Inlägg i kategorin Dagbok

Onsdag- blod, lite svett men inga tårar

Även idag har det varit härligt somrigt- mina leggings till klänningen kändes till och med för en så frusen person som undertecknad som overkill faktiskt.

Vicke fick en välförtjänt vilodag i hagen och själv har jag gjort lite nytta genom att gå och ge blod.

Och Soya….hon har spelat golf rapporterade maken ?!?!?!?

Spelat och spelat, hon fick följa med maken (kopplad) medan han spelade golf och det hade tydligen varit mycket uppskattat av båda 🙂  !

Tisdag- hej igen sommar!

Things Riders Don't Says foto.

Mmmmm….vilket väder vi har haft idag- rena sommarvärmen och väldigt soligt.

Att träna i ridhuset var inte att tänka på tyckte jag så det var bara att sladda banan och rida dit med Vicke.

Dagens träning gick väldigt bra tycker jag- Vicke kändes lösgjord redan från början.

Vi tränade på skänkelvikningar, skolor, bakdelsvändningar, rakriktning och tempoväxlingar i galopp och inte bara jag utan även Christina tycker att det mesta ”tar sig”.

Idag behövde Christina inte heller se ut som på bilden ovan även om jag behöver påminnas om både hälar och annat då och då 🙂 .

Måndag- inte en droppe

Ibland är man glad att väderleksprognosen inte stämmer- som idag då den hade hotat med regn precis hela dagen. Det kom inte EN droppe!

Jag valde det säkra före det osäkra och kröp in i ridhuset på morgonen där jag avverkade ett mycket kort (30 minuter) men fint lösgörande pass.

Nu när jag försöker lägga lite fokus på att förbättra travkvalitén tänker jag att det är extra viktigt att verkligen försöka sluta ”i tid”- INNAN man kommer in i en nedåtgående, dvs trött spiral där hästen aldrig kommer tillbaka till ”optimalläget” utan bara känns trött om man framhärdar.

Söndag- glosoppa?

bild(8)

När jag var liten och om någon stirrade på en kunde man, om man ville vara lite lustig, fråga personen om denna hade ”ätit glosoppa till middag” 🙂  .

En som definitivt hade ätit sig mätt på denna soppa var dagens Vicke som menade att både det domartorn ni ser på den vänstra långsidan och de hinder som stod staplade i en ställning i vänstra hörnet på bilden ovan beboddes av MÖRDARE = livsfarligt att passera.

Efter några varv kunde jag rida utan att handbromsen var helt uppdragen men tyvärr blev vår MSV C:1 ritt ändå ganska mycket påverkad av tittandet.

Vi skrapade inte ihop mer än 59,5 % och det är ju så klart inget att skriva hem om men jag är ändå hoppfull- jag tror absolut att Vicke kommer att lära sig att slappna av och att jag också med tiden kommer att kunna reda ut dessa titt-sessioner bättre.

Lördag- mjau

Eftersom väderleksprognosen hade hotat med regn ganska precis hela dagen var jag inställd på ett ridhusbesök på morgonen.

Men eftersom jag inte skymtade något regn när jag kom till stallet tog jag en chans och red på utebanan och minsann- vi fick inte en droppe  på oss.

Vicke spänstade på riktigt bra och jag valde att avsluta efter bara en halvtimme innan den fina känslan skulle hinna övergå till något mer ”alldagligt”.

Efter diverse stallpyssel i sakta mak åkte jag och besökte en vän som hade lovat mig att få plåga….förlåt jag menar KLAPPA PÅ hennes kattungar.

Birgitta 12 år ville i princip äta upp dessa små hårbollar….åhhh så gosiga!

Vi har ju inte haft kattungar i stallet på flera år och Hatten gick dessutom inte att klappa när han var liten så sist jag hade nöjet att njuta av kattbarn var när Gullis var en liten gul mjukisboll för 3 år sedan.

Tack och lov är han i alla fall fortfarande lika gosig som en unge även om han idag snarare borde heta Tjockis än Gullis men så kan det gå 🙂 .

