Besiktning- vem ska betala?


När man köper/ säljer häst finns det inget som säger vem som ska betala veterinärbesiktningen utan detta är upp till parterna att bestämma.

Ibland har en säljare valt att redan ”för-besiktiga” hästen vilket kan vara klokt eftersom man då ”vet” att allt är ok med hästen inför en försäljning.

Jag skriver ”vet” inom citationstecken eftersom en besiktning trots allt är en absolut färskvara- som vi alla vet kan en häst skada sig, vricka sig och göra tusen andra saker inom loppet av en dag så det är a) långt ifrån säkert att hästen är lika frisk någon vecka efter besiktningen som då den gjordes b) en köpare godtar en x dagar gammal besiktning utan att vilja göra en ny.

Jag gjorde själv en ”för-besiktning” av Vicke när jag annonserade ut honom första gången men eftersom hans försäljning drog ut på tiden hade varken jag eller hans nya ägare någon direkt nytta av den.

Jag har, då jag köpte Frenchie bekostat hans besiktning helt och hållet själv även om den kostade runt 15.000.

Jag valde då själv veterinär och omfattning av undersökningen (röntgen av ”allt”).

När Vicke skulle säljas krävde jag samma sak; dvs att presumtiv köpare skulle välja veterinär och betala besiktningen.

För mig känns det säkrast att köparen själv väljer veterinär för att undvika att det i efterhand ska bli snack om att jag valde en viss veterinär av en viss anledning för min erfarenhet är verkligen att det finns lika många åsikter om alla veterinär som det finns personer som anlitat dessa över tid.

Även den enklaste besiktningen på klinik kostar idag över 3.000 kronor och jag ville inte heller som säljare stå för denna kostnad om köparen efter denna av någon anledning inte ville köpa hästen.

Visst kan man tycka att en köpare riskerar att förlora en massa pengar genom att besiktiga x hästar som kanske inte ”går igenom” men då får man trösta sig med att man har betalat för att inte köpa något man själv betraktar som något man inte vill ha.

Och där är man ju olika och har olika acceptans för vilka avvikelser man är villig att godta liksom även veterinärer har olika syn på hur tex röntgenbilder ska tolkas.

Men man får inte glömma att man som köpare har undersökningsplikt och därför anser i alla fall jag att det är upp till denna att välja både vem som ska besiktiga hästen och vilka undersökningar man vill att hästen ska genomgå.

Men som sagt finns det ingen lag som säger vem som ska betala en besiktning utan det viktiga är att man är överens om detta innan den görs så att man inte står och tjafsar om detta på kliniken som så klart måste ha betalt oavsett.

Onsdag- helrenovering

Igår kväll hade jag och hästarna besök av veterinär Lena; tack och lov inte på grund av någon akut sjukdom.

I stället blev Frenchie vaccinerad och hans tänder blev raspade.

Båda sakerna var hög tid att ordna med och jag passade på att göra det när det ändå var dags att ta ett blodprov på den lille för att kolla hans PPID-värde.

Jag tycker helt ovetenskapligt att hans medicin (fatta att en enda tablett, dvs dagsdosen, kostar 20 spänn…) fungerar utmärkt och kommer inte att våga att minska dosen oavsett vad provet visar men det är ändå bra att veta.

Frenchie skötte sig som den fina och snälla häst han är och Lillis…tja…han skötte sig som den dramaqueen HAN är.

Kanylen var en eldsprutande AK 4 så det var bäst att försöka fly fältet aka boxen tyckte den lille men jag var beredd så det blev inget med det….

Jag skickade även in träckprov för båda hästarna och väntar svar inom någon dag.

På grund av vaccineringen fick Frenchie vila idag och han har tillbringat hela dagen i hagen förutom när Markus var här för att sko honom.

När jag var och provred Frenchie frågade jag hans dåvarande ägare vad som liksom var hans ”brist” eftersom allt hon sa om honom lät helt perfekt.

Jag jämförde med Vicke som enligt mig är näst intill perfekt med allt men som ändå precis som solen har sina fläckar; i hans fall att han inte kan lämnas ensam i box/ hage utan att bli orolig och att han är fullkomligt livrädd för vattenspridare.

Frenchies ägare svarade att Frenchies ”fläck” var att han inte tyckte om att bli skodd men antingen har vi helt olika uppfattning om vad detta innebär eller så har hästen genomgått en metamorfos på Ryhus/ tack vare Markus för båda gångerna han har blivit skodd här har han stått som ett ljus!

