Igår kväll läste jag om 6 hästar som hade rymt ur en hage hyfsat nära (5? km) Ryhus.

Enligt uppdateringen i morse var alla hemma igen och det kändes verkligen skönt att läsa eftersom hästarnas hage ligger precis vid en mycket trafikerad väg där många kör fortare än 100 km i timmen.

Jag tror att denna tiden egentligen är farligast vad gäller rymmande hästar; gräset börjar komma upp men medan hagarna många gånger är rejält nerbetade och söndertrampade så spirar gräset precis utanför väldigt grönt och frodigt. Och i sin iver att snappa åt sig detta så tar sig hästar ut….

Faktiskt har även jag, som i princip aldrig har strömmen påslagen börjat sätta på den då och då nu för att inte riskera oönskade övertramp.

Dagens önskade tramp förlades till utebanan som jag trodde skulle vara för geggig efter en del regn men som efter harvning blev hur bra som helst.

Har ju glömt att uppdatera er (förstår att intresseklubben varit otålig….) kring hur det går med Frenchies bensträckande och jo, tackar som frågar, det går utmärkt.

Det måste ha varit en förtroendefråga att han initialt inte våga stretcha frambenen framåt-neråt för efter bara någon dag gick det hur bra som helst och har fortsatt så.

Men lite konstigt var det tycker jag.

Om min ponny hade sprungit till skogs om man försökte stretcha HANS framben hade jag inte blivit förvånad för han har många issues när det kommer till kroppsberöring på olika vis men Frenchie verkar ha så genuint förtroende för även främmande människor och har tex aldrig reagerat när jag har bett olika människor hålla honom på tävlingsplatserna vi varit på.

På tal om hur gräset spirar just nu kan man på bilderna ovan se mina kejsarkronors utveckling. Den första bilden togs förra måndagen och den andra i söndags.

Idag var det dags för den sedvanliga halvårs-turen till Gekås/ Ullared och efter knappt 3 timmar hade vi handlat klart och gjort av med nästan 9.000 kronor.

Jag var lite orolig att resan inte skulle löna sig och att även Gekås har hakat på trenden att tokhöja priset på det mesta men mina farhågor kom tack och lov på skam.

För egen del tjänade jag in resan några gånger om på bara sopsäckarna jag packar gödsel i; de kostar på Lidl 29 kronor och på Gekås 15:- så skillnaden blir ganska stor.

Jag köpte hästgodis i massor (det kan ligga och går alltid åt), en longeringspiska (70:-), ridstrumpor, ridhandskar (de är snarlika Roeckels men kostar 90:- och jag har använt dom i flera år och varit nöjd), flugmössa (89:-, har en sedan innan och är jättenöjd), Ultrashield (329:-, kostar just nu 429:- på Granngården och 399:- på Börjes), e-vitamin (enda vitaminet jag alltid är jättenoga med till Frenchie) , pälsglans, nummerbricka, 2 par neonfärgade boots (79:-/ styck, gräslig färg men jag lär hitta dom lättare i hagen) och säkert något mer smått på hästavdelningen.

Som vanligt köpte vi massvis med schampon, duschtvålar, tandkräm, tvätt och sköljmedel och allt annat som har med hygien att göra.

Denna gången köpte vi även en del kryddor, konserver och torrvaror, några tagetes-plantor, lakan, ljus, osthyvlar och så klart massor av godis till Molly och en del godis till oss själva 🙂 .

Motorolja till min gamla bil var avsevärt billigare än den jag panik-köpte på Statoil (never again….), en dunk spolarvätska slank också med och tja…vi fick helt enkelt med oss allt möjligt kan man sammanfatta resan.

Frenchie har vilodag och ska få provsmaka lite av godiset när vi kommer hem (ja, Lillis ska också få).

Idag kunde jag åter rida på min utebana och det gjorde jag mer än gärna.

Nästa vecka ska det tydligen regna en hel del så då kanske det blir ridhuset igen?

Nu ligger jag ganska däst i soffan efter ett födelsedagskalas på Anitas.

En av Henriks bröder fyller år och tyckte att det var bättre att hålla firandet där och det kan jag förstå.

God mat i massor och att slippa stå med allt själv utan bara sätta sig och äta och umgås är inte fel och blir inte alltid mycket dyrare än att fixa med mat hemma.

De senaste dagarna har verkligen representerat den bästa tiden på året tycker jag.

Jag skulle kunna avstå t.o.m. sommaren som jag älskar om alla dagar var som dessa, året runt. Och nej, jag skulle inte sakna varken hösten eller vintern utan njuta av att det är som nu; soligt, hyfsat varmt, insektsfritt, med spirande grönska och gräs som hästarna väljer framför i princip allt annat utom möjligen morötter. 

Jag vet att det måste regna ibland 🙂 men det är sååå skönt när det inte gör det.

Jag märker att t.o.m. Frenchie vill vara ute längre och han är väldigt engagerad i gräset vilket är bra eftersom han behöver äta ordentligt för att hålla hullet.

Vi har varit och tränat för Nina och om det finns inte mycket mer att säga mer än att det rullar på, sakta men säkert och åt rätt håll.

Henke och jag har varit och ätit vår numera traditionsenliga fredagslunch och jag har lyckliggjort en odlare med det sista av min gödsel typ.