit är 100 % sant men jag är lika övertygad om att man inte slipper dom genom ovan formuleringar.
Idag har Frenchie och jag varit på återbesök på ”vår” klinik, några dagar tidigare än planerat (vi skulle egentligen dit nästa måndag).
Som jag har berättat tidigare håller vi på med vår evighetsskritt på grusvägen kompletterat med några få minuters trav på samma väg.
Frenchie har travat jättefint och snällt och allt har känts bra tills i förrgår (måndag) då jag fick för mig att skritta och trava en liten stund i mitt ridhus.
Jag hade dessförinnan skrittar ute i 20 minuter och jag hann trava i ridhuset i kanske 30 sekunder i vänster varv och 5 sekunder i höger varv innan jag kände att Frenchie var halt i det sistnämnda varvet!
Efter att ha nästan kräkts av ledsnad och besvikelse (och förvåning) skickade jag meddelande till min veterinär direkt och hon erbjöd mig att titta på Frenchie redan idag.
Jag kunde redan igår se att han travade bättre på volt (och såg ohalt ut rakt fram) och när vi kom till kliniken var det dags för en överraskning; Frenchie såg fullständigt ohalt ut (även efter böjprov) på sitt skadade framben (vänster) men var en aning halt och hade puls på höger fram!
Jag och veterinären kan bara spekulera kring att han trampat snett eller trampat på en sten när jag travat på grusvägen (som jag när han frisk aldrig skulle trava på eftersom jag tycker den är för hård med inslag av småstenar) och eftersom han idag var så pass mycket bättre att jag inte såg någon hälta (men veterinären gjorde det) så blir han förhoppningsvis ohalt även på detta ben snart.
Jag ska filma honom hemma i helgen och skicka till veterinären så får vi se.
Hon var i alla fall mycket nöjd med det egentligen skadade benet och jag är så klart också mycket mindre orolig nu än när jag trodde att det var DET benet som spökade.
Men med djur kan man bara konstatera att inget förvånar en utan man får bara ta det som kommer i ens väg och försöka att inte bryta ihop under tiden.
Och att det finns de som tror på att en del kan tala med djur/ hästar vet jag även om jag inte för en sekund tror på det själv, framför allt om det sker på distans. IRL kan man, om man är duktig, säkert utläsa både det ena och det andra bara av att titta på djuret men på distans….no way säger jag.
Men när jag nu t.o.m. läser om en person som på distans påstår sig kunna kommunicera med DÖDA hästar känner jag verkligen att lurendrejeriet har nått nya höjder. Eller så tror detta medium på sitt ”hittepå” själv?
Detta har vi diskuterat på bloggen många gånger och det skrivs spaltmeter om det på sociala medier men lik förbannat är en del människor så naiva och blåögda (och desperata ibland gissar jag?) att de hamnar i väldigt tråkiga situationer där kräk lurar dom.
Så igen:
1.Sälj aldrig en häst på avbetalning! Har man inte råd att köpa en häst genom att betala den till fullo vid leverans så är detta en stor röd flagga! Kommer man att ha råd med akut veterinärvård? Tappskor? Annat oförutsett? Framför allt så skyddar du som säljare din ”egendom” och riskerar inte att behöva jaga en betalningsovillig köpare som plötsligt har tusen ursäkter kring varför pengarna dröjer.
2.Låna aldrig ut en häst utan vattentätt kontrakt och om du inte har möjlighet att både besöka den regelbundet och ta tillbaka den omgående om något skulle gå åt hel…vete….
3.Ta referenser på en eventuell inackordering- hästvärlden är så liten att nästan alla känner alla så det bör inte vara svårt. Kolla med föregående stall hur betalningar och åtaganden skötts.
4.Skicka inte varor du har till salu utan att ha fått betalt! Och givetvis gäller det omvända; betala aldrig för en vara i förskott om du inte har råd att förlora summan. Att betala tusentals kronor till en vilt främmande person som du inte har gemensamma vänner/ bekanta med är som bäddat för en enorm risk- är du villig att ta den? Med andra ord är det tveklöst att rekommendera att köpa PÅ PLATS. Bor du ”off”….tja…trist för dig men det är smällar man får ta (dvs att behöva köra långt om man vill fynda whatever men bättre det än att bli lurad).
5.Om du köper stråfoder: köp helst av någon som andra redan har goda erfarenheter av. Se till att ha en skriftlig överenskommelse vad som ska gälla om du vill reklamera balar. Köp inte gigantiska partier utan att vara säker på att dina hästar äter det och/ eller att du tycker att fodret är dugligt att fodra med.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer