Månadsarkiv: maj 2021

Att köpa häst idag

Sitter och läser ett inlägg som Anna Hassö skrivit på Facebook och nickar instämmande; jag känner igen det mesta:

Det har hänt saker på försäljningsfronten det sista året. Den vanliga, snälla hästen, är hårdvaluta. (behöver inte ens ha mkt talang) Så fort en sån kommer in så är det huggsexa, vi hinner knappt boka in kunder, de slåss om att komma först. Priserna har gått upp en del på alla kategorier hästar och ponnyer, som är vettiga och friska. De mer svårridna är såklart lite svårare att hitta rätt kund till, eller de som har röntgenfynd och viss skadehistorik, men det finns oftast en köpare till varje häst. Tänkte ta upp några saker som vi märker är problem i processen. En del glömmer berätta att de först måste sälja en häst, så att vi bokar ”onödiga” provridningar, när det är högt tryck vill man ju inte gärna ha fler visningar än nödvändigt. Vi har sålt ganska många osedda, till långväga kunder, och de som inte kan resa alls (corona har ändrat mycket) och då händer det att någon som inte kan bestämma sig tillräckligt snabbt, eller har speciella önskemål kring köpet, blir omkörda. Det är inte så populärt, men man ska ha med i beaktning att eftersom vi inte köper in hästarna, utan har en ägare som betalar i andra änden, så är tiden en faktor om vi har flera likvärdiga kunder.

Tips till köpare: Var lite flexibla, lås er inte vid att det måste vara en valack, eller att hästen måste ha en viss mankhöjd, eller vara under en viss ålder. Det är inte alltid som man tror, och ibland gömmer sig en pärla bakom en dörr som du inte trodde. Till en del föräldrar: Ni ska inte se hästen som en investering, och tro att det blir en ekonomiskt bra affär som lönar sig i andra änden, utan se det som en investering i ert barn, så en äldre häst kan vara mycket mer värd för er, just nu.

I takt med att marknaden ändrats lite har även säljarens önskemål fått lite mer plats, vi får fler och fler som sätter hästhållningen hos den nya ägaren högt i valet av kund. Så det kan vara fler saker som styr vem som får köpa hästen i slutänden. Kom gärna med frågor om det är något du undrar över. Välkommen!

Jag känner själv en person som letat häst i den övre prisklassen (+500.000) i flera månader och man blir förvånad över hur mycket pengar folk tycks ha idag och hur enormt mycket dyrare hästar har blivit.

För några år sedan ansågs 200.000 för en dressyrhäst vara ”dyrt”; idag säljs hästar för det dubbla i ett nafs, ibland utan ens ”traditionell annonsering”.

Den risk jag kan se är att inte bara priserna utan även TAKTEN vid försäljning haussas upp, lite som Anna Hassö beskriver.

Detta är inte alltid av godo.

Att köpa häst utan att ha provridit ordentligt, att hetsa fram ett beslut utan tillräcklig eftertanke; detta KAN tveklöst bidra till att det i efterhand känns ”fel” med därpå följande försökt till reklamationer osv.

En annan, måhända mindre risk är att man som köpare blir ”fartblind” och köper häst för helt andra pengar än man tänkt sig från början.

Har man råd och detta inte påverkar ens framtida ekonomi (läs: liv) så må det vara hänt men att ta banklån eller på andra vis skuldsätta sig ser jag som en stor fara.

Hästar ökar sällan i värde men kan desto snabbare betinga ett avsevärt lägre pris än det man själv betalade och jag har sett en inte försumbar andel amatörryttare som väldigt snabbt ”förstört” en från början mycket fin/ begåvad häst. Det är tyvärr nästan en ”klassiker”…..när man ibland har mer pengar än förstånd/ kunskap….om jag ska raljera lite elakt.

Min avslutande fundering gäller det sista stycket i Annas text och om det stämmer är det verkligen utmärkt.

Min tidigare erfarenhet har snarare varit den motsatta; säljare säger att ”hemmet är viktigt” och liknande floskler men när någon väl viftar med sedelbunten är dessa ord glömda.

Sedan kan man absolut ha väldigt olika åsikter om vad ”god hästhållning”, bra stallmiljö och tja…allt som har med att äga en häst att göra; jag tänker ofta på det när en del ryttare hyllas på sociala medier medan jag själv ser en hel del brister i hur personerna håller och tränar hästar.

Men om köpläget är sådant att man idag inte känner sig piskad att sälja till första bästa är det absolut bra och det är bara att hoppas att de som köper har hunnit tänka igenom det som många gånger kan vara en av de största affärerna i ens liv ordentligt.

Måndag- brown beauty

Efter dagens uteritt i skogen, och eftersom jag ändå skulle släppa ut Molly passade jag på att ta lite ”Birgitta 6 år fotar sin älskling”-kort ❤️❤️❤️!

Och nu är jag måhända partisk men om ni inte tycker att den första bilden är fin har ni helt enkelt ingen smak *ASG*!

Själv konstaterade jag för tusende gången att jag önskar att jag hade lite av Vicksters fotogeniska egenskaper!

Detta är alltså ett helt random kort taget ”i flykten” med en telefon och utan filter eller tillrättalägganden medan det hade behövts både det ena och det andra plus 538 kort för att få ett enda på mig som ens var i närheten så fint 🙂 !

