Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Två fina bilder från gårdagen och även idag blev det en vacker dag till slut efter en lite mulen inledning.
Vicke reds i ridhuset och kändes fin och därefter blev det en sök-kurs för hundar där.
Själv har jag ägnat mig åt lite småpyssel med allt möjligt och insett att det imorgon är exakt 1 år sedan jag fick tillträde till stallet. Tiden går verkligen fort!
Började dagen på ett toppenbra vis; red ut i jättehärligt väder tillsammans med bästa Elisabet som hade kört till Ryhus med Nilo.
Det var pga diverse olika omständigheter länge sedan vi red ut tillsammans så det var härligt att återuppta detta sällskap. Jag rider ju annars alltid ensam och är helt ok med det men sällskap av någon man trivs med och med en häst som går bra med Vicke är så klart ännu bättre!
Nu har jag precis kommit in i huset efter att ha ”gymmat” med Henrik.
Vi har kört in några ensilagebalar från lösdriften till stallet och det är banne mig som ett riktigt gympass…eller…det är i alla fall det jag försöker peppa Henrik med när vi pustar och stånkar 🙂 !
Mycket duktig häst på träningen för Nina idag och jag konstaterade lite förvånat att Flyinges lilla ridhus (20*40) kändes riktigt stort nu när jag så ofta rider i mitt eget pytteridhus.
Jag har tidigare verkligen undvikit Flyinges lilla pga storleken men idag kunde vi inte vara i det stora pga djupharvning inför helgens tävlingar så jag hade inget val. Men det kändes som sagt hur bra som helst.
Jag skrev några ord om min utebana igår och så här ser den ut idag:
Den är ju inte harvad på x månader men ser utmärkt ut tycker jag så den är säkert ridbar när helst den frusna ryttaren vågar sig utomhus.
En sak jag funderade över nyligen var det faktum att det finns människor som uttalat inte tycker om (hus)djur.
Detta kan så klart bero på många olika saker och givetvis också ha att göra med vilken djurart det handlar om; man kan tex gilla hundar men avsky spindlar.
Ibland kan ”djur-avsky” bero på något kulturellt; man är kanske uppväxt i ett land där det tex finns rabies eller andra sjukdomar som man kan smittas av och det kan också vara så att ens föräldrar/ de man vuxit upp med har skrämt en för tex hundar ”akta….hundar är farliga…de kan bita dig”.
Men om man så där generellt inte tycker om djur….då är detta i alla fall för mig en varningssignal och något jag absolut hade reagerat negativt på.
Det finns en hel del brottslingar som började sin bana med att som barn plåga/ döda djur och detta är något som enligt mig absolut inte kan bortförklaras med att ”xx var bara ett barn och förstod inte bättre”.
För även små barn kan många gånger visa stor kärlek till djur så det är liksom inte så per automatik att man inget begriper bara för att man är mycket ung.
Själv kan jag konstatera att i princip alla i min och Henriks familj tycker mycket om i alla fall husdjur.
Min pappa hade duvor som ung, min farfar vandrade i många år dagligen med vildhundar i en skog i närheten av där han bodde, min moster har genom åren haft massor av katter (och en hund), min mamma har haft hund, mina brorsbarn är jätteförtjusta i djur, Henriks båda söner har katter. Så jag och Henke är i gott sällskap 🙂 !
Jag fortsätter att njuta av fullständigt underbart vårväder- tänk om vi kunde slippa otäcka bakslag och bara få ha det så här ljuvligt ända fram till den riktiga våren och därefter sommaren?
Till och med lilla Gullan vill nu vara med ute, i vinterkappa förvisso men ändå…
För bara någon vecka sedan flög hon in i huset så fort hon fick en chans och vägrade nästan att gå ut. 1 minut för en snabb-kiss sedan var det ”tack och hej”.
Själv börjar jag komma ihåg att jag faktiskt har en utebana; jag har knappt skänkt den en blick på länge men den är säkert ridbar när som helst.
Idag red jag i ridhuset men snart så….
Med det härliga vädret vill jag knappt gå in i huset och det finns alltid saker att roa sig med kring stallet även utan att damma fönsterkarmar *ASG*!
Igår tvättade jag faktiskt av dessa i båda boxarna och det tog typ 4 minuter…! Näää…jag skojar…jag tog ”så klart” inte tiden med det kändes som 4 minuter men kan lika gärna ha varit 2…eller 6 minuter 🙂 ! Spelar ingen till men det ser lite trevligare ut utan dammet.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer