Jag hade precis börjat skönja en minskning av snömängden hemma, en del hade töat bort osv när det tydligen var dags för en ny omgång av det vita igår kväll.

Mina lurviga besökares ryttare var nog glada att inte behöva rida utomhus gissar jag (lånade bilderna av deras ägare).

Och det var lite nervöst att köra till jobbet och sedan till Nina idag men det gick bra.

Jag brukar alltid släppa ut hästarna direkt på morgonen och lämna kvar B i hagen medan jag är iväg och tränar men idag valde jag faktiskt att ha kvar honom i boxen eftersom det var så kallt och jag inte ville riskera något om jag körde fast någonstans och blev jättesen hem.

Den lilla lurven började morgonen med att smita ut ur boxen; en absolut favoritsysselsättning om han får välja!

Vad det ska vara bra för kan man ju undra eftersom han går ut ur stallet och sedan står utanför som ett frågetecken.

Han vågar inte lämna Vicke och denne höll i sin tur på att hoppa ut ur boxen fast han annars försöker ge den lille tjuvnyp så fort han kommer åt. Men ändå är de väldigt bundna till varandra…

Nej B är en väldigt märklig kombination av superfegis och till synes ouppfostrad egensinnig jätteponny som bara ger sig av….helt underbar! Det går inte att bli arg på honom för den som borde skärpa sig är ägaren….inte ”utnyttjaren” 🙂 .

Även idag har grävskopan gått varm hela dagen och det är skönt att hästarna inte bryr sig det minsta. Om man tittar noga ser man Vicke på bilden, helt obrydd.

Han var faktiskt även helt obekymrad under ridhuspasset eftersom grävskopan inte var kloss intill ridhuset som igår.

Ser ni det lilla ”berget” bakom gödselstacken?

Där växte brännässlor till förbannelse i våras och somras och jag slog bort hur mycket som helst med en lie.

Nu ser det ut så här 🙂 :

Att hagarna ligger i en backe är otroligt bra och de är torrare än mycket annan mark i mina trakter just nu men vatten som rinner neråt måste ju till slut ta vägen någonstans.

Där backen planar ut kommer först stallet och därefter vårt hus och in dit vill man så klart inte ha varken regnvatten eller smält snö och det är bland annat därför som grävskopan jobbar med att rensa upp, göra/ förbättra diken osv.

Idag provade Henrik och jag en för mig ny restaurang med lunchservering; Gastro Gaspari.

Stället ligger mycket nära där jag tränar för Nina, mitt i Flyinge by och serverar lite ”finare” mat. Jättegod spätta ser ni på en av bilderna!

Hemma kände jag mig väldigt stolt över Vicke som valde att överbevisa mig när jag tänkte ”här går nog hans gräns för vad han accepterar”.

Som ni kan se om ni tittar noga hade vi en grävskopa precis utanför ridhuset och den lät en hel del och svängde med skopan hit och dit men jag kunde trots det rida ett kortare och bra pass.

Här kan ni se vad grävskopan sysslade med!

När vi flyttade till Ryhus fanns här ett gammalt igenväxt dike ur vilket jag släpade ut hur mycket gamla grenar, murknade små trädstammar, sly och jag vet inte vad.

Nu återstod bara en massa ogräs, ännu mer sly och gammalt, äckligt regnvatten som pressade på mot fasaden eftersom diket inte längre fyllde (observera ordvitsen) den tänkta funktionen.

Här ser ni en någon månad gammal bild på hur det såg ut även om den verkligen inte visar omfattningen av det som nu åtgärdats.