Inlägg av

Fråga från en läsare om hästförsäkringar

Nyligen inkom denna fråga till bloggen:

Hejsan!
Jag har precis köpt min första häst och eftersom hon inte är värd så jätte mycket (hon är 10 årigt Arab/travare, men inte riden så mycket så hon behöver tränas) så kanske jag inte måste ha henne så högt försäkrad? Jag köpte henne väldigt billigt eftersom jag känner ägaren. Hon är inte alls mycket försäkrad just nu och jag vet inte hur mycket det är värt att ha henne högt försäkrad. Jag tänker hopp/dressyr träna henne samt tävla lite. Ge mig gärna tips 🙂
/Rebecka

Hej Rebecka och tack för din fråga som jag skulle vilja besvara så här:

När man ska försäkra en häst brukar försäkringsbolaget alltid fråga vad man själv betalat för hästen- detta för att man generellt inte får försäkra den för mer än inköpspriset.

Om du sedan själv vill försäkra hästen för ett lägre belopp än du betalat är upp till dig och det du ska fråga dig tycker jag är ungefär: ”hur mycket har jag råd att förlora ekonomiskt om det skulle hända något” eller ”hur mycket är det värt för mig att ha hästen försäkrad för xx kronor”.

För det är ju så att ju dyrare försäkring man väljer desto mer kostar den så man måste väga för mot nackdelar.

Själv tycker jag att det är viktigast med en rejäl veterinärvårdsförsäkring som ersätter så mycket som möjligt om hästen blir sjuk/ skadad.

Veterinärvården tar inte hänsyn till hur fin/ dyr/ billig häst du har utan kan ofta kosta väldigt mycket pengar- pengar som man är väldigt glad om man kan få ut på försäkringen kan jag lova :).

Ja, så här tycker alltså jag. Ni läsare får gärna hålla med, säga emot, komplettera eller dementera:)!

Tillbakablickar: Birgitta sitter på sina höga hästar

Annonsen ovan fick mig att minnas mina första år på ridskolan i början av 80-talet.

I princip alla lektionshästar hade sådana här filtar under sadeln vilket ibland gjorde att det verkligen kändes som att man svävade en ganska bra bit ovanför hästen :).

Minns också att det var otroligt vanligt med en massa vita större eller mindre ”öar” i sadelläget (efter sadeltryck)- något man tack och lov ser lång mer sällan idag (i princip ALDRIG på enskilt ägda hästar).

Måndag- mums!

Gårdagens härliga väder håller i sig, klockan är strax efter fem och solen både värmer och strålar för fullt.

Dagens i-lands problem är hur man ska klä sig själv och hästen- i morse var det bara 6 grader och nu nästan det tredubbla.

Själv har jag inte riktigt hängt med i värmeutvecklingen och gick och svettades i min vinterjacka under dagens hembesök.

Archie har haft vilodag och stod redan i hagen, omgång 2 när jag kom dit efter jobbet- Rockys ägare hade hunnit före och släppt ut våra djur.

Även intaget sköts av samma ägare så jag är klappad och klar vad gäller dagens stallgöromål!

Veckan som gått

Ännu en vecka som gått i rasande fart!

En ny kollega på jobbet konstaterade just detta; ”oj vad dagarna går snabbt” och det tycker alla på min arbetsplats.

Kanske är det så för alla (?) eller så är det (min teori) för att vi har ett både roligt och omväxlande arbete som vi själva har möjlighet att påverka en hel del?

Mitt livs värsta arbete hade jag en sommar då jag packade bacon vid ett löpande band åt Samfood i ett fryshus och då var mina ögon nästan naglade vid den stora klockan på en av fabriksväggarna. Då gick tiden inte fort minsann…..

Med Archie har jag haft en rolig vecka, som vanligt höll jag på att säga.

Nej, jag ska inte utmana ödet och säga att jag inte kan minnas när vi hade ett dåligt ridpass senast utan jag konstaterar bara att jag är nöjd med vår gemensamma utveckling.

Om den sedan räcker för det ändamål jag en gång i tiden köpt Archie (att tävla medelsvår dressyr med placeringar) återstår ännu att se.

