Skrivet
Jag har genom åren läst fler tips på hur man får bort mugg än jag kan räkna men det är ju aldrig fel att prova något som fungerat för andra, eller hur?
En bloggläsare som haft problem med mugg på sin häst provade denna salva och fick mycket snabbt mycket bra resultat.
Och läser man vad salvan ska hjälpa mot så ter det sig ganska logiskt och priset är ju mer än överkomligt så klart värt att prova tycker jag!
Skrivet
Läste nyligen följande mycket intressanta inlägg (daterat 21 september) som förvisso handlar om hoppning men som jag menar absolut kan appliceras precis lika väl på dressyren.
För handen på hjärtat; hur många som tränar dressyr på hobbynivå idag tror ni är intresserade av att träning efter träning sitta och rida ”basic-övningar” trots att de kanske har ridit i flera år, har egen häst sedan länge, till och med tävlar osv?
Nej, min erfarenhet är att folk vill ”rida krumelurer” så fort det bara går och inte runt-runt på en volt eller ett fyrkantsspår oavsett i vilken form tex hästen går.
Som jag har berättat förut är min flosofi en annan- steg 1 är att hästen går i form i alla 3 gångarterna och innan detta fungerar så gör jag inget annat än rider som ovan, med tempoväxlingar och trettioelva övergångar, flyttar kanske hästen för skänkeln lite, rider med ledande tygeltag vid behov (det brukar definitivt vara ett behov) MEN rider inget mer avancerat än så.
Jag tycker att Zack som jag rider nu är ett YPPERLIGT exempel på att denna form av träning fungerar- jag la ca 2 månader i somras på att i princip BARA rida på detta vis och när det väl fungerade- för tro mig…det gjorde det DEFINITIVT inte i början utan hästen ville springa runt i ett övertempo med skallen i vädret och minsta tanke om övergång besvarades med ”jag MÅSTE slå mig fri och dra mig lång…i alla fall 1 steg och helst 2” så går det väldigt lätt att göra ANNAT också.
Till råga på allt var Zack väldigt framtung och gjorde allt för att inte bära vikt på bakbenen- han galopperade definitivt inte rak utan hade fram och bakdel på helt olika spår och själva kvalitén på galoppen….tja, ni kanske minns att jag kallade den ”trav-galopp”
Med konsekvens eller om ni vill kalla det nötande och också en stigande ORK (som tar tid att bygga upp men som man får om man tränar konsekvent) att utföra det som jag ville är det en helt annan, långt behagligare häst att sitta på idag men jag undrar hur många som hade orkat traggla som jag gjorde?
Jag minns själv när jag började träna för en skicklig tränare med Archie.
Det var ingen ände på att rida just övergångar och de lättaste vägarna på ridbanan och jag med min ändå väldigt långa riderfarenhet tyckte det var så boooooring.
I ärlighetens namn ville JAG rida mer ”krumelurer” för mina 500 spänn för 45 minuters ridning men när jag i efterhand rannsakar mig själv så var hästen inte på hjälperna korrekt och skulle därmed inte göra något mer avancerat heller.
Så jag tror att i alla fall en del ryttare lurar sig själva genom att sitta och rida avancerade rörelser förvisso men utan att fundera över hur det egentligen ser ut och om hästen arbetar korrekt. I en del fall hade säkert en återgång till mer basic ridning gynnat ekipaget men som Arnold Assarsson skriver: hur många är intresserade av detta?
Skrivet
Efter gårdagens genomkörare i ridhuset följde Vicke upp med en jättefin träning för Christina idag- han kändes verkligen bra.
Det blev övergångar mellan skritt och halt, skritt och trav och trav och galopp och här fick jag tänka ”lång hals” och att inte fastna i tygeltagen.
Det blev också lite tempoväxlingar i galopp (viktigt med självgående i såväl ökningar som minskningar och att inte behöva driva hela tiden), öppnor i trav, några halvbågar i trav och sedan var den roliga lektionen över!
Christina var mycket nöjd med Vickis idag och jag kunde inte annat än instämma :)!
Skrivet
Skrivet
Noterade att det var många som läste gårdagens repris som handlade om hur jag träffade min man.
Ett tips när ni inte har något att göra/ läsa är att gå in i kategorin TILLBAKABLICKAR och läsa de äldsta inläggen.
Om jag får säga det själv är de oftast de roligaste (om man gillar min typ av humor) och där finns mycket läsvärt….tycker jag.
Där kan man både läsa om hur det har gått till när jag har köpt mina hästar, diverse sjukdomar och missöden de har råkat ut för och så klart allt möjligt annat som det ibland har känts som bara kan hända just mig :)!
Skrivet
Då och då höjs röster om att uppklassningssystemet vad gäller dressyrtävlande borde återinföras och jag är benägen att instämma.
Med dagens datoriserade resultatredovisning ser jag inga svårigheter att hålla koll på erhållna poäng osv.
Och med uppklassningspoäng skulle man väl för gott komma ifrån snacket om ”rosett-jägare” och att en del stannar kvar i klasser de borde lämnat för länge sedan bara för att få placeringar, eller?
För frågan är också om detta är ett FAKTUM eller en INBILLAD KÄNSLA- är det så vanligt att ”man” tar ”tusen” placeringar i LC, LB eller vilken klass det nu än må vara eller är det bara avundsjukan som talar?
Själv ser jag alltså uppklassningen som något positivt och bortsett från ”rättvise-aspekten” så skulle också poängen kanske kunna fungera som en drivkraft att träna vidare och komma uppåt i klasserna.
För om man hade blivit uppklassad ur tex LB så hade man kanske känt sig ”tvingad” att träna för LA om man ville fortsätta att tävla över huvud taget.
Ja, så tänker och resonerar jag- vad tycker och tror ni?
Och är det någon som vet varför uppklassningen togs bort från början? Den finns förvisso kvar men i mycket begränsad omfattning och på stor häst kan man bara bli uppklassad ur lokala klasser (och då ska man ha tagit 80 poäng eller mer, dvs fått ganska många placeringar).
Skrivet
Idag var det åter dags att träna för Hans med Zack och det var precis lika roligt som sist!
Nu befinner vi oss hux flux på ungefär på samma nivå som Kreon och Vicke och kan rida alla möjliga krumelurer exklusive byten.
Men det är skolor, skänkelvikning, förvänd galopp, bakdelsvändningar, galoppfattningar från skritt osv i ett intensivt tempo- vi hinner med massor på de 30 minuter som träningen pågår och Zack gör faktiskt det mesta riktigt bra, med våra mått mätt i alla fall.
Helt klart är att mitt evighetsnötande med framför allt övergångarna i somras nu bär frukt- ni minns väl hur jag då skrev i så gott som varje inlägg hur jag ÅTER hade malt runt med trettiosjutusen övergångar per pass.
Men då tänkte jag ”han FÅR INTE köra upp skallen i serpentinerna” inför första LB-starten och tro mig- numera skulle jag kunna göra inte 3 utan säkert 10 serpentiner över ridbanan utan att Zack rubbar sitt huvud en millimeter.
Också Hans intygar att hästen är mer på bakbenen, dvs har kommit upp från markytan med hela sin jättefront (muskelmassan på hans hals motsvarar säkert 2 normala hästhalsar) och även detta tackar jag övergångarna för.
Och nu kan vi alltså njuta av mycket roligare ridning som fungerar- tack vare allt det trista basicarbetet som jag är så glad att jag orkade traggla med.
För stunden är det Vicke som får ägna sig åt basicarbete och det har inte alls med hans form att göra för den är det inget fel på men där handlar det mer om takt och tempo som jag ju har haft svårt med pga mina nersittningsproblem.
Nu börjar det lossna på den fronten men jag har verkligen inte sett någon mening med att sitta och tex rida skolor samtidigt som jag knappt har kunnat hålla mig kvar på hästen :).
Dagens ridhuspass kändes riktigt bra och Vicke swingade på fint i traven medan jag gungade med relativt lätt utan att varken flåsa eller hålla på att kasa ur sadeln.
Kollade förresten på Vicke idag efter gårdagens klippning- han är sååå snygg!
Förhoppningsvis blir det lite foton/ film snart så att ni får se med egna ögon!
Skrivet
Nyligen bad en bloggläsare mig om lite dating-tips och ett av mina förslag var att man kan använda sig av sina djur för att kanske umgås lite mer otvunget de första gångerna man träffas.
Dessutom är det nog en god idé att redan från början checka av den tilltänkta partnerns inställning till djur över huvud taget- är människan helt negativt inställd tänker i alla fall jag att det nog kommer att bli omöjligt att i längden ha ett förhållande med en sådan person.
Hur som helst; så HÄR träffades jag och min man i alla fall :)!
Skrivet
Nu börjar hösten visa sig på allvar även om temperaturerna dagtid ofta har indikerat att det snarare är sommar än den efterföljande årstiden.
Men mörkret sänker sig obevekligt- nu är det nästan nattsvart vid 20.00 och det blir inte ljust förrän strax efter 6 på morgonen.
Jag är en typisk sommarmänniska som påverkas jättemycket av ljus och värme så för mig börjar det sakta men säkert kännas tyngre och tyngre.
Min plan är att, likt tidigare år, ta ut lite semestertimmar och dito dagar fram till årsskiftet- det hjälper faktiskt otroligt mycket att bara vara ledig en dag i veckan och/ eller att sluta någon timme tidigare då och då.
Båda hästarna känns för stunden mycket fina och framför allt Zack, som jag initialt hade lite ”låga tankar” om fortsätter att överraska.
Jag sa ju från början att jag inte kunde föreställa mig liten röd gå ett MSV C-program ens i mina vildaste drömmar men idag känns det inte alls som en omöjlighet- tvärtom!
Att det blev placering i lördags gladde mig mycket, jag har själv i princip alltid en mycket fin känsla inne på banan och tycker sällan och aldrig att Zack gör några större missar vilket ju också de procent han brukar få indikerar.
Även Vicke bör komma ut på tävlingsbanorna snart- jag känner mig lite stressad över detta faktiskt.
Han tävlades mycket intensivt i vår och fram tills i juni ungefär och som jag har tolkat det hela så BEHÖVDE han komma ut relativt frekvent för att liksom bli bekväm med tävlingssituationen vilket också hans resultat i TDB visar.
Så det är detta som stressar mig nu- att det har gått några månader och att det gissningsvis blir till att backa några steg de första tävlingarna och räkna med en del spänningar och kanske lite hopp och studs.
Att direkt ta vid där föregående mycket skickliga ryttare slutade (på MSVB-nivå) är inte att tänka på- jag kommer att börja med någon LB för att överhuvud taget få en KÄNSLA för vad det innebär att tävla detta djur.
Tisdagens träning gick i alla fall mycket bättre än den föregående och Christina tyckte att det var stor skillnad vilket så klart var roligt att höra.
Klippningen klarades av i helgen och det innebär ett irritationsmoment mindre- jag gillar inte svettiga och därefter ”ihop-torkade” hästar och tycker att hästarna blir så mycket mer lättskötta när de långa håren försvinner.
Soya fortsätter att vara den underbara hund hon alltid har varit och har fördrivit veckan med långpromenader med maken, cykelturer med undertecknad och en date med sin väninna Vilja i tisdags. Fick jag välja att leva ett hundliv hade jag tveklöst valt Soyas- nästan bara slappande, god mat och motion i lagom mängd 🙂 !
Skrivet
Som ni säkert har kunnat gissa var det inte bara jag som reagerade på gårdagens plumpa kommentar från en bloggläsare- som jag har påpekat ett oändligt antal gånger är häst-Sverige så litet att i princip ”alla känner alla” och man bör därför noga tänka efter innan man låter munnen eller pennan fara iväg.
Jag har precis mottagit nedanstående kommentar på Facebook som glädjer mig oerhört och visar på hur en SERIÖS klubb agerar enligt mig:
Som ordförande i SSRF kan jag inte annat än beklaga en supertråkig kommentar som du nu har tagit bort! Hos oss ska alla känna sig välkomna att tävla och det är bara pepping som gäller!!!Jag red i din klass och kom trea från slutet och hade verkligen mått skit av en dylik kommentar! Jag är stolt över min häst , stolt över att jag var med och hoppas du är lika glad och stolt och kan känna att vi delar den glädjen med dig! Ingen i vår klubb står bakom slika plumpa påhopp! Det är en skam att använda facebook som en egen kräkpåse! Jag hoppas verkligen att du förstår att vi ser mycket allvarligt på detta. Vi som känner dig vet också vilken seriös hästmänniska du är! Inte värd tramsiga tonårskommentarer. Grattis till fina rosetten! Styrelsen önska detsamma! Och varmt välkommen tillbaka till oss!!!!Maude Cantoreggi Pedersen ordf
Senaste kommentarer