Månadsarkiv: januari 2012

Dagens (ridklubbs)fråga

Idag vill jag veta varför ni är medlemmar i/ tävlar för en viss ridklubb?

Var det ett medvetet val eller mer att detta är den klubben som ligger närmast ert stall?

Har ni bytt klubb flera gånger och varför i så fall? Pga flytt, missnöje eller annat?

Själv har jag (surprise, surprise…) alltid varit medlem i samma klubb (Malmö Civila Ryttarförening, yey) och alltid tävlat för dom.

Blev medlem 1981 tror jag (möjligen 1980) och har alltså aldrig varit ”otrogen”.

Att jag blev medlem till att börja med berodde på att det var där jag började rida på lektion och att det blev just denna klubb berodde i sin tur på att jag hade en klasskamrat som hade ridit på MCR i flera år och rekommenderade ridskolan.

När jag köpte egen häst efter några år stallade jag upp den på ridskolan och när det blev dags att tävla blev det också naturligt att göra detta för klubben.

Jag är ju inte känd för att gå i fronten för diverse förändringar så när jag efter mer än 20 år flyttade dåvarande hästen (Archie) från ridskolan till nuvarande anläggning i Grevie var det inte tal om att byta klubb.

Dels finns det ingen klubb på själva anläggningen och dels har jag aldrig sett några skäl att byta.

Det är inte så att andra klubbar har ”jagat” mig och erbjudit mig något mer än vad jag får av ”min” klubb (läs: INGENTING ha ha ha) även om jag vet att det på sina håll förekommer att tävlingsryttare får hela eller delar av licensen betald, vissa sponsrade träningar osv.

Jag har fortfarande knappt 2 mil till ”min” klubb och även om jag numera aldrig besöker den rent fysiskt så att säga så känner jag ju många människor där och vill som sagt fortsätta att vara medlem och tävla även om vi är en mycket liten skara som tävlar i just dressyr.

Så….så resonerar jag- hur har ni resonerat?

Måndag- provokation!

Idag hade jag planerat att rida i ridhuset på eftermiddagen och på gott och ont vet man aldrig vad man ska mötas av då: en tom arena eller en där 2 longerar, några ponnyryttare vimsar runt, någon tränar för sin instruktör och någon tränar över cavalettis – och allt däremellan!

På grund av denna ovisshet valde jag idag att rida med graman och se om detta tips för att rama in en kanske uppeldad Kreon kunde hjälpa.

Och se där; de extra tyglarna gav i alla fall MIG en lite tuffare attityd och jag satt inte och spände mig funderandes när/om Kreon skulle hoppa till för något.

Tvärtom valde JAG att gå på honom lite för att testa gränserna; jag gjorde många galoppfattningar och red bestämt framåt även när Kreon visade minitendenser till att tveka.

Om det var gramanen eller att ingen dök upp förrän jag travade av den lilla muppen låter jag vara osagt men det kändes som att vi klev över ännu en liten tröskel idag.

Skitsamma om jag hänger på gramanen någon gång- funkar det så why not känner jag idag- det finns ingen anledning att välja svårare vägar än nödvändigt.

Kreon är ju knappast en häst som har svårt att gå i form utan hjälptyglar-tvärtom- men om gramanen får mig att slappna av och därmed rida bättre så ser jag inget fel i användningen, i alla fall om vi talar om en övergångsperiod och ingen daglig användning.

Sedan tror jag i ärlighetens namn att gramanen egentligen har samma effekt som ett sockerpiller- det är snarare vetskapen att jag har den än själva användningen som inger mig säkerhet men som sagt…whatever works…

Om du vill skratta

Blev tipsad om den här roliga tråden på Buke av en annan bloggare http://filippashastliv.blogspot.com/:

http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=1123413

Ett exempel (tråden handlar om ”bisarra provridningar)”:

Jag skulle provrida en medryttarhäst. Allt lät bra, det var gratis, hästen var välutbildad (hopphäst), en häst med superstam som precis blivit köpt från Tyskland för många hundra tusen kronor. Ganska stor.

Jag kommer till stallet, ägaren är ganska trevlig och hästen står uppbunden. Stor är den (det visste jag ju) och snäll. Vi kommer till ridhuset och ägaren ska rida. Hästen ser supertrevlig ut, precis sån som jag gillar (dvs med lite nerv och go i). Då säger ägaren:

– Ja det är viktigt att hästen inte går i form, för det är ju en hopphäst.

Jag undrar om jag hört rätt och hon upprepar ovanstående med tillägg

– Han kostade många hundra tusen och kan bli en stjärna, jag vill inte att han ska förstöras med dressyrridning.

Happ. Jag skulle ju mest rida ut ändå tänkte jag och då säger hon:

-När du ska rida ut är det viktigt att du inte sitter på honom när han går på asfalt och sånt. På vår uterittsrunda har jag ställt stolar så du kan hoppa upp igen efter att du satt av när du går över saker. Han är ju stor.