Skillnad på hage och hage

Sitter och tittar på denna annons! Och vad kan man tycka annat än att det mesta är såååå fint och påkostat och det ska det väl vara för över 24 mille?

Men har ni sett arealen? 2 hektar till 15 hästboxar????

Mina 3 hagar är på sammanlagt en större yta och även om jag absolut fattar att det är en lyx få förunnat så kan jag ändå inte låta bli att häpna över den lilla ytan till så många hästar.

”Givetvis”/ förhoppningsvis köps stället av någon som ska bedriva en form av verksamhet som innebär att uppstallade hästar stannar en mycket begränsad tid- någon form av försäljningsstall kanske?

Då är det väl ok att stå i en pyttehage några veckor men annars….not so much?

Och ja, jag har själv haft mina hästar i små hagar tidigare i livet men trots det är det verkligen inget jag förespråkar som en norm.

Tisdag- halle…fucking….luja!

Lycka är ett relativt begrepp- även för oss hästägare.

Det kan vara att lyckas göra 42 byten i varje som jag gjorde med Vicke i höstas (och inte lär lyckas med fler gånger under min levnad) eller som idag; att efter ett pass på utebanan kunna skritta ut med Frenchie en halvtimme utan att han bokstavligen skulle stanna var 10:e meter, vägra att gå, vilja småresa sig om man går på honom och där enda sättet att förmå honom att fortsätta åt tänkt håll är att rygga!

X ryggningar i x meter på bara en kortare sträcka är rätt så tröttsamt om inte annat….

Men idag kom vi alltså hela vägen in i skogen och t.o.m. förbi en liten bäck där han även ojat sig lite när Vicke har varit med!

Det blev några mindre stopp men jag kunde rya lite på honom, trycka till med skänklarna och slippa rygga- ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för oss!

Jag är sååå tacksam över den oftast mycket lugna miljön här ute i ödemarken för med mer ”liv i luckan” hade jag inte ens vågat försöka rida ut själv.

Minns hur jag red ut Archie, 3 år, på Jägersros träningsbanor där trav och galopphästar for runt precis överallt, traktorer körde osv och jag galopperade i typ samlad galopp!!!

Det skulle jag inte varken prova eller klara med Frenchie i dagsläget om jag fick en miljon för jag hade gissningsvis inte haft någon nytta av pengarna om ni förstår vad jag menar…

Hyfs och god ton vid provridning

Nu när Vicke är såld och en del har varit på Ryhus för att provrida påminns jag om hur vissa människor helt tycks sakna hyfs.

Man har alltså varit här och ridit, påstår sig ha fått ”sååå fin känsla” och vill nu hem och ”diskutera med sin tränare”.

Därefter…..total tystnad !?!?

Att man inte är intresserad av att köpa Vicke är helt fine, det kan finnas tusen anledningar till detta men återkoppla för f..n!

Jag har full förståelse för att en del tycker att det är jobbigt att prata i telefon, framför allt med en främling och särskilt om man ska lämna någon form av negativt besked men herregud….skicka ett enkelt sms.

Man behöver inte brodera ut svaret eller förklara sig, några enkla ord räcker så att säljaren vet! Hur svårt kan det vara?

När jag hörde av mig till en kvinna (runt 27 år gammal så inget barn/ tonåring) för att höra ”vad som händer” efter hennes provridning hade hon mage att bli sur och svara snutigt när jag skrev att det ”hörde till god ton” att meddela bu eller bä och då kände jag mest att det var tur att jag inte behövde göra affärer med en sådan lättkränkt surmupp.

På ett liknande tema kan jag för övrigt berätta om mannen (ryttare och tränare) som ringde och pratade med mig om att Vicke var till salu.

Han lär supertrevlig, vettig bla bla bla och sa efter en stund att han var tvungen att avsluta samtalet eftersom han skulle gå in i en affär och handla foder.

Han var inte säker på att han skulle hinna ringa upp senare samma kväll pga annat åtagande men om han inte gjorde det skulle han återkomma nästa dag.

Tja…detta är några månader sedan och han har inte återkommit än…

Det visade sig…”så klart” att vi har flera gemensamma vänner och bekanta så hans agerande blev extra pinsamt för honom själv kan jag tycka och dessutom fullständigt onödigt.