Kommande träningar ska syfta till som NN uttrycker det att Archie ” bekänner färg” för även om han går mycket bättre sedan NN såg honom för första gången så är det inte säkert att vi kan få honom över den ribba som krävs för mina mål.

Konkurrensen vad gäller dressyrtävlande idag jämfört med då jag började med denna gren för över 20 år sedan går inte att jämföra- de hästar som vann klasserna då går det 13 på dussinet idag.

Nåja- jag tar inte ut några sorger i förskott utan har lovat både mig själv och andra att inte förhasta mig vad gäller en eventuell försäljning.

Men skulle jag exempelvis inte ens rida på 60 % de kommande 10 tävlingarna då MÅSTE jag inse att vi tillsammans som ekipage inte kan uppnå det jag vill. Därmed inte sagt att Archie är en ”dålig” häst eller jag en usel ryttare utan att vi troligen lyckas bättre på var sitt håll.

Under veckan som gått fick jag rida på en av NN:s fina hästar medan hon red Archie och lika nyttigt som det är för honom att ha NN på ryggen lika nyttigt tror jag att det är för mig att rida andra hästar. Man blir lätt hemmablind på alla möjliga vis.

Jag har också provat 2 olika Equipe-sadlar och blev lite (läs: mycket9 sugen på den ena men jag vill prova den fler gånger innan jag eventuellt byter ut min snygga och sköna soffa…jag menar Amerigo :).

I lördags tävlade jag och tyckte att jag fick den bästa känslan på tävling på evigheter och nu måste, måste, måste jag försöka att rida på detta vis inte 99 minuter av 100 utan alltid, jämt och ständigt- i alla fall när jag rider dressyr om det så är hemma, ute, hos NN, på tävling eller var som helst. Inte såsa ihop!

Veckan avslutades med riktig vårvärme, strålande sol, grillning och en skön uteritt i skogen- en utmärkt avrundning på veckan tycker jag och säkert djuren också!

Söndag-härliga söndag

Redan när jag vaknade strålade solen och det har den gjort oavbrutet hela dagen faktiskt.

När jag kom till stallet gick Archie och åt gräs i en av hagarna- han såg verkligen ut att njuta och det var härligt att bara titta på honom och Soya som la sig i gräset för att sola.

Hemma blev det premiärgrillning och middag utomhus- inte ens jag frös och den folieinpackade laxen smakade ljuvligt.

Efter hagintag vid 3-tiden körde jag djuren till vårt nya favvoställe vid Skrylle och sedan hade vi en underbar långritt i skogen.

Vi mötte några hästar, folk som cyklade, joggade och promenerade men det var inga problem för vare sig hund eller häst- de bryr sig aldrig om sådant.

Jag har hittat minst 2 bra klätterställen i skogen- mycket bra att kunna kombinera denna form av träning med ”rakt-fram-ridning” i så vackra omgivningar tycker jag.

Tog lite bilder men de publicerar jag senare tänkte jag.

Dagens (hundras)fråga

Varför säger man ”mopsa sig” (vara näsvis, fräckt säga emot, sticka upp)?
 
Är just MOPSAR ovanligt näsvisa/ uppstudsiga?
 
För man säger ju inte att någon ”schäfrar sig” eller ”jack-russlar sig”….:)?
 
Och att ”göra en pudel” betyder INTE att man tillverkar en liten hund utan uttrycket står för ”offentlig avbön, som görs på ett påfallande ödmjukt sätt”.

”Klok som en pudel” stämmer väl bra, eller vad tycker ni (kolla vilka hundar som brukar uppträda på cirkus :))?

Kan ni komma på andra konstiga eller verkligen helt passande uttryck som har med hundar att göra? 

Lördag- det tar sig……

….sa han som hade eld i håret :)!

Skämt å sido- rubriken syftar på dagens tävling som jag tänkte rapportera lite kring.

Jag skulle inte rida förrän strax efter 18.00- inte bra alls om ni frågar mig.

En vän tycker att det är bra att tävla så sent som möjligt för då hinner hon få så mycket annat gjort under dagen men själv har jag väldigt svårt att fokusera på andra saker och går mest som en ”äggsjuk höna” och väntar på att timmarna ska gå.

