Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Tillbakablickar: när vi inte mockade

De diskussioner om övergödning och förslaget om krav på mockning av hagar samt två till tre hästar per hektar hage får mig att minnas hur det gick till ”förr”:

Som ni vet stod jag på en mkt stor (800 medlemmar) ridskola i ca 20 år och flyttade därifrån för ca 10 år sedan.

Jag minns när jag första gången kom i kontakt med ”mocka i ridhuset”; då hade jag haft egen häst i flera år och min dåvarande tränare Maria Borg byggde eget ridhus och krävde då att man skulle ta bort bajs. Detta var för mig ett dittills okänt fenomen.

Jag tyckte idén var så god att jag föreslog att vi skulle göra likadant på ridskolan. Betänk att ca 80 hästar (inklusive polisrytteriet) nyttjade detta.

Jag möttes av totalt ointresse!!!

Tro fan av ridhusbottnarna såg ut som de gjorde på den tiden, inte bara på vår ridskola.

Först x år senare kom någon annan på att det skulle mockas i ridhuset och då var tiden mogen.

Något år senare började även hagarna mockas – det hade dittills aldrig gjorts!

Intressant att min dåvarande häst Heron nollade på maskprov när jag kollade efter flera år och trots ovan och att han ej var avmaskad på x år. Det gick ju huuuuur många hästar som helst i dessa, ibland med berg av hästskit fulla, hagar.

När jag skriver detta låter det som att jag levde i ett u-land på 1700-talet 😂 men det är banne mig inte såååå många år sedan! Och detta var (är) en fin/ bra ridskola!

Onsdag- bonus

Har upptäckt en mycket bra bonus med Baltazar; han är väldigt renlig av sig och så här ser hans box ut efter mockning och trots att jag inte strödde varken igår eller idag!

Idag var det dags att inviga ridbanan och jag måste säga att allt från det att jag tog in Vicke från hagen och tills han åter befann sig i den gick utmärkt och långt bättre än förväntat.

Lika stirrig som Vicke var igår när han blev ensam i stallet när jag tog ut Baltazar lika lugnt stod han i uppbindningarna när jag skulle borsta och sadla idag.

Det ”vet” jag ju sedan innan att det fungerar mycket bättre i stallgången än i boxen men jag blev ändå förvånad över att det gick så bra!

Baltatzar däremot ”grät-gnäggade” i hagen efter sin vän men Vicke ignorerade detta fullständigt och varken svarade eller blev uppeldad av ljudet.

När jag sedan red märktes det att det alltid har fungerat bra att just rida på främmande platser; noll reaktion och jag kunde rida helt som vanligt.

Baltazars hage gränsar till utebanan men han brydde sig inte heller om att jag red och slutade dessutom att gnägga efter ett tag när jag tog in Vicke för att sadla av efteråt.

Summa summarum: så här långt är jag mycket nöjd!

Utebanan är tack och lov både ”o-stenig” och dammade inte det minsta men jag skulle nog ha harvat den precis innan jag red och inte igår.

Nu blev det en liiite hård som ytskorpa som det kan bli när blött underlag torkar i sol och det kan man som sagt undvika om man harvar precis innan ridning.

Henrik kom precis när jag nästan hade ridit klart så det blev både foto och en kort filmsnutt (på instagram):

Efter passet blev det lunch för Vicke:

….medan jag invigde vår gräsklippare och klippte en massa övervuxet gräs.

Henrik ville inför flytten att vi skulle köpa en åkgräsklippare medan jag tyckte att det i dagsläget var en onödig kostnad så vi köpte en bensindriven ”vanlig” gräsklippare.

Jag kan efter dagens klippning lite diplomatiskt säga att jag borde ha lyssnat på min man och inte min plånbok ha ha ha!

Första brevet

Detta var vårt första brev i brevlådan efter flytten!

Jag har ingen aning om vem denne Tommy är och kommer att göra allt i min makt för att inte stifta närmare bekantskap med honom heller.

Jag mimade redan i första klass när de andra klasskamraterna sjöng psalmer vid vår frökens orgel (nu låter det som att jag var barn på 1800-talet….) – så mycket ateist är jag och har aldrig tvivlat.

Man kan, vilket jag gissar att många gör, bara göra sig lite lustig över brev som ovan men jag blev vid närmare eftertanke faktiskt även smått irriterad.

Att liksom ta sig rätten till ”oanmälda hembesök” tycker jag inte är ok; jag vill inte ens att mina föräldrar eller vänner bara står i farstun och ännu mindre vilt främmande människor.

Det är i min värld inte alls ett lämpligt sätt att marknadsföra sig och framför allt inte om man besöker folk som bor ensligt och kan ha svårt att ”freda sig”.

Jag har inga problem med att låta bli att öppna dörren osv men man kan ju också bli rädd när det bara dyker upp någon sådär eller så vill man inte vara ”ofin” och släpper därför in fast man egentligen inte vill.

Så tänker jag- hur tänker ni?

Gullungen

Måste visa er min avskedspresent från Elisabets dotter Sigrid, mitt favvobarn!

Vad sägs om detta konstnärliga mästerverk 🙂 ?

Som synes har hon till och med fått med Vickes blåa regntäcke och om ni undrar om ”Bigan” så är Biggan familjens smeknamn på mig 🙂 !

Välkommen Baltazar

Så har jag då äntligen fått hem min fina ponny Baltazar!

Jag fick kontakt med hans förra ägare redan i mars och hälsade även på Baltazar då och har fått förmånen att kunna välja när jag skulle köpa och ta hem honom- verkligen otroligt generöst och inget alla säljare hade gått med på.

Men det kändes som att säljaren var väldigt mån om en på alla vis bra försäljning och inte bara ett sätt att ”bli av med” en ponny familjen haft i 14 år.

Baltazar är 23 år ung och har ett ganska säreget utseende; jättefin är han tycker jag!

Jag har ibland skojat om Vickes stora rumpa; ”an ass to harass” men här ligger han måååånga hästlängder efter; Baltazars häck skulle göra vilken ardenner som helst avundsjuk och hovskägget är som taget ut Budweisers Clydesdales-hästars reklam!

Någon form av cob-korsning är han, ursprungligen importerad från England och han var ett kort tag ridskoleponny på Staffanstorps ridklubb.

Jag hoppas att han ska bli Vickes BFF i många år!

För övrigt tycker jag att det är lite kul att gossen heter Baltazar!

Ni som är i min ålder minns kanske den tecknade serien ”Professor Baltazar” som är en av Kroatiens bästa export-produkter.

Som ni kanske vet kommer mina föräldrar från fd Jugoslavien till vilket Kroatien hörde på den tiden serien visades och för övrigt har både jag och Henrik verkligen fastnat för Kroatien som semesterresmål.

En ny vän

Nilo spexar!

Vicke har ofta lätt för att vinna andra hästars gillande; jag vet inte hur många ston som har blivit helt till sig när han, till synes heeeelt oberörd, har passerat deras hagar.

Han verkar inte bry sig det minsta eller ens notera hur andra hästar gnäggar efter honom….”han är sig själv nog” som vi skulle säga i Skåne 🙂 .

Det är bara när han blir lämnad ensam i stallet eller hagen som han blir upprörd, då är han inte så tuff minsann- tvärtom!

Den senaste i den ensidiga vänskapskedjan är Nilo som vi ju har haft som sällskap vid många uteritter vid det här laget.

Det har gått så långt att Nilo nu står och gnäggar i hagen när han på håll ser att jag tar in Vicke för att rida- han verkar så genuint intresserad medan mitt djur inte ens tycks märka honom?

Och det där med att gnägga…det är inte Vicksters grej!

När jag hade varit i USA och han fick se mig första gången efter resan gnäggade han faktiskt men annars händer det typ en handfull gånger om året, om ens det.

Det är inte som när jag hade Heron som kunde höra min röst från den ena delen av det stora stallet på ridskolan till den andra. Så fort jag öppnade munnen gnäggade han jättehögt, bara den första gången han hörde min röst den dagen men ändå.

Jag började till och med viska om jag inte ville att han skulle höra mig för annars kände jag mig lite ”jagad” eftersom han stod och väntade på att jag skulle komma.

Jag har egentligen inte oroat mig över något vad gäller vår flytt eller haft betänkligheter utom när det gäller hur Vicke ska acceptera att han kommer att vara ”utlämnad” till bara en hästs sällskap.

Jag hoppas verkligen att det ska räcka (jag har ju en tredje box jag kan fylla ha ha ha) men som jag brukar säga ”time will tell” och även om jag har gjort såååå mycket för detta djur så känner jag att jag får dra gränsen någonstans och att låta bli att flytta för hans eventuella ”upprördhets” skull går typ där.

Flyg fula fågel flyg?

Bortsett från att vi har gott om dovhjortar kring tomten så verkar även olika fåglar uppskatta vårt hus eller i alla fall vilja använda det som toalett!

En hel del fågelbajs vittnar om detta och jag skulle gärna slippa det om det går.

Ni som har haft samma bekymmer; hur har ni löst det?

Finns det effektiva fågelskrämmor och vilka i så fall? Annat man kan göra? Hit me….fast inte med fågelbajs 🙂 !