En av många saker jag tycker om med våren och sommaren är hur många fler timmar man ”får ut” av dagen.
Jag, som både vägrar att ha hästarna ute i mörker och göra stallsysslor i pannlampans sken märker en stor skillnad i alla fall.
Bortsett från att jag nu kan rida på min utebana som är större än ridhuset så kan hästarna gå ute rätt många fler timmar vilket så klart både är bra för dom (gissar jag…de verkar ärligt talat obrydda när de än tas in) och för mig som får mer lättmockade boxar, mindre ströåtgång och kan decimera stråfodret.
Även om jag har gratis strö och renliga hästar så blir det en positiv skillnad.

Efter gårdagens efterlängtade regn sa det ”slurp” på utebanan som hade varit ökentorr i många dagar och jag passade på att rida där innan den åter förvandlas till Saharainspirerad yta.

Hela Ryhus är just nu kantat av syrener i olika kulörer; det är en blomma/ buske jag förknippar med att skolavslutningarna närmar sig.

Här ser ni en mellis-ätande Frank; han får kraftfoder 3 gånger om dagen, två rejält uppblötta mål i hagen (tänk mash) och ett torrt mål vid intag i boxen. Som jag har berättat flera gånger är detta ett av mina bästa beslut vad gäller att hålla boxarna rena(re); att inte ge uppblött foder där. Ett annat är att fodra från gummikrubbor på marken.
Den lille får oftast något litet symbolisk ätbart, framför allt nu när fångesten är som störst; det kan vara några brödbitar och några hästgodisar eller någon näve havre.
Senaste kommentarer