Så jobbar jag med ökad styrka:

För att göra Kreon starkare har jag ju ägnat en dag i veckan i ganska många veckor nu åt ren studshoppning- ett tips jag fick av en bloggläsare faktiskt.

Genom studshoppningen tvingas hästen att sätta bakbenen inunder sig och skjuta ifrån och den tränar också sin balans.

Andra sätt att träna styrkan är genom förvänd galopp och genom att fatta galopp ur skritt- gärna tänkande förvänd sluta även där liksom i det rena galoppjobbet.

Genom den förvända slutan får man lättare tag på inner bak vilket i alla fall min häst har velat avlasta genom att ha det utanför kroppen.

Ett annat sätt att stärka bakbenen hade kunnat vara lite trampövningar för Kreons del eftersom han hyfsat lätt förstår vad man vill.

Men i just hans fall har han för lätt för att elda upp sig av tramp-träning och eftersom allt jag jobbar med i dressyren går ut på att få honom avspänd så är jag försiktig med denna träning just nu.

Så jobbar jag med olika rörelser:

Vad gäller skolor, skänkelvikningar och bakdelsvändningar har jag fått introducera dessa pö om pö, framför allt vad gäller bakdelsvändning för vänster skänkel och vänsterslutor som Kreon haft svårt för .

Jag har fått nöja mig tex att hästen gått åt sidan i en sluta även om den varit spikrak i halsen för att träning för träning försöka få till mer och mer böjning och ställning.

När det gäller hjälpgivningen har jag också fått väga denna på en guldvåg- för kraftig hjälp med skänkeln har kunnat resultera i att Kreon har gått MOT hjälpen i stället för IFRÅN den (om jag har tryckt med höger skänkel har han alltså inte flyttat sig till vänster  utan gått åt höger) och har jag försökt att hjälpa till med spöt har jag kunnat få ett surt sparkande bakben som reaktion.

Så; jag har fått nöja mig med lite i taget och berömma mycket- det har fungerat för oss.

Så jobbar jag med rakriktningen:

Detta har jag redan berättat lite om i del 1, dvs hur jag försöker att få hästen rak i galoppen.

Andra sätt att träna på rakriktning är att rida innanför spåret och/ eller på meddellinjen och gärna då ändra både gångart och prova att ställa åt både höger och vänster medan hästen fortfarande går rakt fram med kroppen. Inte alltid så lätt som det kan låta. Jag har tex galopperat upp på meddellinjen, brutit av till skritt och fattat ny, motsatt galopp- ganska svårt om hästen ska vara spikrak i både galopp, avbrott och fattning utan att någon kroppsdel svajar iväg.

Så jobbar jag med kontakten:

Som långlivade läsare vet red jag Kreon en del på träns + graman i början- dels för att JAG tyckte att det fungerade som en bra vägvisare för var han skulle placera huvudet och dels för att det kändes som en bra ”livräddare” när han fick sina ryck och for iväg i galoppen.

Med gramananvändingen följde en lite ”vek” kontakt med munnen vilket jag accepterade som en ”biverkning”- ibland får man välja mellan pest och kolera och jag valde att känna mig trygg på en häst som kanske inte hade det där 100 %-iga suget i bettet framför en häst som jag inte skulle kunna få stopp på i alla situationer.

Eftersom jag vet att det finns många gramanhatare ”out there” vill jag dock poängtera att det i min värld handlade om nyanser/ gradskillnader, det har inte varit så att jag varken har dragit ner Kreons huvud med våld eller att kontakten med bettet varit noll eller att hästen varit helt okontrollerad utan gramanen (som jag dessutom inte använde dagligen men någon gång i veckan).

NUMERA rids hästen utan graman och jag märker en förbättring av kontaketen.

Det är ett annat sug i bettet, jag har lite mer i handen utan att det känns tungt och jobbigt.

Kreon kan fortfarande kännas ”för lätt” i handen och kan då också i traven bli lite ”hackig” (åter talar jag om nyanser som jag mer känner än att det syns).

För att arbeta fram en bra kontakt tänker jag främst på bjudningen och att jag kan reglera denna med snabba, lätta skänkelhjälper.

Jag varierar tempot och ser till att hästen hela tiden är med mig i detta, se stycket om hur jag arbetar med traven.

