Sedan något år tillbaka har hästbloggaren Havrepappa en tävling där han egenhälligt utser vad han anser är årets fulaste hederspriser erhållna vid hästtävlingar.
Just de inläggen är väldigt roliga och smått fantastiska- i alla fall jag upphör inte att förundras över hur vissa arrangörer har mage att vara så….ja, rent ut sagt fräcka eller kanske (kan man ju hoppas) bara obetänksamma.
Ett av de värsta priserna i år hos Havrepappa tyckte jag personligen var en vit plastburk som någon hade skrivit ”okänt innehåll” på med tuschpenna.
Enligt arrangören så innehöll burken ett medel som motverkar bitning på täcken. Detta framgick som sagt inte av burken då den saknade etiketter om innehållsförteckning.
Att burken dessutom redan var öppnad samt att bäst före datumet hade passerats ca 1 år före själva tävlingen får mig att verkligen ifrågasätta FÖRSTÅNDET på den som tyckte att detta var ett lämpligt pris.
För att hjälpa årets tävlingsarrangörer ”på traven” (vitsigt va, framför allt om det gäller dressyrtävlingar) skulle jag först vilja ge ett allmänt tips och därefter några lite mer konkreta.
Det allmänna tipset är att i alla fall jag föredrar ett PRISBORD där de placerade får välja pris utifrån sin placering, dvs förstapristagaren väljer först, tvåan därefter osv.
För det är inte alltid att den som vinner tycker att förstapriset är det bästa/ finaste/ det man helst vill ha och då är det väl bättre och mer rättvist om man får VÄLJA utifrån sin prestation?
Det kan ju se lite trist ut när ryttare redan på prisutdelningen står och sneglar avundsjukt på de andras priser och viskande frågar om man är intresserad av att byta.
De konkreta tipsen gäller priser vi ryttare absolut INTE vill ha- där tror jag nog att jag kan tala för i alla fall majoriteten av alla tävlingsryttare eftersom detta är så självklart för oss men tydligen inte för vissa arrangörer.
Vi vill alltså INTE ha:
KLÄDER:
Hade alla ryttare haft exakt samma mått på tröjor, jackor och byxor hade det varit sin sak men guess what? Vi kommer i alla storlekar och viktklasser!
Jag vann själv en gång en joggingdress i typ storlek XXL så som 167 cm lång kunde jag ha svept in mig i byxorna ungefär 3 gånger om och ändå snubblat över dom om jag inte hade vikt upp dom en halv meter.
FODER/ FODERTILLSKOTT:
Om man exempelvis fodrat sin häst med havre i alla år har man föga nytta av en säck Fibergi eller Krafft och således har man antingen att välja på att försöka sälja säcken till någon annan som använder just detta foder eller att låta säcken förbli orörd = i praktiken inget pris med andra ord.
PRISER SOM KRÄVER NÅGON FORM AV KÖP:
En av Havrepappans läsare berättade om ett barn som vann ett presentkort på 2500:– OM hon köpte en sadel för 25.000. Ehhh? Med andra ord skulle det kosta henne 22.500:– att utnyttja vinsten skulle man kunna säga.
Jag skulle kunna räkna upp massor med saker som JAG SJÄLV inte vill ha men smaken är som baken och den prydnadssak som jag tycker är avskyvärd kanske någon annan finner fullständigt bedårande osv.
Sedan tycker jag att det är skillnad på regionala tävlingar där man FÖRUTOM utlovat penningpris även KANSKE får någon ”extra-gåva” i form av vad de nu än må vara och på lokala tävlingar där DET ENDA man får är något mer eller mindre önskvärt hederspris.
I det sistnämnda fallet är det långt mindre ok med saker som för många/ majoriteten (?) är mer eller mindre oanvändbara så som för stora/ för små kläder, foder som man aldrig kommer att använda och rabatt på produkter man inte har en tanke på att köpa.
Senaste kommentarer