Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 57 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Så här blev årets julpynt på Ryhus och jag är nöjd. Julgranskulorna köpte jag på Erikshjälpen- får se hur många som överlever jul och nyår!
Vi får en julgran och krans av Henriks arbetsgivare varje år- skogen är ett av de 3 ben godset står på (jordbruk och fastigheter är de andra och Henrik är ju chef över de sistnämnda).
Frenchie reds i ridhuset innan jag öppnade detta för en vinthundsträff med en massa härliga whippets och greyhounds som också besöker oss traditionsenligt.
Jag fick cravings efter att klappa en greyhound- jag har ju haft några själv för +30 år sedan.
Nu, i jämförelse med lilla Molly tycker jag de är enorma; det tyckte jag inte alls då. Finisar!
”Jag sitter i ett dilemma. För några årsen tog jag över en hund akut. En väldig speciell hund då han markera när saker och ting sker som inte är på hans villkor. Som till exempel att stå och skälla vid dörren, ta mat osv osv han markera genom att försöka hugga. När jag tog över hunden lovade jag att inte omplacera om det inte skulle funka utan han skulle somna in. Denna veckan har eskalerat. Mannen fick stänga in sig med minsta barnet efter att hunden försökte hugga han. Häromdagen skulle han hugga mig när jag skulle säga till han efter att han lyckats ta ena sonens macka. Igår hoppade han upp på spisen varpå min äldsta son kom in i köket, utan att han gjorde något så hoppade hunden ner och försökte hugga han i armen. Hunden går inte längre upp i vikt utan tappar vikt. Han har även tidigare sjukdomshistoria så som förstorad aorta, påtryckningar i nacke osv som han fått laserbehandling mot. Vi har pratat om att det bästa vore tyvärr att han får somna in. Men när. Ekonomin inte finns just nu och man inte ha tillgång till klarna, vart kan man vända sig till då ? Uppenbarligen mår han ju inte bra vilket tynger oss vi har nu försökt ändra beteendet i 2 års tid men det eskalera och jag är ingen som ger upp i första taget men en stor hund på 60kg kan göra mycket skada på ett litet barn”.
Jag blir uppriktigt bekymrad och hoppas verkligen att denna hundägare snarast löser en omedelbar avlivning av hunden. Punkt.
Det finns så klart mycket man kan tycka. Att inte ha råd att avliva en hund tex.
Men vad jag reagerar på är att det finns barn inblandade!
Att man som vuxen tar risker trots att man vet om vissa ”problem” osv må vara hänt om än dumdristigt och farligt men förhoppningsvis så drabbar det bara en själv.
Men när man har barn måste barnet komma före ens husdjur, eller?
Tänk om hunden i exemplet ovan skulle hugga ett barn i ansiktet tex?
Livslånga ärr, plastikoperationer…och givetvis möjligen ännu värre scenarion.
Kan man verkligen ha detta på sitt samvete om man äger en hund som visat beteende som hunden i exemplet?
Såg en fråga från någon som undrade om det inte blir väldigt skitigt i boxarna om hästarna står inne så mycket som mina gör på vintern men jag tycker inte det.
Allting är så klart relativt och hästar är olika renliga men jag, som har mockat en miljon boxar under alla år jag jobbade extra på en ridskola tycker inte att mina 2 boxar är alls svårmockade eller att hästarna rör runt allting. Frenchie drar förvisso runt sitt stråfoder men det är inga mängder och det kan användas som strö.
Idag är det vilodag, dimman ligger tung och det verkar som att de många plusgraderna som utlovats till helgen kan bli verklighet; det var 5 grader när jag körde från Malmö i morse.
Jag tvättade faktiskt min bil igår; mest för att spola av gammal skit så att ny kan få fäste som jag brukar säga. Det går inte att hålla bilen ren vintertid några längre stunder när man längst ut på en flera kilometer lång grusväg om man säger så.
Berätta inte detta för Frenchie (Bibbi tror jag inte bryr sig) men jag överväger att drastiskt dra ner på deras morotskonsumtion i allmänhet och hans i synnerhet.
Jag kan inte bestämma mig för om jag är småsnål eller bara resonerar vettigt men priset på detta godis börjar skava.
Det var inte så många år sedan en 20 kilos säck morötter kostade 69:- på Granngården. Sedan blev det 79:- och fram tills för en vecka sedan 89:-.
Nu är priset höjt till 99:90 och säckarna väger dessutom 18 kilo.
Den här sista prishöjningen på 10:- fick mig att reagera då mina hästar lätt kan äta 4-5 säckar i månaden vilket alltså skulle göra en godiskostnad på runt 500 spänn. Det blir ändå en del över tid….
Så här påpälsad var Frenchie innan vi påbörjade dagens träning för Nina och det är, om än ett i-landsproblem också störande; att allting blir så mycket mer omständigt på vintern.
Bara att klä av och på sig själv, hund och hästar diverse plagg som aldrig används på våren och sommaren kan ta sådan tid….
Jag kan inte leva utan mina termobyxor i stallet och då har jag ändå både långkalsonger och ridbyxor på mig. Och en vanlig långärmad tröja, en tjock dito, en tunn jacka och en tjock dito. Raggsockor utanpå de vanliga strumporna, mössa, handskar….jag väger för tusan 10 kilo mer med allt detta på!