Var faktiskt i Skrylle och sprang med Soya på morgonen men mycket annat vettigt blev inte gjort, det ska erkännas.

Hur som helst; jag red en LA:4 idag och även om det inte riktigt går att jämföra procent domare emellan och jag dessutom TROR att domarna är ”strängare” på regionala än lokala tävlingar så kändes det ändå skönt att ha förbättrat sig från 59 % till 63 % sedan senaste starten i denna klass.

Jag kan lugnt påstå att jag ”vann framridningen” och då inte bara för att jag befann mig helt mol allena på denna- det fanns flera ställen man kunde rida fram på- utan för att Archie kändes så himla fin.

Anledningen till detta är så enkel att JAG har börjat rida annorlunda så till vida att ”Birgitta för 10 dagar sedan” hade påstått att ”jag red i mellantrav hela tiden” medan ”dagens Birgitta” har fått upp ögonen för hur lusigt hon har ridit dessförinnan och nu gör något åt saken.

Som jag har berättat om tidigare var Archie så fruktansvärt seg och rent ut sagt olydig (TOTALT ignorerande framåtdrivande hjälper) de sista gångerna jag tävlade i höstas och detta har han inte visat något av under våren.

Jag har nog undermedvetet varit så himla glad för detta, dvs att vi numera RÖR OSS FRAMÅT att jag inte riktigt har reflekterat över HUR/ på vilket sätt vi rör oss framåt.

En god vän som såg mig rida förra helgen påtalade det som jag då börjat ana själv- jag rider i ett aldeles för ”lusigt” tempo och det ser väldigt oengagerat ut.

Det var så skönt att få detta bekräftat (även domare har ju påtalat det men kanske inte lika direkt) för även om det så klart är trist att jag har ridit på detta viset så inbillar jag mig att jag kan förbättra det- inte bara på träning utan även på tävling.

En del hästar travar ju 7-mässigt eller mer bara man sätter sig på dom och rider ”rakt upp och ner”- min häst gör inte det utan travar kanske 5,5-6-mässigt om jag LÅTER honom göra det.

Jag KAN rida fram bättre gångarter men då måste jag göra just detta- inte bara sitta och ÅKA häst.

Idag på framridningen fick jag till den där fina traven HELA tiden och då blev allting också mycket lättare att göra faktiskt- en god cirkel helt enkelt.

Även inne på banan flöt det på bra- nästan som på framridningen och jag lyckades få bättre poäng på flera saker sedan de senaste tävlingarna.

Fick till och med 2 8:or, en på inridningen (!) och en på ryggningen- något Archie alltid haft lätt för till skillnad från många hästar.

Här måste jag faktiskt göra en utvikning och åter förundras över att vissa hästar/ ryttare har så svårt för ryggning.

ALLA mina hästar har ryggat jättefint så jag förstår inte riktigt hur man kan åka ut och tävla på en häst som börjar stegra (!) sig när ryttaren vill rygga (såg detta idag, ja) eller som vägrar att gå bakåt över huvud taget alternativt kastar sig bakåt, snett och helt uppskärrat.

Detta är ju en ren LYDNADS-sak som tex inte har det minsta med hästens gångarter att göra så det går att få ett bra betyg även om hästen i övrigt rör sig som en kratta :).

Tillbaka till mina egna prestationer blev det ingen placering idag (6 fick pris, jag blev 8:a) men jag fattades bara 8 poäng dit och det KAN jag rida in till skillnad från då det fattats 20 poäng eller mer som känns mer omöjligt om man själv känner att man inte hade kunnat rida mycket bättre.

Så; nu är det FULL GAS som gäller framöver ha ha. Nä…givetvis inte bara FFF (full fart framåt)- Archie måste så klart både bära mer vikt på sina bakben och få mer schwung och kadens (detta går ju hand i hand) men jag måste ändå verkligen ge akt på att inte rida för långsamt helt enkelt :).

Banan

Domaren

Publiken! Ehhhh…nä just det ja! Att påstå att dressyr är en publiksport är att överdriva det hela något….minst sagt 🙂