Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Jag tycker ju att det är tråkigt att både laga mat och baka och gör det därför nästan aldrig.
Men häromdagen var jag verkligen ”sugen på något gott” men hade inget färdigt hemma.
Och insåg att jag skulle vara tvungen att baka något….tills jag såg att jag inte ens hade alla ingredienser.
Jag kan inte säga om jag blev besviken eller lättad 🙂 men hittade efter ytterligare genomgång ett utgånget paket våffelsmet i ett köksskåp. Och lived to tell ha ha!
Snart är det dags att starta odlingssäsongen för vissa av oss.
Vissa år är jag sugen och andra år tänker jag mer som på bilden ha ha!
Jag har precis petat ner x paprika-frön i jorden och vi får väl se om det visar sig vara ett lönsamt projekt eller inte. Innan det eventuellt blir en skörd är det flera månader och mycket kan hinna gå åt skogen innan dess! Jag återkommer i frågan; förhoppningsvis med bilder på prunkande röda paprikor!
I övrigt hoppas jag att jag får fler smultron, jordgubbar och hallon än förra året och så ska jag även i år odla sallad som krävde noll insats och gav riklig skörd. Mer än så har jag inte bestämt ännu men något ytterligare blir det troligen.
Jag försöker hålla mig till mitt egenpåhittade schema med 2 dagars dressyr följt av en dags skritt i skogen eller ren vilodag så efter träning för Nina i tisdags och i mitt eget ridhus igår var det dags för uteritt i morse.
Jag rider nästan alltid samma rundor men idag vågade jag faktiskt prova en helt annan sträckning.
För mig är det en balansgång mellan det invanda och förnyelse eftersom jag både måste ta hänsyn till att jag har en lös hund som sällskap och framför allt sitter på en ibland väldigt både oberäknelig och lättskrämd häst.
Men idag skötte han sig perfekt och gick förbi både brevlådor, soptunnor och stora krukor när vi skrittade på en ibland trafikerad väg utmed vilken flera av godsets hus ligger.
Jag brukar inte rida där för med otur så kan man möta både en del bilar, sopbilar och långtradare men idag var det helt trafik-fritt.
Det är nästan svårt att tänka sig att allt detta var skog med små stigar där jag brukade klättra med framför allt Vicke men även någon gång med Frenchie.
Och avverkad skog är ingen vacker syn heller men samtidigt måste man förstå skogsägare också. Träden kan ju inte växa för evigt om man vill tjäna pengar på dom.
Jag läser ganska ofta om att folk har sett/ hittat överkörda katter som de efterlyser ägaren till via Facebook och det är inte ovanligt att andra läsare uppmanar upphittaren att ”ta katten till veterinär för chipavläsning”.
Jag undrar om det är jag som är ovanligt hårdhjärtad/ oengagerad/ lat men måste ändå fråga mig hur många som hade gjort detta?
Lagt tid på att köra en främmande människas döda, kanske rejält blodiga osv katt till en veterinär?
Jag tror inte så gott om mänskligheten faktiskt men kanske är jag cynisk?
Händer det er att ni ser/ hör reklam som får absolut motsatt effekt mot den tänkta; dvs att ni efteråt definitivt INTE blir sugna på/ vill köpa produkten?
Det händer i alla fall mig enstaka gånger och senast vad gäller reklamen för MAX hamburgare.
Mannen i reklamen försöker promota hamburgarna genom att prata med munnen så PROPPFULL med mat (hamburgare får man förmoda) att det knappt går att höra vad han säger.
Det låter ärligt talat så äckligt och osmakligt att det sista jag vill är att köpa en hamburgare och då anser jag mig inte särskilt äckelmagad per se och jag gillar dessutom hamburgare.
Jag undrar om jag är den enda som reagerat på just denna reklam….
Barnbarnet är i den åldern när typ 90% av vad han säger är såååå gulligt….och nej…jag är inte det minsta partisk *ASG*.
Sist han var här myntade han ett nytt ord; hästhuset. Om ni inte visste det så är det samma sak som ridhuset!
Inte liiiika gullligt är det när Henrik kallar allt man leder hästar i (grimskaft, tyglar) för tölpar !?!?
Jag gissar att det är hans egenomvandling av tömmar (!?!) men det visar bara hur mycket (läs: mikroskopiskt lite) han lärt sig efter 10 år med en hästtjej *ASG*!
Prenumererar ni på någon häst/rid-tidskrift, digitalt eller i pappersform?
Jag minns lite nostalgiskt hur jag för många år sedan lusläste ”Ridsport” men det var länge sedan jag slutade att prenumerera.
Det känns som att Ridsport mer och mer publicerar clicbait på Facebook för att skapa hatstormar eller kommentarer som dryper av okunnighet och sådant orkar i alla fall jag inte med.
Alla artiklar som eventuellt skulle kunna vara läsvärda i teorin är låsta så att man måste binda upp sig på en prenumeration och det vill jag inte.
Hippson hade tidigare en hel del intressanta artiklar som man kunde läsa gratis eller låsa upp för en spottstyver men nu är det samma som hos Ridsport: man måste prenumerera.
Och absolut förstår jag att journalister ska ha betalt för sitt arbete men jag vill kunna köpa enstaka artiklar och inte behöva prenumerera och så resonerar nog många vilket gissningsvis drabbar/ skadar tidningarna mest?
I helgen har vi haft besök av världens sötaste 4-åring, Henriks ena barnbarn.
Molly ser lika förskrämd ut som alltid när hon är omgiven av andra människor (eller hundar) än oss men hon är en klar favorit hos den lilla pojken som synes ❤️.
Frenchie och jag har faktiskt varit och tävlat (!) idag- det är nästan ett år sedan sist men han skötte sig oklanderligt.
Själva ritten var dock mest ”mellanmjölk” och procenten (64%) därefter men det blir ju på gott och ont oftast som man rider så jag kan bara skylla på mig själv (läs: dålig ridning).
Denna årstiden är egentligen inte alls lämplig för tävling om ni frågar mig- det är kallt och vädret kan vara väldigt oberäkneligt men jag anmälde oss i ett anfall av ”det kanske är sista gången vi tävlar” vilket jag verkligen inte hoppas ska stämma.
Finns nog en del utekatter som ser sin chans *ASG*!
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer