Att man får ändrade intressen och prioriteringar i livet är en naturlig utveckling.
Men att jag skulle tycka att det är värt och rent av lite rogivande att underhålla min gödselstack kunde jag väl aldrig ana för några år sedan.
Och en del fd stallägare skakar nog på huvudet åt Birgitta som förr var både en halmslösare av enorma mått och liksom bara skyfflade ut gödseln på stacken. Punkt.
Numera är det en hel ceremoni kring mockningen 🙂 🙂 🙂 och något ”bara tömma kärran” är det verkligen inte tal om.
Självrannsakan säger att detta beror på flera faktorer; inte bara att jag uppenbarligen har för mycket fritid 🙂 !
Men det ser onekligen trevligare ut med en skött stack och jag gillar när det ser prydligt ut och dessutom har jag en begränsad plats för gödseln.
Så dagliga ”stampningar” ger inte bara ett proprare intryck, det packar tveklöst ihop gödseln ganska rejält.
Senaste kommentarer