Det blev inget med den hästen 1 månad senare är han till salu (hon hade barn därför ville hon ha medryttare) och frågade om jag ville köpa. Hade tyvärr ingen chans till det och priset var högt för mig. Sedan fick hon sålt honom, för 30 000 kr.

Veckan som gått

Ibland när jag ska sammanfatta den gångna veckan kan jag knappt komma ihåg vad som hänt- med andra ord kan det inte ha varit något spektakulärt :)!
 
3 uteridningar har det i alla fall blivit- vi fortsätter våra ensamritter och snurrningar när det behövs, mycket mer finns väl inte att säga om detta i dagsläget.
 
Min plan är att rida ut mycket oftare när väder och ljusförhållanden tillåter detta- jag tror att Kreons ”ifrågasättande” hade minskat eller rent av försvunnit om han blev uteriden i princip veckans alla dagar under en period och eftersom han är så fin att arbeta när han väl GÅR så kan man ju lika gärna dressyrträna honom utomhus tänker jag.
 
Mini har hjälpt mig 2 gånger denna veckan och det är ett samarbete jag uppskattar mycket.
 
Även här går allt sin gilla gång- fokus ligger på trampträning och bytes-dito och detta är ju inget dom görs i en handvänding utan både teknik OCH styrka måste tränas upp liksom för all del ACCEPTANSEN hos hästen för det är banne mig inte alla hästar som bara ställer sig och trampar eller gör rena byten så där rakt upp och ner- tvärtom enligt mig erfarenhet.
 
Nu har jag inte haft möjlighet att följa hur ”proffs” sköter denna delen av utbildningen så det kan jag inte uttala mig om men bland oss ”amatörer” har jag sällan och aldrig hört om någon som lärt sin häst att varken byta, piaffera eller gå i passage hur enkelt som helst.
 
Löshoppning har också stått på schemat och jag börjar undra vad det är med mig som gör att ALLA hästar jag ägt löshoppar så bra trots att jag valt dom för DRESSYR-ändamål :))).
 
Vädret har varit varierat- både sol, regn och snö har härjat i Staffanstorp och jag gissar att det kommer att vara så ett tag till.
 
Att det blir ljusare på eftermiddagarna/ kvällarna för varje dag som går märks faktiskt mycket och det är otroligt skönt tycker jag.

Söndag- mer av det våta

Som så ofta på söndagarna tog jag några jourpass på vår anläggning- på morgonen släppte jag ut hästarna i vårt lilla stall och på eftermiddagen tog jag in hästarna i det stora stallet.

Med Kreon blev det en repris av gårdagen, vi red exakt samma runda som vi gjorde igår-dels har jag märkt att ”vanans makt” inverkar positivt på honom och dels kan man i ärlighetens namn inte variera uteritterna särskilt mycket nu, i alla fall om man vill vara ute i en timme eller mer och inte bara rida på asfalt alternativt över vatten och lerdränkta vägar. Lite sådant blir det så klart ändå och Kreon vågar numera både skritta och trava över jättevattenpölar :).

Detta var årets första tävlingshelg för flera på anläggningen och jag kan inte säga att jag avundades dom eftersom jag blev genomblöt under både gårdagens och dagens ritt.

Det har snöat en del men eftersom det är så pass varmt så blir inte mycket liggande utan det är bara blött, blött, blött överallt.

Soya provpromenerar med ytterligare ett täcke hon fick av Åsa igår.

Jag gillar verkligen det vinröda fodret :). Passar till en tjej!

Speciella annonser del 413, mer gör-det-själv

Då och då gör jag mig lustig över NH-produkter och dylikt skrafs som säljs till hutlösa överpriser- här ännu en sådan produkt.
 
Hurivida den hjälper mot en bufflig häst låter jag vara osagt (konstruktionen ser onekligen klen ut men skenet bedrar kanske….) men klart är att man, om man är lite händig, troligen hade kunnat knyta ihop lite snöre till en likadan grimma utan att lägga nästan 200:– på köpet.
 

Kreon 2

Igår påtalade Mini (som förutom att hon hjälper mig med Kreon även jobbar på vår anläggning) att det kommit en ny häst till stallet- en 5 åring som, precis som Muppe är efter Don Romantic.Enligt Mini är hästen väldigt lik Kreon i huvudet och när jag såg djuret idag hajade jag verkligen till och kunde inte annat än instämma.

Medan hästarnas kroppar är varandras diametrala motsatser (den andra hästen är till att börja med 10 centimeter mindre) så skulle jag nog kunna missta Kreon för Kreon 2 om jag bara såg deras ansikten på bild :).

Är det mister Mupp som står och gör sig till i hagen?

Nä….så ser inte hans grimma ut!

Här är han!

Combat-Soya

 
Det här jätteroliga täcket fick jag av Åsa idag- till när Soya ska ut i strid med pappsen kanske?
 
Maken gillar ju krigshistoria och allt som har med detta att göra- nu har han en matchande doggy!
 
Tyvärr ville doggy inte alls agera fotomodell idag, ute regnade det och hon ville bara krypa in under värmefilten men ni ser väl ändå att allt klär en skönhet :)))!
 
TACK ÅSA!!!