Söndag- årets första

Kolla in den här soldyrkaren!

Precis som min tidigare hund Soya lyckas hon ofta leta upp just den plats där solen lyser in!

Idag plockade jag bort den första och gärna också sista fästingen på henne för i år; har alltid äcklats av dessa vidriga djur och efter Vickes anaplasmos hatar jag dom ännu mer!

Spånporrbild

Jag tycker att jag är ganska noggrann med tex mockning men har en vän som slår mig med hästlängder.

Perfektion är ordet som bäst beskriver hennes dagliga städning av hästens box och nyligen skojade hon med mig och skickade denna bild……

….som hon beskrev som en ”spånporrbild” av sin transport 🙂 🙂 🙂 ! Jag kan bara instämma!

Lördag- bra lunchmat

Vilodag för Vicke medan jag och Henrik har kört runt lite på Österlen.

Denna lunch åt vi på Sjöbo golfrestaurang där Henrik har börjat spela.

Min fd man som rest runt mycket i Sverige i tjänsten minns jag hävdade att just golfrestauranger ofta hade den bästa lunchmaten- värt att komma ihåg kanske?

Bara hästmänniskor förstår

Fast ska jag vara ärlig har jag länge försökt att minimera mängden hästsaker för egen del vilket känns som lite av ödets ironi eftersom jag samtidigt aldrig har haft så mycket plats för grejerna som nu.

Men att äga en massa täcken, schabrak och lindor tex lockar inte alls, framför allt eftersom jag av erfarenhet dels vet att många saker håller i en evighet och dels är det ofta så att man ändå bara använder sina favoriter medan resten ligger orört på hyllorna.

Det enda jag numera vill ha ett lager av är foder och strö för att liksom ”vara på den säkra sidan” och slippa småhandla. Men egentligen hade den mängden också kunnat minska….

Fredag- kanske en macka

Trots att Molly gjorde sitt bästa för att hjälpa till att leta (eller inte…..) kommer dagens svampplockning som mest att räcka till en smörgås gissar jag 🙂 !

Huruvida mängden beror på det förhållandevis torra vädret länge innan regnet för några dagar sedan eller om andra hunnit före mig låter jag vara osagt.

Det var nästan komiskt att jag på tillbakavägen, med min lilla ”skörd” mötte en kvinna med en 10-liters hink i näven.

Antingen visste hon något jag missat 🙂 eller så skulle hon bli besviken….

EDIT: Nu har jag ätit upp ”alla” kantarellerna….kommer det inget inlägg imorgon var det inga kantareller jag plockade 🍄🍄🍄!

Bästa utekrukan

Den 19 maj planterade jag dessa tagetes så här- jag hade brist på krukor och tyckte det kunde vara en kul grej i trädgården.

Den 19 augusti, dvs exakt 3 månader senare frodas blommorna fortfarande jättefint i denna natur-kruka medan blommor jag satt i andra, ”riktiga” krukor gått ett smärtsammare öde till mötes.

Torsdag- usch i dusch

Igår tog vi äntligen tag i en sak som stört oss sedan länge; den hemska duschväggen som man ser på bilden ovan (bilden är tagen när vi flyttade in).

Att hålla en sådan vägg verkligen ren och snygg vill jag påstå är, om inte omöjligt så väldigt svårt och tidsödande och det kan samlas tvålrester och annat under gummilisterna som i princip inte går att få bort- så var det här i alla fall så vi plockade bort den och ersatte den med ett långt mer lättskött draperi.

Och så tycker jag att det är med en del saker i ett hem; det kan se jättefint ut när det tex är nytt eller om man ständigt rengör det men är väldigt opraktiskt i vardagen.

De där kyl/frysarna i rostfritt stål där minsta fingeravtryck syns direkt, en del mattor som är jättesvåra att dammsuga, glasbord som kan se flammiga ut osv.

På hästfronten red jag för första gången på en evighet lite ettor och det är otroligt svårt tycker jag.

Det kräver en sådan snabbhet i hjälpgivningen att det är lätt att man inte hinner med, så är det för mig i alla fall.

Men jag lyckades göra både 10 och 12 byten i varje, dock med några misslyckade försök emellan.

Efter lunch ute med Henke kom min hovslagare och Vicke fick nya skor.

Hovarna hade växt massor fast han skos var 6:e vecka men så är det ju ofta på sommaren.

Det viktigaste med en utebana

När man anlägger en utebana vill man så klart att den ska bli så bra som möjligt; det kostar ofta x hundratusen och kräver kunnande så det är ingenting man bara fixar på en eftermiddag.

Och ibland blir det inte som man tänkt sig trots enormt mycket utlagda pengar och anlitad expertis; det har jag bekanta som kan vittna om.

Själv hade jag av naturliga orsaker inte det minsta att säga till om när ridbanan på Ryhus anlades och därför är jag väldigt tacksam över att den passar mig så bra som den gör.

Vi hyr ju bara gården så det är helt uteslutet att vi skulle betala för att anlägga en ridbana och att det redan fanns en bidrog tveklöst till att vi valde att flytta hit.

Idag funderade jag över vad jag skulle säga är den viktigaste egenskapen hos en utebana, om jag bara får välja en enda sak och efter att ha tittat på bilderna ovan kanske ni anar vad jag skulle svara?

Förmågan att torka upp snabbt/ klara en hel del nederbörd skulle bli mitt svar!

Att vattna en för torr bana går i många fall att lösa men vad tusan gör man med en bana som står under vatten?

Och hur många gånger regnar det i Skåne vs att det är ökentorrt?

Så klart skulle man också kunna svara ”att en ridbana inte fryser när det är minusgrader” som bästa önskvärda egenskap men jag vill påstå att det är lite ”överkurs” dvs det är långt ovanligare och också mycket svårare att uppnå eller har jag fel?

Dessutom skulle jag inte vilja träna dressyr ute i minusgrader även om det gick men det finns det ju många som är av en annan åsikt.

Hur som helst; om ni tittar på den översta bilden så såg min bana ut på detta vis tisdag 18:24.

Därefter kom ytterligare regn i omgångar och när vi hade gått och lagt oss hörde jag hur det verkligen vräkte ner en god stund.

Nästa morgon 7:03 såg banan ut som på bilden under och några minuter senare, efter harvning gick det utmärkt att rida på den.

Det tycker jag är mer än godkänt!

Ett annat stall jag stod i hade en utebana med samma utmärkta egenskap; den kunde vara som en sjö efter häftigt regn och ridbar dagen därpå.

Jag har sett den yttersta motsatsen också; en utebana vi som inte stod på anläggningen skojade om ofta.

Den utebanan var nog ridbar 2 veckor om året (!) och en sommar när det var rejäl torka, öken och damm överallt lyckades denna bana fortfarande vara översvämmad!!! Hur det ens var möjligt är obegripligt men att det var något fel på dräneringen är väl en bra gissning?