Inlägg av

Måndag-peppad

Idag var det åter dags att träna för Hans med Zack och det var precis lika roligt som sist!

Nu befinner vi oss hux flux på ungefär på samma nivå som Kreon och Vicke och kan rida alla möjliga krumelurer exklusive byten.

Men det är skolor, skänkelvikning, förvänd galopp, bakdelsvändningar, galoppfattningar från skritt osv i ett intensivt tempo- vi hinner med massor på de 30 minuter som träningen pågår och Zack gör faktiskt det mesta riktigt bra, med våra mått mätt i alla fall.

Helt klart är att mitt evighetsnötande med framför allt övergångarna i somras nu bär frukt- ni minns väl hur jag då skrev i så gott som varje inlägg hur jag ÅTER hade malt runt med trettiosjutusen övergångar per pass.

Men då tänkte jag ”han FÅR INTE köra upp skallen i serpentinerna” inför första LB-starten och tro mig- numera skulle jag kunna göra inte 3 utan säkert 10 serpentiner över ridbanan utan att Zack rubbar sitt huvud en millimeter.

Också Hans intygar att hästen är mer på bakbenen, dvs har kommit upp från markytan med hela sin jättefront (muskelmassan på hans hals motsvarar säkert 2 normala hästhalsar) och även detta tackar jag övergångarna för.

Och nu kan vi alltså njuta av mycket roligare ridning som fungerar- tack vare allt det trista basicarbetet som jag är så glad att jag orkade traggla med.

För stunden är det Vicke som får ägna sig åt basicarbete och det har inte alls med hans form att göra för den är det inget fel på men där handlar det mer om takt och tempo som jag ju har haft svårt med pga mina nersittningsproblem.

Nu börjar det lossna på den fronten men jag har verkligen inte sett någon mening med att sitta och tex rida skolor samtidigt som jag knappt har kunnat hålla mig kvar på hästen :).

Dagens ridhuspass kändes riktigt bra och Vicke swingade på fint i traven medan jag gungade med relativt lätt utan att varken flåsa eller hålla på att kasa ur sadeln.

Kollade förresten på Vicke idag efter gårdagens klippning- han är sååå snygg!

Förhoppningsvis blir det lite foton/ film snart så att ni får se med egna ögon!

Favorit i repris: så träffade jag min man

Nyligen bad en bloggläsare mig om lite dating-tips och ett av mina förslag var att man kan använda sig av sina djur för att kanske umgås lite mer otvunget de första gångerna man träffas.

Dessutom är det nog en god idé att redan från början checka av den tilltänkta partnerns inställning till djur över huvud taget- är människan helt negativt inställd tänker i alla fall jag att det nog kommer att bli omöjligt att i längden ha ett förhållande med en sådan person.

Hur som helst; så HÄR träffades jag och min man i alla fall :)!

Veckan som gått

Nu börjar hösten visa sig på allvar även om temperaturerna dagtid ofta har indikerat att det snarare är sommar än den efterföljande årstiden.

Men mörkret sänker sig obevekligt- nu är det nästan nattsvart vid 20.00 och det blir inte ljust förrän strax efter 6 på morgonen.

Jag är en typisk sommarmänniska som påverkas jättemycket av ljus och värme så för mig börjar det sakta men säkert kännas tyngre och tyngre.

Min plan är att, likt tidigare år, ta ut lite semestertimmar och dito dagar fram till årsskiftet- det hjälper faktiskt otroligt mycket att bara vara ledig en dag i veckan och/ eller att sluta någon timme tidigare då och då.

Båda hästarna känns för stunden mycket fina och framför allt Zack, som jag initialt hade lite ”låga tankar” om fortsätter att överraska.

Jag sa ju från början att jag inte kunde föreställa mig liten röd gå ett MSV C-program ens i mina vildaste drömmar men idag känns det inte alls som en omöjlighet- tvärtom!

Att det blev placering i lördags gladde mig mycket, jag har själv i princip alltid en mycket fin känsla inne på banan och tycker sällan och aldrig att Zack gör några större missar vilket ju också de procent han brukar få indikerar.

Även Vicke bör komma ut på tävlingsbanorna snart- jag känner mig lite stressad över detta faktiskt.

Han tävlades mycket intensivt i vår och fram tills i juni ungefär och som jag har tolkat det hela så BEHÖVDE han komma ut relativt frekvent för att liksom bli bekväm med tävlingssituationen vilket också hans resultat i TDB visar.

Så det är detta som stressar mig nu- att det har gått några månader och att det gissningsvis blir till att backa några steg de första tävlingarna och räkna med en del spänningar och kanske lite hopp och studs.

Att direkt ta vid där föregående mycket skickliga ryttare slutade (på MSVB-nivå) är inte att tänka på- jag kommer att börja med någon LB för att överhuvud taget få en KÄNSLA för vad det innebär att tävla detta djur.

Tisdagens träning gick i alla fall mycket bättre än den föregående och Christina tyckte att det var stor skillnad vilket så klart var roligt att höra.

Klippningen klarades av i helgen och det innebär ett irritationsmoment mindre- jag gillar inte svettiga och därefter ”ihop-torkade” hästar och tycker att hästarna blir så mycket mer lättskötta när de långa håren försvinner.

Soya fortsätter att vara den underbara hund hon alltid har varit och har fördrivit veckan med långpromenader med maken, cykelturer med undertecknad och en date med sin väninna Vilja i tisdags. Fick jag välja att leva ett hundliv hade jag tveklöst valt Soyas- nästan bara slappande, god mat och motion i lagom mängd 🙂 !

Heder åt Södra Sallerups ryttarförening!

Som ni säkert har kunnat gissa var det inte bara jag som reagerade på gårdagens plumpa kommentar från en bloggläsare- som jag har påpekat ett oändligt antal gånger är häst-Sverige så litet att i princip ”alla känner alla” och man bör därför noga tänka efter innan man låter munnen eller pennan fara iväg.

Jag har precis mottagit nedanstående kommentar på Facebook som glädjer mig oerhört och visar på hur en SERIÖS klubb agerar enligt mig:

Som ordförande i SSRF kan jag inte annat än beklaga en supertråkig kommentar som du nu har tagit bort! Hos oss ska alla känna sig välkomna att tävla och det är bara pepping som gäller!!!Jag red i din klass och kom trea från slutet och hade verkligen mått skit av en dylik kommentar! Jag är stolt över min häst , stolt över att jag var med och hoppas du är lika glad och stolt och kan känna att vi delar den glädjen med dig! Ingen i vår klubb står bakom slika plumpa påhopp! Det är en skam att använda facebook som en egen kräkpåse! Jag hoppas verkligen att du förstår att vi ser mycket allvarligt på detta. Vi som känner dig vet också vilken seriös hästmänniska du är! Inte värd tramsiga tonårskommentarer. Grattis till fina rosetten! Styrelsen önska detsamma! Och varmt välkommen tillbaka till oss!!!!Maude Cantoreggi Pedersen ordf

Söndag- som klippt och skuren

Vickes förra ägare ljög inte- trots att min skördetröska till klippmaskin dånade så stod Vicke blickstilla och lät mig frisera honom.

Allt hår rök förutom det på benen och framme i huvudet men hela kroppen och ”kinderna” slätrakades och han blev sååå fin.

Vicke har ju den färg jag tycker bäst om på hästar- mörkbrun i olika skiftningar och det blev ingen större skillnad efter klippningen.

När frisörbestyren var avklarade red vi ut på en runda som tog en knapp timme- vi travade och skrittade och det kändes mycket bra.

Även Vicke, liksom Kreon tittar till på olika saker under ritten men medan den sistnämnde valde att borra ner hovarna i marken och vägra att gå så nöjer sig Vickis med att spetsa sina smala öron ännu mer och kanske få en ”periskop-hals” en kort stund men mer än så brukar det inte vara.

Nu sitter jag i min kära soffa och njuter av att alla helgens bestyr är avklarade; äpplen, päron och hallon har plockats, hemmet och trädgården är i ordning, Soya har blivit ordenligt rastad och jag är fortfarande glad över gårdagens rosett med liten röd.

En eller flera inne på tävlingsbanan- vad tycker du?

Nyligen fick jag berättat för mig om ett ekipage som mitt under pågående omhoppning krockade med ryttaren som stod på tur att starta- gissningsvis för att den sistnämnde inte var vaken nog att hålla sig undan.

Sådana här incidenter kan ju sluta väldigt allvarligt tänker jag- inte nog med att man kanske missar en möjlig placering men man kan ju få skador på både sig själv och hästen- fullständigt utan egen förskyllan.

När jag började tävla hoppning på stenåldern var det inte tal om annat än att man var ett ekipage inne på banan åt gången- flera år senare började man ibland införa systemet med att ryttaren i tur att starta efter en fick komma in och ”hålla sig ur vägen”.

Tillvägagångssättet uppstod för att spara tid när det var många startande men jag börjar undra hur bra det egentligen är?

Nu tittar jag för sällan på hopptävlingar oavsett nivå så jag kan inte svara till hur vanligt det är att man blir påriden eller att ryttarna på olika sätt stör varandra men rent spontant så känns det inte så säkert med detta system eller överdriver jag?

 

Mera lördag- nu har jag fått nog!

Ännu en dag när jag har kunnat rida i pikétröja utomhus- tänk vi närmare oss ändå oktober!

Vicke fick jobba på grusbanan med diverse övergångar framför allt och jag tycker att vi blir mer och mer samspelta för varje dag som går.

Men när jag hade ridit klart bestämde jag mig; imorgon blir det klippning!

Varje år tänker jag att jag ska vänta till runt min födelsedag (7 oktober)  med detta projekt men varje år så inser jag att ”nä…jag står inte ut längre” och så åker saxen fram tidigare.

Och så får det bli nu också. Jag ska inte påstå att Vicke är jättelångpälsad men bara att han blir plaskvåt på halsen och även svettig på resten av kroppen får mig att resignera- det är inte roligt att ställa in en svettig häst i boxen och åka hem och jag har varken lust att stanna kvar och vänta på att han ska torka eller komma tillbaka senare på dagen för att täcka honom.

Får se vad Vicke tycker om min skördetröska till klippmaskin- den låter så det dånar men den klipper snabbt i alla fall :)!

Dagens kommentar från en ärlig läsare

Fick nyss kommentaren nedan på Facebook  på mitt senaste blogginlägg.

Skribenten Lena  konstaterar:

Förstår inte hur du lyckades komma på sjätte plats,det var absolut den sämmsta idag? Dåliga vägar och dålig sits, såg inte bra ut alls. Du skulle kommit sist.

Jaha…ja, det var ju tur för mig att domaren var av en annan åsikt och den dagen Lena börjar döma får jag nog se till att stanna hemma misstänker jag :).

Själv skulle jag väl inte ranka dagens ritt som en av de bästa men därifrån till att skriva under på Lenas kritik….nja…nä :)!