Tja…just idag stämmer denna bilden hyfsat och av olika anledningar.

Väderleksprognosen hade hotat med en jäkla massa regn precis hela dagen och jag hoppades in i det sista på ett mirakel men tyvärr….väldigt snabbt efter morgonens utsläpp började det snö-regna, först lite försiktigt men snart allt intensivare.

Till slut var det som om det regnade is och när jag gick ut i hagarna för att ge hästarna lunch skakade båda, Vicke trots att han var helt torr under dubbla regntäcken!

Jag vet att hästar kan skaka/ darra för att hålla värmen och inte för att de håller på att frysa ihjäl så det behöver ni inte påpeka men det är inget jag vill se oavsett.

Och precis där går definitivt min gräns för när det är dags att ta in djuren, oavsett klockslag så jag plockade in dom och så fick de stå i stallet i 2 timmar tills vädret hade lugnat sig.

De som hade bokat ridhuset för hundaktiviteter idag var nog nöjda med valet av dag och jag som hade planerat att rida ut valde inte göra det!

Vickes strosande upp och ner i hagen räcker absolut som enda ”motion” mer än en dag i veckan om det skulle knipa och det utnyttjade jag idag!

Efter att ha gjort de sedvanliga stallsysslorna och ridit på utebanan har jag, tillsammans med Henrik lagt ytterligare lite jobb på trädgården och grönområdet kring stallet.

Detta ”buskträd” utanför stallet bredde tidigare ut sina armar över en avsevärt större yta och det var dels svårt att klippa gräset där och dels samlades en massa löv i grenarna som låg på marken.

Nu har vi gått hårt fram med såg och grensax just för att underlätta kommande gräsklippningar.

Som jag säkert har nämnt är jag inte intresserad av att odla något alls faktiskt men föll ändå liiiiite till föga efter att ha inspirerats av en vän som är min raka motsats med 18 (!!!) pallkragar i sin trädgård.

Och eftersom jag både redan hade denna odlingslåda sedan tidigare, gödsel i överflöd 🙂 och jord så har jag satt några frön som….inshallah …..som mina arabiska bekanta hade sagt….ska bli kålrabbi!

Kålrabbi är inte så använt i Sverige och kilopriset ligger på över 30 kronor men när jag var liten åt jag det mycket när jag besökte min släkt i Serbien.

Min mormor brukade skala och skiva upp kålrabbi som man kan äta som morot ungefär och jag tyckte mycket om det så nu får vi se om jag får några egna knölar.

En annan sak jag ska plantera är tagetes, också inspirerad av min vän och vis av vad dovisar tycker om att äta och inte.

En annan sak som dovhjortar påstås rata är påskliljor så dessa köpte jag billigt och hoppas får leva!

Ikväll ska jag åka och köpa havre, därav högen med tunnor på bilden ovan.

Min målsättning är att bara behöva handla kraftfoder 2 gånger om året, vår och höst så då krävs det alla tunnor jag kan uppbåda och några till 🙂 .

Kolla vem vi hade på besök i trädgården igår eftermiddag! Fotat från badrumsfönstret!

Inte lite fräcka va?

Status på Ryhus idag:

* Sedvanligt besök av dessa mass-chillare. Jag gissar att de pustar ut nu när jaktsäsongen är över.

* Inget besök i Vickes box/ min sadelkammare av de mystiska inkräktarna som jag nu mest lutar åt är sorkar. Jag hoppas de har gett upp eftersom jag förstör deras bajs-byggnationer varje morgon.

*Vicke och jag besökte utebanan idag med gott resultat.

*Molly har bara velat besöka utsidan av huset helt korta stunder eftersom vädret (blåst) inte alls behagar den kungliga högheten.

* Fluff B kan förvänta sig ett besök av mig och en Magic Brush efter hagintaget eftersom hans hårrem hänger väldigt löst på kroppen- hårfällning de luxe kan jag intyga!

Det är ganska exakt 1 år mellan bilderna och jag blir själv lite förvånad när jag jämför dom!

Jag minns så klart ogräset som jag försökte harva bort med ojämna mellanrum men kan även konstatera att själva underlaget har förbättrats, gissningsvis av all bearbetning under året.

