Bortsett från dagens fotosession klockan 6.30 har jag hunnit med massor och det mesta har som vanligt involverat djuren.

Jag har haft jour i vårt stall (detta faller på allas vår lott var 7:e söndag), gått en långpromenad med Soya och skrittat ut med en ny stallkamrat, Emelie.

Min tanke var att visa Emelie lite nya ridvägar och det gjorde jag också även om man som utifrånbetraktare nog hade kunnat tro att det var Vicke och jag som var ”de nya”.

Emelies häst, som jag tyvärr har glömt namnet på, tog raskt täten, behöll den under hela rundan och gick så världsvant som bara en 22 årig dam kan 🙂 .

Vicke fick hänga med bäst han ville och det ville han, till och med så villigt att han traskade förbi det ”hemska huset” som jag berättade om i ett tidigare inlägg i veckan.

Nu verkade förvisso invånarna inte vara hemma och tuppen och hönsen syntes inte heller till men jag tyckte ändå att det var duktigt av honom.

Nu får jag sluta och titta till min citron-kladdkaka- den jag gjorde för några dagar sedan blev så god att min mage krävde en repris 🙂 !

Idag skulle jag, efter tips från bloggläsaren Sara P, prova att släppa lös Vicke en stund i ridhuset.

Jag var lite nervös för eventuellt ”vettlöst spring” men hade inte behövt att oroa mig.

Det första som hände var att Vicke gick fram till vår julgran och VÄLTE  den….

Herr Oskyldig… My ass….

Jag fick jaga bort honom från granen hur många gånger som helst för plötsligt ÄLSKADE han grannbarr till skillnad från då jag tidigare fått slänga orörda kvistar ur boxen.

Det var plötsligt också väldigt intressant att utforska ”Mördardelen” av ridhuset, fast i ärlighetens namn mest bajstunnan som syns under magen på honom i bild.

Lite ”förskräckt spring” blev det trots allt….

….men mest lugnt……

….skrittande och framför allt….

”poserande” 🙂 !

Jag försökte ta några bilder som visar i vilket fint hull jag tycker att Vicke är just nu….

…..och lyckades väl sådär?

Så här söt blev han på ett av 10 kort, på de andra är öronen bakåt, åt sidan och jag vet inte vad.

Nu får det räcka matte….vi avslutar med en galen bild tycker jag!

Efter en hel natts rejält stormande och regnande begav jag mig till stallet för att rida efter att jag hade morgonfodrat.

Det visade sig att jag hade ”ropat hej” lite för tidigt vad gällde väderförbättringen- när jag kom upp i ridhuset var det vindstilla och uppehåll, medan jag red började regnet att vräka ner med sådan intensitet att jag valde att sadla av Vicke innan jag ledde tillbaka honom till stallet efter avslutat pass.

Jag insåg att min klen-skinnade sadel annars skulle bli helt dränkt så det fick räcka med att jag och Vicke blev det.

Tack och lov slutade det faktiskt att regna helt ganska snabbt precis innan hästarna skulle släppas ut så de fick en ganska fin och ibland nästan solig dag ute.

Dagens pass bekräftade för mig att jag verkligen längtar efter ”organiserad” träning nu- jag tycker jag står lite och stampar och blir osäker på om det är så bra som jag tror eller inte.

Eftersom jag ridit lite mer framåt i några dagar fokuserade jag på mer samling i dag och fortsatte även både arbetet med den högre formen och bytena.

Men jag ser som sagt fram emot att träna för Christina nu- det är inte bra att sitta för länge i ensamhet, inte för mig i alla fall.