Torsdag- väntan

Glädjande nog läser jag att fler och fler vänner, bekanta och andra blir vaccinerade mot covid.

Förhoppningsvis ökas farten upp mer och mer utan fler retliga stop och min känsla är också att vaccinationsviljan är på topp.

Själv går jag bara och väntar på min spruta och skulle göra en hel del uppoffringar för att få den direkt och helst redan igår.

Jag väntar även på regnet som enligt prognos ska komma precis när som helst och det kan nog behövas efter många dagars nederbördslös sol.

Vicke har vilodag och stod, sist jag kollade, med näsan i gräset. Han kom inte ens gående när jag kom med deras lunch…eller…kan kom efter en lång stund men det händer i princip aldrig annars. I vanliga fall kommer han skrittande så fort han bara anar min skugga…

Mina plaketter

Under alla år som jag stod inackorderad på olika anläggningar tänkte jag ibland flyktigt tanken att jag, om jag någon gång fick ett eget stall, skulle spika upp alla mina plaketter.

Åren gick, plaketterna blev fler och fler tills nästan alla arrangörer slutade att dela ut eller ens sälja dessa.

Nu, när jag placerar mig extremt sällan men faktisk har ”eget” stall är det så att detta har murade väggar och nästan inget trä att spika i.

Visst kan man sätta upp plaketterna på boxdörr/ vägg men de vill jag hålla rena utan saker ”i vägen” och minns också hur en del klenare plaketter (inte mina) blev helt förstörda vid en högtryckstvätt (texten ”slets bort”) vid den årliga stalltvätten i ett annat stall.

Däremot har jag ju ett helt ridhus att gå loss på om jag vill men nu har jag i stället insett att jag inte ids spika upp +200 plaketter.

Så de ligger som de ligger i min sadelkammare och där lär de ligga….(rosetterna ligger i kartonger i en garderob).

Onsdag- oätliga blommor

Det är verkligen en otrolig härlig tid just nu och jag förstår till fullo de som vill pimpa sina trädgårdar/ omgivningar med alla möjliga blommor.

Själv känner jag mig en aning (läs: ganska mycket) begränsad på grund av dovhjortarna; jag har varken lust att servera dom gratis mellanmål eller att hägna in halva Ryhus med massa staket/ nät och annat.

Det jag har vågat mig på och som funkar så här långt är kejsarkrona, tagetes, hortensia, påsk och pingstliljor, pioner och pelargonier, de sistnämnda i alla fall om de står på trappan till ytterdörren.

Delar av förmiddagen har tillbringats i Flyinge med att träna för Nina vilket gick bra.

Vi ska inom kort börja med saxen (galoppslutor med byten emellan) och gjorde en förberedande övning inför det.

Passet avslutades med att jag gjorde 5 byten i vart fjärde, 5 i vart tredje och 7 i vartannat och satte alla på första försöket vilket var lite ”kors i taket”.

Byten i vartannat gör jag mycket sällan och aldrig på träning och seriebytena kan bli hur som helst när jag ska visa upp dom för Nina.

Det är ”så klart” något psykologiskt; att jag plötsligt drabbas av någon knäpp prestationsångest som bara förstör så det har gått så långt att jag har sagt att jag inte vill göra några seriebyten alls på träning (tjurigt önskemål från bebis-Birgitta 6 år).

Hemma är det inga problem och de få gånger Nina själv rider Vicke sätter hon även många (+10) ettor på första försöket och utan någon längre stunds ridning (jag rider ju innan) så detta är ju hästens ”paradnummer” helt klart.

Hästar har ju olika lätt/ svårt för allt möjligt; Vicke har alltid haft lätt för att byta vilket har räddat oss många gånger eftersom han ibland har galopperat som en kratta och varit sned som en banan men ändå klarat av att byta rent- en riktig bedrift enligt Nina som vet vad andra hästar hade gjort i de lägena.

Så att seriebyten inte alltid funkar när jag ska visa dom för henne sitter definitivt inte hos hästen, det är en sak som är säker.

Och att jag kunde visa dom idag är ett tecken på att jag har steppat upp min ridning den sista tiden vilket så klart är jättebra.

På tal om morgonens inlägg förresten!

Fick denna bild av en bloggläsare; alla hästars våta dröm don’t you think 🙂 ?

Som Burger King?

Har ni tänkt på vilken diskrepans det är mellan hur en hamburgare från tex Burger King ser ut på bild mot vilken syn som möter en när man öppnar förpackningen på restaurangen?

Jag undrar om jag kommer att konstatera samma sak när de morötter jag förhoppningsvis kommer att driva upp från denna fröpåse ska skördas 🙂 ?

Tror ni verkligen att jag kommer att mötas av perfektionen som utmålas på påsen? Jag tvivlar….

Kan man reklamera annars 🙂 🙂 🙂 ?

Tisdag- piaff och passage

Idag var min ridplan följande:

Skritta ut i skogen för att därefter avsluta med lite piaff och passage på hemvägen och ”känna på” ett gräsfält mellan Ryhus och vår närmaste granne. Jag tänkte också att det kunde vara kul att filma lite piaff och passage som Vicke har relativt lätt för.

Allt i den första meningen i stycket ovanför gick helt enligt plan och med jättebra känsla, medan det jag skrev om i meningen därefter bara vara att glömma 🙂 !

Lika lätt som Vicke piafferar lika omöjligt var det att filma det från hästryggen kan jag säga. Och definitivt när man är utomhus och verkligen inte vill tappa telefonen i marken…

Jag får nog hålla mig till dylika bilder även framöver; de blir i alla fall ”bra” …eller…man ser åtminstone vad de föreställer:

Notera vägens ”perfektion”….motsvarigheten till nyharvad ridbana 🙂 !

Precis innan bilden togs har man kört och skrapat och vattnat och efter en stund kom det även salt på hela ytan!

Detta görs några gånger om året och håller hyfsat med tanke på att det trots allt är en del trafik, framför allt på helgerna och till ”the Lodge”.

Gräslig skillnad

Från förra sommaren!

Nu när gräset så sakta har börjat spira märker jag stor skillnad på Vickes beteende på kvällarna.

Innan det fanns gräs att beta vågade jag knappt gå utanför huset efter 17.00- då kom han direkt fram till grinden och liksom tyckte att ”nu är det dags för intag” även om han hade ensilage i däcket.

Om jag å min sida tycket att ”nej…lite till kan ni gott vara ute” stod han kvar demonstrativt en lång stund och verkade hoppas på det bästa…dvs att jag skulle ta in dom.

Nu med gräs att äta ratar båda ensilage i hagen (så jag har slutat att lägga ut det sedan en vecka tillbaka) och även om jag inte dyker upp förrän bortåt 20.00 så står även Vicke högst upp i hagen och verkar inte jätteivrig med att gå hem även om han alltid kommer strosande så fort han ser mig.

Väldigt skönt med denna förändring och det gör ju inte ont att boxarna är renare och mängden ensilage som äts även inne i stallet har minskat (båda har fri tillgång).

Måndag- hår i vår

Det ”luriga” vädret fortsätter; nollgradigt tidigt på morgonen för att sedan bli soligt och hyfsat varmt resten av dagen. Så länge solen skiner njuter jag- den kortvariga kylan avhjälps lätt med ett täcke några timmar.

Fluffis fortsätter att ömsa päls; kolla bilderna!

Han är inte precis förtjust i att bli borstad så jag passar på medan han äter mellis och är fokuserad på maten, annars får jag sätta på honom en grimma för att han inte ska vandra iväg. Och har han väl börjat gå…då går han och inget kan stoppa honom 🙂 !

Även Vicke har gått; i hans fall ett ridpass på utebanan. Jag försökte tänka på domarens input från i lördags; att få ut halsen mer.

När det var dags för lunch körde Henrik och jag till vår kvarterskrog i Staffanstorp som numera har synbart mindre gäster mitt på dagen. Det är väldigt glest mellan borden även om jag förstår att många inte vågar äta ute. Vi sitter alltid måååånga meter från alla andra och brukar dessutom passa på att ta med oss mat hem så att även nästa dags lunchmåltider är säkrade.

När vi ändå var i Staffanstorp passade jag på att veckohandla på City Gross och jag konstaterade som vanligt att jag var i princip den enda med munskydd i affären.

Jag tror absolut inte att ett enkelt munskydd hjälper till 100% men samtidigt är det en så enkel åtgärd att jag har svårt att förstå de som inte använder dom. De kostar så lite och kanske hjälper lite och det argumentet räcker för mig. Och om inte annat inbillar jag mig att andra automatiskt håller bättre avstånd till mig om jag har munskydd?

Jag har idag lagt lite tid på att strukturera upp min lösdrift lite bättre och burit upp halmbalar som jag tidigare haft stående direkt på betonggolvet upp på loftet i stället. Jag gillar att det ser ordentligt ut omkring mig och med småbalarna flyttade blev det också mer utrymme på ”markplan”.

Nu vill jag bara ta det lugnt resten av dagen och njuta av att vara ledig.