Så jobbar jag med samlingen:

Ja, även i samlingen är det viktigt att bibehålla ett engagemang- misstaget blir ju om hästen bara går långsammare utan att just engagera kroppen, det jag kallade ”skritt-trava” i del 1.

I galoppen försöker jag minska galoppen så mycket det går utan att få ett avbrott till trav och jag hjälper till med spöt (”duttar”) på baken för att fortsätta att engagera bakbenen.

Så jobbar jag med lösgjordhet:

En mycket bidragande anledning till varför jag tycker så mycket om att rida på Kreon är att han är den av mina hästar som tveklöst känns mest lösgjord i så gott som alla lägen och från det att man sätter foten i stigbygeln.

Jag behöver därför aldrig lägga tid på att direkt ”bända och böja loss” honom- det jag gör är att jag börjar alla pass med att rida i en lång och låg form utan andra krav än att han ska lyssna på skänklarna och följa med för lätta tygeltag (vilket han alltid gör).

Så jobbar jag med min sits:

Jag har aldrig varit någon stilryttare tyvärr men FÖRSÖKER att tänka på att sitta korrekt.

Att rida med för långa tyglar är ett fel jag delar med många ryttare och bortsett från allt annat så ser det ju så FULT ut.

Att räta upp mig försöker jag också att tänka på- även hopsjunkna potatissäckar är något som stör det estetiska ögat.

Eftersom jag har förstått att en del läsare tycker om lite mer förklarande dressyrinlägg, dvs inte bara ”idag red jag mycket skolor och övergångar” utan VARFÖR man rider som man gör tänkte jag i 2 delar ge MIN mycket kortfattade  syn på det jag arbetar med MIN häst och varför.

Så detta kommer alltså inte att vara en manual för andra att ”om du gör precis som jag så får du precis samma resultat”- som jag ser det så är hästar för olika för att samma approach ska fungera på alla djur och olika hästar har också olika styrkor och svagheter som man behöver lägga mer eller mindre fokus på.

Dessutom är man ju som ryttare mer eller mindre skicklig på olika saker och kan själv ha väldigt svårt för vissa saker och det påverkar ju givetvis också.

Men så här tänker jag:

Så jobbar jag med traven:

Medan Kreon har en naturligt bra skritt och galopp är hans trav av svagare kvalité.

Den kan bli springig- dvs om man begär en ökning så får man bara 4 ben som trummar på snabbare, inte det ”häng”/ svävmoment man eftersträvar.

Jag arbetar mycket med att kunna variera traven och få just det där svävmomentet- både i ökningar och minskningar.

När man minskar traven ska det inte kännas som att hästen liksom ”hackar fram” eller ”skritt-travar” utan jag vill att benen ska förbli mjuka och ”bara” trava långsammare.

Samma sak i ökningarna- benen ska inte pinna på SNABBARE medan man som ryttare känner att inälvorna håller på att ramla ur utan det ska fortfarande vara mjukt och gungande.

För att träna upp/ förbättra traven använder jag mig väldigt mycket av övergångar mellan trav och galopp. Jag upplever att man i avbrottet ur galopp kan få det där gunget jag vill ha och sedan gäller det att försöka hålla kvar det så länge som möjligt. Viktigt är då att man inte bromsar för tvärt i avbrottet utan att man får ett tydligt FLYT mellan galoppen och traven, dvs galopp och direkt trav, inte galopp, hack där hästen bromsar upp och sedan trav.

Jag tränar också på att växla tempo i traven på volten då det av mig upplevs som lättare än på raka linjer.

Jag rider korta sekvenser, ökar tex och tar sedan tillbaka INNAN gunget försvinner och ersätts av de trummande benen.

Så jobbar jag med galoppen:

Ett av problemen jag haft med Kreons galopp har varit att han gärna galopperat som i ”en dålig sluta”, dvs lite halvkrokig eller som om man tänker sig en jätte-banan.

För att råda bot på detta har jag ridit mycket förvänd sluta i galoppen eller i vart fall TÄNKT förvänd sluta.

Fokus på att verkligen ha hästen på yttertygeln och hellre motställa ibland eller ha honom rak i halsen även på volten.

Så; det var allt för idag, imorgon ska jag berätta om hur jag jobbar med ökad stryka, olika rörelser och lösgjordhet.