Ett enkelt sms i stil med ”jag har tänkt lite mer på saken och tror vid närmare eftertanke att Vicke inte är något för mig” hade räckt i stället för att framstå som en märklig typ….

Måndag- inskickad

Träning för Nina och tja…det går fortsatt framåt.

Blev så glad när hon sa varnande ”nu får du passa honom så han inte blir tjockare”; glad eftersom jag har strävat efter att få upp Frenchie lite i vikt och glad eftersom Nina har ett utmärkt öga. Det är ju lätt att bli hemmablind när man ser hästen varje dag.

Frenchie har dessurom någon konstig förmåga att dra upp magen, framför allt på höger sida och när han står på stallgången och då får han lite av en vinthunds siluett vid flanken och ser ”ämlig” ut.

En annan positiv sak var att jag efter träningen tänkte ”äh…jag provar att försöka skicka in honom i transporten och ser vad som händer”.

Det lilla livet traskade rakt in, tjoho! På väg mot ”Vicke style” absolut!

Hemma väntade en stor påse morötter som papi Henke hade köpt- det var nog dagens bästa enligt Frank gissar jag 🙂 !

Ska jag annonsera?

Funderar på om jag ska sätta in följande annons men vill gärna höra vad ni tror. Kommer jag att bli nerringd eller inte 🙂 🙂 🙂 ?

Tänkte skriva så här:

Tycker du om utmaningar eller söker du rent av ett mission impossible?

Vill du lägga oändligt många timmars arbete på något där din flit inte syns över huvud taget?

Vill du arbeta med en otacksam partner som snarare försöker gå ifrån dig än i alla fall underlätta ditt arbete genom att stå stilla?

Om du har svarat ja på allt ovan är du välkommen till Ryhus och Baltazar, aka Fluff.

Smeknamnet kommer du att förstå när du ser honom och texten ovan kommer att bli glasklar när du har försökt att borsta pälsen.

Så länge (och det är länge) han fäller kommer ditt arbete, bortsett från hästens otacksamhet endast att resultera i att du förser alla Skånes fåglar med material till alla deras bon och mer därtill.

Svar med bild på muskulösa armar (som är ett krav) till ägaren som har gett upp.

Söndag- bakdelsvändningar

Det syns kanske inte på den nedre bilden men ”fyrkanten” i sadelläget är nästan helt borta (håren på termotäckets undersida är beviset om inte annat…).

Djuren fäller med andra ord även om det i Frenchies fall inte märks lika tydligt som när man tittar på den lille (mer om honom imorgon).

Solen har värmt oss skönt idag och jag red på utebanan där jag fick till flera bra byten.

Konstaterade att det jag ”visste” skulle inträda förr eller senare redan har gjort det med flera saker i ridningen.

Att jag efter x tid skulle skaka förvånat på huvudet åt hur en del moment i ridningen kändes/ utfördes under de första ridpassen på Frenchie.

Bakdelsvändningarna är en sådan sak!

De första jag gjorde skulle jag själv ha betygsatt ungefär med en 8:a vad gäller den för höger skänkel medan den för vänster på sin höjd skulle få en 3:a, så stor kändes skillnaden. Dvs utmärkt vs urusel eller som om en traktorskopa stod på Frenchies vänstra sida och försökte fälla honom till marken åt höger varje gång jag försökte mig på en försiktig vändning.

Idag skulle jag nog säga att vändningarna är 7,5 och 7- mässiga, dvs skillnaden är inte så stor mellan dom utan mer ”så som det kan vara”. Sedan får vi se vad en dressyrdomare tycker…

Det finns flera exempel men detta är nog det tydligaste och handlar delvis om att jag inte hade Frenchie i tillräcklig ram och samling i vändningen åt höger tidigare.

Lördag- från noll till femton

Inte lätt att veta hur man ska klä en klippt häst (Frenchie) när det som idag var nollgradigt på morgonen och plus 15 grader tidigt på eftermiddagen. 

Han har i alla fall haft en vilodag i solen och jag har gjort lite allt möjligt under dagen.

Att reklamera tyglarna som jag skrev om igår var inga som helst problem och jag har också varit på Biltema och Byggmax för att handla till några planerade projekt.

Lunch blev det på Linnea och Basilika; de har en helt ok buffé med äppelkaka och vaniljsås till efterrätt.