Söndag- ute och inne

Longering är för mig till 95% förknippat med ”hältkontroll” och således inget jag använder mig av som hästmotion mer än kanske 1–2 gånger om året men idag tyckte jag att det kunde lämpa sig som ett riktigt Kinderägg med många fördelar.

Jag hade gärna använt mig av snöträning regelbundet om den hade legat ”bra” på marken i många veckor men här blir det ju oftast mest slask och den typen av ”massa” är inte alls lämplig eftersom den skapar höga klackar under hovarna= risk för vrickningar.

Men idag fastnade nästan inget under hovarna utan snön bidrog bara till ett extra motstånd som är bra om hästen är tränad.

Jag longerade dessutom i svag lutning vilket också detta bidrar till extra styrketräning och balans.

Som bonus kunde jag få in en välbehövlig variation från ridhusjobbet utan att behöva rida på fläckvis isiga vägar.

Jag har inga broddhål i aluminiumskorna så den extra hjälpen får jag klara mig utan.

Min rutinerade ringräv skötte sig exemplariskt i detta jobbet och det kändes jättebra att kunna utnyttja snön som jag i sak verkligen vill ha bort till något vettigt!

Medan Vickster alltså fick slippa ridhuset idag hade detta andra besökare som ni kan se nedan. Hur söta?

Whippetpojken är för övrigt 15 år- respekt!

När hästmänniskor tävlar

Eller…numera är det faktiskt lite mer ordning än så; de fasta starttiderna när man tävlar dressyr är en otrolig förbättring mot hur det var ”förr”.

När det gäller hoppning är det väl fortfarande lite si och så när det gäller att räkna ut när man ska starta…..

Oavsett har jag aldrig varit förtjust i att ha åskådare med mig eller velat att någon ska komma och titta för ärligt talat….hur roligt är det för utomstående, framför allt om de inte är hästkunniga?

Visst…om det är vackert väder och tävlingen är utomhus men att tex sitta på en iskall läktare i november…njäe…då får man nog vara bra intresserad för att tycka att det är kul 🙂 !

Lördag- dubbel tid

Att vintern är den sämsta årstiden enligt mig tyckte jag bekräftades till 600%, om inte mer idag!

Efter en natt med minst minus 10 grader (vilket är mycket i Skåne och inte så jättevanligt förekommande) kom jag till ett stall där vattnet i spannarna hade frusit, kranen hade frusit (läs: det kom inget vatten), lite spånpellets närmast fönstret hade frusit, ja…jag skulle kunna skriva en lång lista på allt som hade frusit och att fixa med mockningen, fodret, gödselstacken osv tog ungefär dubbelt så lång tid som vanligt.

Som ni kan se på bilden ovan hade i alla fall underlaget i ridhuset inte frusit det minsta vilket förvånade mig en del. Underlaget känns alltid…..kanske inte direkt fuktigt men definitivt inte snustorrt/ dammigt och jag har dessutom inte saltat det vilket var min ursprungliga plan.

Nej, nu får det gärna bli vår precis när som helst för detta frusna ser jag inga alls fördelar med, bara en oro över vrickningar, att man ska halka, köra av vägen och annat som is och knöggel riskerar att föra med sig.

Fredag- gullis och en liten utläggning

Alltså….ovan är motsvarigheten till när små flickor leker med Bariedockor 🙂 !
Birgitta 6 år bara stod och liksom insöp hur otroligt söt hennes ponny är i sin lilla kappa 🙂 !

Lite skämt och lite allvar….väderleksprognosen för idag stämde tyvärr så det var minus 8 grader i morse och höll sig så i flera timmar. Dessutom påstod samma prognos att dessa 8 grader ”kändes som minus 14” och så kan det ju absolut vara och kännas.

Vicke ”kokar” under sitt täcke fast han är så tunn i pälsen att han har skav både här och där och jag hade inte hjärta att lämna B täckeslös i mörkret medan jag åkte för att träna för Nina.

Vädret kan slå om hur som helst och jag ville inte riskera något när jag inte är hemma och som en vän skrev ”det är ju knappast så att han lider av sitt täcke” medan någon annan tyckte att täcket var onödigt (jag la upp bilderna på Facebook och Instagram).

Egentligen tror jag inte att han hade behövt det för solen strålade härligt hela dagen men dels är jag hellre safe than sorry och dels är det inte så att jag nu kommer att ha täcket på permanent.

Det är för övrigt därför jag tror att vi hästmänniskor så ofta hamnar på kollisionskurs med varandra; för att vi för ofta utgår från oss själva, hur vi brukar göra, hur våra omständigheter ser ut osv.

Och det gäller inte bara täcken så klart utan precis allt!

Hur många timmar hästar ”ska” gå i hagen, hur många kilo kraftfoder de ska äta, om de ska klippas eller ej, vilket strö som är bäst, vilken veterinär eller hovslagare man ska anlita och en miljard andra saker.

Men det går inte alltid att jämföra äpplen och päron. Båda är frukter ja, men de smakar helt olika och kan ibland användas till exakt samma sak men ibland inte alls. Och det är så klart samma sak med hästar.

Man kan inte alltid jämföra en helklippt frusen tävlingshäst som står i en grushage utan mat med en smällfet, oklippt ponny som står i en gräshage, det är skillnad på vad en presterande, svårfödd häst ”måste” äta i jämförelse med en lättfödd ponny med fånghistorik och medan en del hästar har granithovar och kan gå oskodda över eld och vatten kan andra inte skritta utan skor i ett ridhus utan att ömma. Bara några exempel gripna helt ur luften.

Det är ju mycket vanligt att folk frågar efter råd vad gäller allt möjligt på nätet som har med hästhållning/ skötsel/ ridning att göra och jag tror att en stor anledning till att vi blir osams, idiotförklarar varandra och/ eller ger mycket märkliga tips och råd är att vi allt för mycket utgår från vår egen verklighet fast vi bor i ett mycket avlångt land med ibland otroligt olika förutsättningar, klimat osv.

För övrigt gäller detta inte bara oss hästmänniskor utan är ett allmänmänskligt fenomen. Man utgår från sig själv och ”tror”/ tycker att detta går att applicera på ”alla andra”.

Nu fick ni en liten utläggning om något jag har funderat mycket på och som jag själv gör mig skyldig till hela tiden om jag inte tänker efter. Jag är ofta mycket snabb på att ge råd men måste också försöka tänka på hur det ser ut för ”mottagaren”. Ibland lyckas jag bättre än andra gånger….

Känner ni igen det jag beskriver eller är jag helt ute och reser 🙂 ?

Allt går att sälja med mördande reklam

Ett fenomen som fascinerat mig på senare år är de reklaminlägg en del så kallade influencers/ storbloggare gör för allt möjligt.

Att jag fascineras beror framför allt på kvalitén på inläggen eller snarare sagt bristen på densamma.

Är diverse företag så desperata efter att xx ska promota just deras vara att de nöjer sig med vad som helst?

Jag har sett inlägg på exempelvis Instagram som varit så amatörmässigt gjorda att jag nästan skäms å skaparens vägnar….

Den som gör reklam filmar sig själv i en badrumsspegel, pratar med en massa ”öhhh….ehhhh….”, håller mobilen med en hand där man ser att 3 av 5 lösnaglar är avbrutna ner till ”köttet” osv.

Andra gör reklam för ett visst hudvårdsmärke ena dagen för att någon vecka senare rekommendera något heeelt annat fast personen i den första reklamen sagt sig vara sååååå nöjd med produkt x?

Och sedan har vi de som gör reklam för produkter som liksom inte alls känns som att de har någon anknytning till personen; ungefär som om jag skulle göra reklam för….tja…..ishockeyutrustning tex 🙂 !

Torsdag- havre

Vaknade upp till ett vackert och snötäckt Ryhus!

Efter stallsysslorna (Vicke har vilodag) körde jag för att köpa havre och var glad att jag redan tidigare hade avtalat med säljaren att packa denna i säckar idag.

Jag har de senaste gångerna kört dit med mitt släp och x tomma tunnor men nu är dels alla tunnorna fyllda med annat foder och dels anade jag att vädret inte skulle lämpa sig för transport-körning.

Och det var ganska halt på vägarna så det var skönt att bara behöva koncentrera sig på bilen, min kära slitvarg Subarun.

Den må inte vara det lyxigaste fordonet men åhhh så mycket den har hjälpt mig att släpa hem genom åren!

Ett annat bra köp var min stora soptunna som jag åkte ut till obygden för att köpa förra våren, inför vår flytt.

Den rymmer 200 kilo helhavre!

Säga vad man vill om snö och jag fasar för den aviserade kylan men det är onekligen vackert med snö som förblir liggande.

Detta är utsikten från vårt badrum.