Igår skulle det storma och det gjorde det.

Idag skulle stormen sakta bedarra- DET HAR DEN INTE GJORT?!?!?!!?

Klockan är nu strax 12 och det blåser som satan rent ut sagt, det har dessutom spöregnat, snöat och haglat inom loppet av typ en timme- den timme jag var i vårt ridhus och red!

Jag kan ju börja med att säga att ingen NORMAL människa hade fått för sig att ens prova att flyga upp till ridhuset med en häst men jag är ju som jag är och Vicke är snäll så vi lyckades både ta oss in och ut från ridhuset OCH rida ett fint pass men vi hörde också utanför hur vädret härjade.

I ena minuten smattrade som sagt regnet, sedan kom det hagel osv och när vinden tog i tänkte jag i ett ögonblick ”tänk om något lossnar här inne och far emot oss”…

Som sagt; tur att man har en klok häst som la fokus på att jobba- Kreon hade jag till att börja med aldrig ens fått ut från stallet och det hade definitivt inte gått att sitta på honom i detta väder.

Soya vägrade att gå ut med maken i morse så henne SLET jag ut med våld (faktiskt) nyss- då hade hon inte varit ute sedan 21-tiden igår!

Ja, det har inte varit någon rolig semesterdag hittills men jag är ändå glad att jag är ledig och kan hålla lite koll här hemma så får man väl se när detta skitväder ska ge sig.

Är det bara inbillning från min sida eller stormar det mycket oftare och häftigare nu än för säg 10 år sedan?

Ja, inte vet jag men jag är väldigt glad att jag tog varningarna på allvar och såg till att ha hästen riden i morse.

Jag gissar att jag annars hade varit mer en ensam i ridhuset i kväll om jag hade fått för mig att rida- det blåser verkligen REJÄLT!

Nej, jag såg till att fixa stallsysslorna väldigt snabbt efter jobbet idag, en del hade jag dessutom redan förberett i morse och sedan var det tack och hej Vicks och full fart hemåt.

Soya lär få nyttja sin superblåsa i kväll/natt- att få ut den lilla 14-kilosfjädern i detta väder bedömer jag som tämligen utsiktslöst.

Gullis ”rider” på Vicke. Örat blir btw nog aldrig sig själv igen efter att han skadade det i somras.

Morgonen inleddes på bästa sätt- med en väl genomförd hoppning i ridhuset!

Som jag redan nämnt så hoppar Vicke jättefint på den bebis-nivå jag kräver av oss och det känns väldigt roligt.

Idag blev det studshoppning, en del hoppning av en ”fem-femtio” serie (kryss och 5, 5 meter till en oxer) och sedan avslutade jag med att hoppa ett lågt räcke och en låg oxer ganska många gånger.

Vi får väl se om jag tycker att vi ska ta oss förbi ”nergrävda hinder”-nivån längre fram men det finns ju ingen brådska alls med detta och det är bättre att få fina språng på en lägre nivå även om det så klart måste liiite höjd till för att det ska vara någon nytta med det hela så att säga.

Som synes på bilden fick även Gullis en ”ridtur”, läs: han fick sitta en stund på Vickes rygg och det kan man kanske undra över vad DET skulle tjäna till?

Tja, till inget alls om man ska vara nogräknad- jag tyckte bara att det skulle vara roligt att se hur dom båda skulle reagera på en sådan närkontakt.

Eftersom båda är väldens finaste djur (tillsammans med Soya så klart) så hade dom inga negativa åsikter alls i frågan även om jag har svårt att tro att Gullis självmant kommer att använda Vicks som någon form av sittplats.       

Fick världens huvudvärk på jobbet idag- då är det skönt att man kan använda sig av flexen och gå lite tidigare, det är något jag uppskattar mycket och inget man kan ta för givet på alla arbetsplatser.

Åkte till stallet i förhoppningen att jag skulle kvickna till av att skritta ut i den friska vinden och så blev det också.

Eftersom jag ju gått tidigare behövde jag inte heller famla omkring i mörkret utan såg var jag red- en klar fördel :).

I kväll väntar ett annorlunda engångsevent för min del- jag ska få en guldklocka för 25 års tjänst inom Malmö Stad- de´ ni :)!

På tal om ålder i föregående inlägg känns 25 år som skrämmande lång tid då jag ofta KÄNNER mig som 25 men men…