Månadsarkiv: juni 2015

Skillnad på träns och träns?

Jag är medlem på diverse köp och sälj-sidor vad gäller häst och ryttarutrustning på Facebook och slås av hur otroligt vanligt det är att man annonserar ut olika ergonomiska träns.

Jag undrar om de (tränsen) bara är en övergående modefluga eller om de ”traditionella” tränsen kommer att vara ett minne blott om X antal år?

Vad tror ni?

Själv har jag inte sett någon anledning att prova- tycker att mitt rundsydda Hööks-träns är jättesnyggt och fungerar ypperligt.

Men har ni provat och vad är ert utlåtande?

Torsdag- repriser, repriser

dr

Nytt ridhuspass idag och fortsatt fokus på skolor och byten.

Och faktiskt så är det så att trägen vinner för jag tycker absolut att kvalitén har höjts på allt, till och med den svåra högerslutan.

Med slutan gäller det liksom att få ihop allt och där är vi inte än men det går framåt.  I dagsläget handlar det mycket om att bibehålla ställningen åt höger och att formen inte dippar när jag böjer och bänder åt alla håll och kanter samtidigt som jag försöker få med mig ytter bak 🙂  .

Jag sa till X i tisdags att jag ser fram emot den dagen då vi kan skratta åt dessa svårigheter och förhoppningsvis blir det så.

Jag ser ju hur mycket bättre bytena från vänster till höger har blivit- nu kan jag faktiskt sitta stilla och göra bytet för hjälpen för det mesta och när jag tänker tillbaka på hur det såg ut från början ryser jag åt mina tafatta försök där jag seglade omkring i sadeln…

3-års test och kvalitets eller ej?

Ni som har visat eller planerar att visa hästar på 3-års test eller kvalitetsbedömning; hur resonerar ni kring detta?

Tror ni att det är ett stort minus om hästen får dåliga poäng där och tror ni att det är ”värre” för ett sto än för en valack som man ju inte kan avla på?

Är det mest en kul grej och något att träna inför, att ha ett litet mål liksom?

Själv har jag aldrig haft en så ung häst att det varit aktuellt att visa den som 3-åring- Archie och Décima var förvisso 3 år då de köptes men anmälningstiden osv hade redan gått ut när Archie köptes och Décima köptes när testen redan var över.

Däremot har jag visat både Heron, Décima och Archie på kvalitets (alla blev lovande HOPP-hästar komiskt nog….) och då har jag sett det som just en rolig grej.

Jag har i efterhand aldrig haft någon ”nytta” av resultaten- inte heller när hästarna såldes.

Onsdag- var 10:e dag

Någon gång i månaden, kanske var 10:e dag, kan jag låta Vicke slippa allt vad motion med ägaren heter.

Då behöver han inte ens skritta ut utan får nöja sig med sin hagvistelse, om möjligt några timmar länge än vad han brukar gå ute om vädret osv tillåter.

Så blev det idag 🙂 .

En irriterad tids-faschists funderingar

Har noterat ett intressant fenomen som har irriterat mig ett bra tag.

Jag är ju själv tidsfaschist- jag kommer alltid i tid och försöker verkligen att hålla avtalade tidsramar.

När jag ska besöka tex veterinär eller sjukvård för egen del är jag väl medveten om att tidsförskjutningar kan uppstå under dagen (pga akuta sjukdomsfall som måste prioriteras) och för att undvika detta försöker jag ofta att boka den första tiden på dagen.

Men se…även där uppstår det problem!

För om jag har fått en tid…säg 8.00 och det är den första tiden så borde jag ju rimligen bli mottagen då tycker man, eller?

Det blir jag dock sällan och man kan ju undra varför?

Tja…när jag ser mig omkring i de inrättningar där jag då sitter och väntar, alltmer irriterad, kan jag notera hur de anställda släntrar in vid tidpunkten då de ska börja arbeta, de sätter igång sina datorer, brygger sig en kopp kaffe, småpratar om privata angelägenheter (semester, trädgårdsskötsel osv) – allt medan klockan tickar.

Jag kan inte förstå denna nonchalans..eller jo, det kan jag eftersom den accepteras av oss kunder.

Ett mycket, mycket enkelt sätt att komma till rätta med detta, om man nu vill ge personalen lite ”inkörningstid” på morgonen är att helt enkelt inte ge kunderna en tid klockan 8 om personalen ändå inte är på plats förrän på sekunden klockan 8.

Säg då hellre att vi ska komma 8.20 så slipper man betrakta hasandet i väntrum och korridorer och känna att ens egen tid är allt annat än viktig.