Inlägg i kategorin Birgitta berättar/ tycker/tänker

Är du velig?

Av de som ”tror på” horoskop (vilket jag förvisso inte gör) kan man ibland få höra att Vågen (som jag) är velig.

Detta stämmer inte alls in på mig i alla fall- däremot kan jag säga att jag väger allt möjligt ”för och emot” för att därefter väldigt snabbt fatta ett beslut, beslut jag sällan ångrar.

Däremot har jag en del personer i min bekantskapskrets som jag absolut skulle definiera som veliga och om jag hade varit dessa personer hade jag tyckt att det hade varit jobbigt med detta velande.

Men frågan är om man som velig person märker det själv och/ eller störs?

Som utifrånbetraktare påverkar veliga människor mig så tillvida att jag känner att jag har svårt att till 100 % engagera mig när de frågar om råd eller bara vill delge mig sina planer och det är ju för att jag ”vet” att det de säger idag högst troligt inte kommer att gälla imorgon, om en vecka eller ens senare samma dag. Och då orkar jag liksom inte bry mig.

För när man har tillfrågats om råd ”femtioelva” gånger, gett massor och frågeställaren ändå ändrar sig hit och dit utan att det känns som de råd man gett ens har övervägts….tja…då tröttnar jag.

Känner ni igen er?

Mer om skotträdda hundar

Nyligen la jag på ett forum ut en fråga om andra whippetägares erfarenheter av lugnande medel inför nyår eftersom Molly nyår nr 2 hos oss och veckorna före och efter hade väldigt stort obehag av det ständiga smällandet där vi bor (började veckor innan nyår och slutade typ i februari….). Konstigt nog brydde hon sig inte första nyåret men då smälldes det inte lika mycket innan själva årsskiftet.

Och det slår aldrig fel; man ställer en fråga om EN sak (lugnande medel) men får svar kring något helt annat…suck…

I detta fallet tyckte någon att jag behövde veta att det handlar mycket om hur hundägaren själv beter sig vid smällande, om det kanske är detta som bidrar till hundens rädsla yada yada yada…

Jag har ju haft flera andra fullständigt obrydda hundar varav tex Soya, min förra whippet hade kunnat ställa upp i världsmästerskapet i skott-tålighet.

Henne promenerade jag lös med bredvid en skjutbana där det pågick övningar, hon lyfte aldrig ens på huvudet när skott brann av.

Molly ÄR en på många vis vek individ och börjar skaka så fort hon hör smällare.

Jag trodde hon skulle vänja sig och har bla spelat sekvenser med ”skottljud” för henne men jag skulle säga att det inte har hjälpt det minsta.

Nu har jag som jag berättade igår bestämt att prova med receptfria Adaptilhalsband och Zylkene som båda ska ha en lugnande effekt på hundar.

Vi har också som plan B hyrt en stuga över nyår och detta i ett lugnt område där det förhoppningsvis inte smälls som hos oss.

Har ni haft samma bekymmer och hur löste ni det? Eller gick det inte att lösa?

2 tränare

Sedan jag flyttade till det nya stallet tränar jag numera inte bara för Olof utan för ytterligare en tränare och faktiskt är det bloggens förtjänst 🙂 .

När jag berättade om min stallflytt skrev en läsare att hon kände till ridhuset jag rider i till vardags eftersom hon tränar där.

Och eftersom jag kort därefter insåg att jag inte kommer att orka köra till Olof flera gånger i veckan, framför allt vintertid och i mörker och på kanske isiga/ snötäckta vägar (= inställda träningar = inget jag vill) hörde jag av mig till läsaren och fick närmare information om Nina som min nya tränare heter.

Det ena gav det andra och nu tränar jag alltså både på hemmaplan och hos Olof och är jättenöjd med detta arrangemang.

Det vill ju så klart till att tränarna har ungefär samma tänk och röda tråd och det tycker jag att de har.

Att dessutom ha 3 minuters skrittväg för att träna känns som en otrolig lyx och som sagt framför allt under denna årstid.

Detta är ju inte första gången jag tränar för 2 tränare parallellt; det gjorde jag även när jag stod i stallet i Staffanstorp dit Birgitta Kjellin kom ibland.

Eget företag?

Har ni också lekt med tanken på att starta någon form av företag eller har ni rent av gjort det?

Jag skulle gärna göra det om jag bara hade en tillräckligt bra affärsidé men tycker inte att jag har det (än?).

På den tiden jag var gift med en annan man skojade jag och han om detta ibland; att vi hade haft ett blomstrande företag om vi ”bara” hade hittat en bra produkt eftersom han är mycket framgångsrik säljare och jag är en fena på administration, logistik och ”pappersarbete”- en perfekt kombination tänkte vi.

Sedan kan man ju sälja både produkter och ”idéer”/ tjänster, driva ett helt eget företag eller starta en franchise.

Man kan också driva företaget vid sidan av ett ordinarie arbete som ger den säkra inkomsten eller så kastar man sig rakt ut i egenföretagandet.

Ja, jag grunnar vidare…för dels har jag som sagt ingen bra affärsidé och sedan har jag redan ett jättebra jobb som det skulle mycket till för att jag som ”trygghetsnarkoman” skulle våga lämna.

Ni som startat/ driver egna företag:  berätta gärna vad ni gör och fördelarna/ nackdelarna som ni ser det.

Vad ska man se upp med?