Roligt att det gått åt rätt håll så att säga för även om jag hade en kopiös tur med underlaget jag fick till ridhuset så vill jag inte göra om det projektet kan jag säga.

De dagar jag stod med hundratals ton underlag som jag inte visste vad jag skulle göra av (jag fick ju underlaget mot att ta allt eller inget och behövde själv kanske en fjärdedel på sin höjd) var inte roliga även om det löste sig.

Publicerar en vacker bild från i höstas eftersom vädret idag är allt annat än vackert utan snarare riktigt aprilväder.

När Henrik sa att det enligt väderleksprognosen skulle snöa idag avfärdade jag detta direkt men det skulle jag inte ha gjort för medan jag lämnade Malmö i morse utan nederbörd och i +2 grader så möttes jag av snö och minus 1 grad hemma.

Snön smälte bort mer eller mindre omgående men jag hann ändå ta in några vackra pelargoner som jag köpt häromdagen och som har stått ute- nu får de leva inomhus ett tag för att inte riskera att falla offer för mer snö och kyla.

Jag hann rida på utebanan medan det bara blåste lite men vi har därefter haft i princip alla väder man kan tänka sig; näst intill storm, regn, snö, hagel, sol- allt i en salig blandning och med jättetvära kast.

Jag fick uppbåda en hel del självbehärskning för att inte ta in hästarna när det stormade och snöade på tvären men lika plötsligt som det blåste upp, lika snabbt kom solen plötsligt fram.

Mina hästar har börjar rata ensilaget ute framför gräset men så länge jag vet att de i alla fall kan äta sig varma så får de vara ute.

Idag red jag ut med min ständige följeslagare; Skuggan!

Det blev en hel del klättring, en träningsform jag verkligen förordar och som ger effekt även om den utförs i den långsammaste gångarten.

Fast idag blev det nästan lite ”för bra” när jag fick för mig att utforska en ny stig som visade sig vara lite för smal, för brant, för mycket av det mesta faktiskt och dessutom kunde jag ju inte vända eftersom den var så smal.

Det var bara att hoppas att min bergsget skulle gå lika försiktigt som han alltid gör för det gavs inga marginaler för snubblingar kan jag säga och jag var väldigt glad när vi nådde säkrare marker.

På säker mark tycker jag nog att dessa småttingar var när de kom till mitt ridhus för ett träff.

För er som inte känner till rasen kan jag meddela att detta är italienska vinthundar, sååå söta om ni frågar mig men med tunna blyerts-ben.

Om greyhound är vinthundarnas large-modell så är whippet medium-varianten och italienarna är då small-hundar 🙂 !

Idag kände jag att vi behövde komma ut lite så jag bokade en brunch på Höörs gästgiveri.

Henrik och jag var i sedvanlig ordning först på plats (11.00) så vi kunde ta av buffén medan den fortfarande var orörd.

Medan vi åt kom ytterligare ett sällskap men det var också allt.

Kan absolut rekommendera detta ställe som jag tyckte var både estetiskt tilltalande och serverade god mat!

Nu ska jag återgå till dagens jobb; att fortsätta uppresningen av sly, grenar och annat icke önskvärt runt stallet och lösdriften.

Låt mig säga så här; högen med trädgårdsavfall växer rejält men det blir bra!

Förra året gav jag, ofrivilligt mind you, dovisarna extra snacks i form av penséer.

Ibland roade de sig bara med att dra upp dom ur krukorna och ibland åt de upp blommorna men summan av kardemumman blev oavsett att jag bestämde mig för att inte upprepa detta i år. Tyvärr ska tilläggas för jag tycker om just penséer och de är både billiga och lätta att hålla liv i = två krav hos mig 🙂 .

I år har jag rådfrågat sakkunnig och fått veta att tagetes, hortensior och narcisser skys av dovisar så nu gör jag ett nytt försök med förhoppningsvis bättre resultat 🙂 !

Vicke har jag ridit i regn på utebanan, ett sådant där pass som gör det värt att bli genomblöt!

Och nu skiner solen och jag ser nöjt ut över mina planteringar!