Som hund och…häst

Jag måste säga att jag är både besviken och förvånad över att ovanstående bild stämmer mycket bra på relationen mellan Molly och Vicke.

Jag har ju haft flera hundar innan Molly och som ni vet ännu fler egna hästar och det har fram tills konstellationen ”Vicke och Molly” fungerat näst intill perfekt på verkligen alla vis.

Jag har haft med mig hundarna i stallet, de har varit med i ridhuset, på träningar och jag har till och med kunnat rida ut med hund som sällskap vilket har varit både väldigt praktiskt och ett fint sällskap. Aldrig tillstymmelse till problem under en massa år!

Att Vicke, som jag betraktar som generellt väldigt snäll skulle visa sig vara en riktig apa förvånar mig mycket, framför allt som jag har hört att han är ”uppväxt med hundar”. Och Molly som är godheten själv har aldrig på minsta vis gjort honom något.

Det som är den springande punkten (observera ordvitsen) är att Molly inte har vett att hålla sig på avstånd från Vicke; hade hon bara gjort det hade jag absolut kunnat ha med henne när jag rider men tyvärr fattar hon inte alltid att inte gå direkt bakom honom och det är då det kan smälla.

Det har bara hänt en gång men i detta fallet känner jag verkligen att ”en gång är ingen gång men två gånger är minst en för mycket” för nästa gång kan utgången lätt bli dödlig. 12 kilo vs 600 kilos full kraft i bakbenen ….tja…ni fattar.

Och att sitta i sadeln och hela tiden bevaka var Molly är och/ eller ropa ”Molly…akta dig”…det funkar helt enkelt inte och skulle ändå kunna hinna resultera i en spark.

Ingen annan häst jag ägt har visat ens en tendens till att ogilla mina hundar trots att de ibland varit extremt närgångna både i stallet och vid ridning men nu är det som det är med Vicke som även har jagat ut Molly ur hagen några gånger så jag får helt enkelt acceptera att även solen har sina fläckar och att till och med min snälla häst inte accepterar precis vad som helst. Tyvärr i just detta fallet.

Söndag- för hand


Det blev inte regn hela dagen som väderleksprognosen hotade med men jag hann ändå få en del på mig medan jag red på utebanan.

Vare sig jag hade velat eller inte (det hade jag inte) kunde jag inte vara i ridhuset för där var en hundkurs och det är planerat för ytterligare en nästa söndag.

Är ni intresserade av en sök-kurs för nybörjare (hunden söker efter figuranter gömda på olika ställen) kan ni hojta till så förmedlar jag kontakten.

På bilden ovan vårt plommonträd som blommar så fint just nu.

Det blev inte många plommon förra året vilket inte spelade någon roll eftersom den ende som åt dom var B (jag tog ur kärnorna innan han fick dom).

Idag har jag lagt lite tid på att klippa gräs och ogräs med handgräsklipparen; det ger även lite motion.

Jag försökte få bort så mycket brännässlor också nu medan de är hanterbara i storlek, visst kommer de tillbaka om man inte drar upp dom med rötterna men det är onekligen lättare att bara köra över eländet.

Månadens misstag

Är det någon jag tycker gjorde månadens misstag var det en man vi mötte i närheten av Ryhus igår.

Han hade cyklat i skogen, cykeln hade gått sönder och han var vilse, dvs visste inte hur han skulle hitta tillbaka till sin bil.

På fråga om han inte hade någon telefon svarade han att denna låg i bilen !?!

Jag säger bara att a) är det någonstans jag verkligen hade velat ha en telefon så är det i en skog jag inte känner till och där jag är utan sällskap samt b) jag hade varit livrädd för inbrott i bilen= hejdå telefon!

Som tur var konstaterade vi att det inte var långt att gå med den trasiga cykeln annars hade vi fått köra honom genom skogen.

Dagen tips: kolla alltid att du har telefonen med dig när du lämnar bilen!

Lördag- 4 blev 5

Hmmmm…det är tydligen farligt att ha för mycket odlingsbar yta 🙂 ?

Idag köpte jag ytterligare en pallkrage på en loppis så nu har jag 5; 4 på rad som ni ser på bilden och en i ett hörn i trädgården.

Jag hoppas att jag inte får för mig att bräcka en god vän som har 16 pallkragar….

Denna vackra lilla blomma köpte jag igår som ett experiment; kommer dovisarna att ta den i ett nafs???

Den har i vart fall överlevt natten men det behöver inte betyda något….

Vicke har ridits på utebanan och kändes fin och nu går hästarna och äter av gräset som nästan växer så att man ser det.

Dock misstänker jag att mina hagar ändå är ganska ”utarmade”; antingen i sig själva så att säga (näringsfattig jord) eller efter att ha använts i många år för jag ser att det växer ännu mer på närboendes mark.

Å ena sidan räcker ytan gott och väl och ponnyn behöver definitivt inte vada i gräs, å andra sidan sparar man stråfoder ju mer gräs man har, det är ganska enkel matematik.

Jag kommer nog att gödsla i alla fall den ena hagen nästa vår och se hur stor skillnad detta kommer att göra.