Fredag- igen

Ja, då var det fredag- IGEN! Tiden går verkligen otroligt snabbt!

5.35 stod ridbane-sladdning på schemat och nu är det banne mig knappt så att det är ljust så dags.

10 minuter senare äntrade jag stallet, fodrade och satte på Vicke hans utrustning och sedan red jag upp det jag precis hade plattat till ha ha.

Med facit i hand var det tur att jag red på morgonen i behagligt väder- när jag kom tillbaka till stallet efter jobbet började det regna ganska intensivt och dessutom var jag fortfarande så proppmätt efter en buffélunch att jag nog hade skumpat upp  stora delar av maten…uäää,,,,,

Torsdag- invigda

bild(1)

Idag var det dags att inviga (eller skita ner…beroende på hur man ser på saken)  de nya skydden så titta noga nu- så här vita lär ni aldrig se dom igen.

bild(2)

Det blev ett morgonpass ute på jätte-stubbåkern där jag red som jag brukar.

bild(3)

Skolor kors och tvärs och samlad trav och galopp.

Onsdag- välskyddad

Plötsligt händer det; Vicke får en vilodag 🙂 !

Skämt å sido men idag tyckte jag att det kunde räcka med hagvistelse i sol och en återuppstånden värme för Vicke.

Det enda jag gjorde på eftermiddagen var att prova om de nya Protector-skydden som kom igår passade, jag hade beställt storlek XL till bakbenen och storlek L till frambenen medan de gamla skydden som tillhörde Kreon var i storlek M (jag hade bara ett par).

Skydden satt sin en smäck…..ååååå så snygga tycker jag.

Tisdag- jadå

Idag stod träning för Christina på utebanan på schemat.

Jag var lite orolig över vädret men eftersom jag hade sladdat banan så fint så så red jag in där och hoppades på det bästa och det höll- inte en droppe föll över oss.

Det som avhandlades idag var uppridning på medellinjen med och utan halt vid X och till slut var hela linjen inklusive halten på ett och samma spår hi hi.

Förvänd galopp och enkla byten blev det också innan vi tittade på skolorna där öppnorna blir bättre för varje träning medan det fortfarande är svårare med slutorna.

Idag gjorde vi även diagonalslutor och de känns faktiskt lättare att göra än de utmed långsidorna- synd att de förstnämnda kommer först i MSV B-programmen.

Glädjande nog känns Vicke lite bättre och bättre för varje träning- ”stampet” i traven känns mer och mer distinkt och det är ju det jag tycker blev väldigt mycket bättre precis innan Vicke blev halt och som inte kommit tillbaka fullt ut….än.

Även samlingen i galoppen är mycket bättre och det känns som att jag snart kommer att få äta upp orden ”jag kommer aldrig att få en häst som galopperar så bra som Kreon” och det gör jag mer än gärna!

Måndag- en evighetsbana

Det var minsann så roligt och också nyttigt att rida på stubbåkern igår ansåg jag att jag valde att köra en repris i morse.

Har ni tänkt på hur många möjligheter som öppnar sig bara av det faktum att man har en ytmässigt flera kilometer stor bana att träna dressyr på?

Inga kortsidor som dyker upp när man precis börjar ”få till” något utan precis raka motsatsen- en till synes oändlig raksträcka där man kan prova och prova igen tills det känns bra.

Idag tyckte jag att jag framför allt hade nytta av detta i diagonalslutorna- jag flyttade några steg och när jag började tappa bjudning och/ eller sidoförflyttning så red jag fram några steg för att sedan fortsätta några steg åt sidan, sedan rakt fram igen och så åt sidan- mycket längre sträckor än jag hade kunnat göra i ridhuset.

Fick också till en fin, schwungig trav när jag kunde rida rakt fram hundratals meter och bara känna in takten och jobba med den utan hörnpasseringar.

För övrigt tycker jag att det över lag är en utmärkt träning att KUNNA rida på enorma ytor utan att hästen vill dra iväg samtidigt som man KAN gasa på rejält om man vill- åter igen utan att begränsas av 4 väggar.