Träningen gick i alla fall bra och väl hemma hände något konstigt; plötsligt var det som om någon tryckte på en knapp och solen, att det var helt vindstilla och att all snö var borta gjorde att det kändes som de första vårdagarna! Underbart!
Jag är givetvis inte så naiv att jag nu tror att våren är på väg, tvärtom!
Så som jag känner min bygd kan det snöa, frysa på, hällregna och storma femtioelva gånger om och med vilka intervall som helst innan våren FAKTISKT inträder men bara dessa små stunder som idag är en lisa för själen och gör om inte annat att det torkar upp lite överallt.
En vanlig fråga på nätet är vad gäller hästar hur länge de är i hagen, för hundar är motsvarande fråga hur länge ägarna är ute med dom/ dag.
Jag har skrivit om detta fenomen tidigare och det är i dessa inlägg ingen måtta på de Bror Duktig som tävlar i vem som har hästen ute flest timmar eller vandrar i timmar med sin hund.
Det är lätt att dels få intrycket att en del människor inte har något annat liv än det med sina djur 24/7 och dels att ”alla” är så duktiga medan man själv är kass.
Själv vet jag att det inte är en representativ bild av varken häst eller hundägare i Sverige för ”givetvis” vågar många inte skriva om sina få hagtimmar/ korta hundpromenader i dylika inlägg och framstå som urusla djurägare.
Ni vet redan min ståndpunkt vad gäller hage (individanpassat och dessutom anpassat efter både väder och årstid) och jag skäms inte det minsta för det eller att Molly vissa dagar är ute minuter och inte timmar.
Men vet ni vad jag läste igår som gjorde mig lite full i skratt?
I ett sådant där inlägg om hagtid VINTERTID skulle en person bräcka alla andra och skrev att hen släpper ut hästarna 3 (TRE) på morgonen och tar in 21.
Men vet ni?
Människan bryter mot gällande bestämmelser för det är inte tillåtet att ha hästar ute i så många timmar när det är minusgrader i hela Sverige!
Har man en ligghall är det ok men då brukar man inte heller ta in och ut hästar så jag förutsätter att personen saknade en sådan.
Dessutom tog hen bort inlägget när det ifrågasattes varför hästarna släpptes ut så tidigt.
Man lär sig något nytt varje dag och nedanstående inlägg från en annan whippetägare på Facebook lärde mig att man ska se upp för att ens hund äter människobajs av mer än den uppenbara anledningen att det är uräckligt:
Igår höll det på att gå riktigt illa för vår lilla Messi. Efter förmiddagspromenaden, när han lyckades tugga i sig bajs, la han sig för att vila. Vi upplevde att han vilade längre än vanligt och försökte få igång honom. Han tittade på oss med helt tom blick och kunde varken gå eller stå utan att skaka eller vingla. Han stod och tittade rakt in i väggen och förstod inte hur han skulle använda tassarna. Han hade ingen kontroll på bakbenen, vilka vek sig bakåt. Däremot åt han lite korv ut handen men var helt väck. Väl inne på djursjukhuset gjordes neurologiska tester, vilka inte visade på avvikelser. Då jag läst om hundar som fått i sig THC genom att äta människobajs bad jag om ett sådant. Testet kom tillbaka positivt och som vi befarat hade han under skogspromenaden fått i sig cannabis eller liknande, förmodligen genom bajset. Jag vill informera om detta då det inte alltid hör till vanligheten att drogtesta hundar och symptomen kan misstas för annat.Idag mår Messi bra och springer med pigga ben igen.
I morse (7.25) var det så mörkt när vi red ut att det var tur att vi har ridit samma runda ”tusen” gånger för det gick knappt att se vägen framför oss till en början. Jag borde kanske ha en pannlampa men det blir ju ljust rätt snabbt så…
Idag tränade vi på galoppfattningar ur skritt och det gick mycket bra fast det satt en Michelingubbe på Frenchies rygg så det bör bli viss ”hjälpgivningsfördröjning/ förvirring” mot när jag är mer lättklädd i ridhuset.
Det märks att all snö har töat bort och att gräset är frilagt; hästarna i allmänhet och Frenchie i synnerhet tycker åter ett det utlagda höt är mer ointressant än när allt var täckt av det vita.
Jag räknar gräset som bukfylla men är väldigt tacksam över det för det ger onekligen sysselsättning om inte annat.
Sitter och läser en artikel som bara delvis berör det här med byten och jag nickar instämmande.
Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att man inte sitter och ”håller på med” byten i sin ensamhet om man är oerfaren; been there, done that och det förstörde massor för mitt och den hästens (Décimas) tävlande på medelsvår nivå. Hon bytte lika gärna ”ett halvt efter bak” vilket är nästan omöjligt att känna som hobbyryttare och jag fick aldrig rätt på det.
Ni som likt jag följer en influencer på Instagram med en jättefin häst (samma pappa som Frenchman) har inte kunnat undgå ekipagets typ 4 åriga (!!!) kämpande med att lära hästen att byta trots hjälp av skickliga tränare/ ryttare och även om just denna hästen är extremt svår (med tanke på tiden det tar) så kan det hända alla men absolut mest troligt ju mer oerfaren man själv är och om man inte tar hjälp direkt.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer