Med en morgontemperatur på runt 15 plusgrader kan man inte annat än vara nöjd- ingen jacka när jag och Vicke skrittade ut klockan 6 på morgonen!

Nu fick vi mest hålla oss på grusvägarna, lite på asfalt och lite på en halvkass stubbåker (lite för gropig) innan vi var hemma igen och jag kunde köra till jobbet medan Vicke fick gå i hagen.

Efter jobbet blev det en snabbvisit; lite borstning, Cornucrescine på hovarna, Back om track på bakbenen, kolla så att boxen var bajsfri och sedan tack och ajö 🙂 .

Hejdå favorit-stubbåker!

Ja, idag har flitens lampa lyst väldigt klart hos familjen Karlsson.

Vi har fått gjort massor, både i trädgården och inomhus och jag har även fixat med en hel del i stallet (putsat mina saker, tvättat av boxväggar och krubba osv).

Vicke reds i ridhuset även idag och gav mig i slutet av passet smakprov på hur han kan trava ”at his best”- i alla fall i höger varv.

Det är mot detta jag strävar hela tiden och slutmålet är ju att få hela pass och i båda varven i denna trav.

Vädret har varit fullkomligt fantastiskt hela dagen- strålande solsken och sommarvarmt- 100 %-ig njutning!

Då var det slutklättrat i den här backen för i år. Plogen har gjort ett bra jobb som synes.

Idag red jag för ovanlighetens skull i ridhuset- annars vill jag så länge det går försöka att vara utomhus.

Ridhuset med sin utmärkta botten har onekligen sina fördelar och egentligen bara en nackdel- det bor enligt Vicke mördare i halmen på den ena kortsidan.

Som jag har berättat tidigare utspelar sig ofta tröttsamma diskussioner mellan mig och Vicks kring detta och jag undrar när, om någonsin, de ska ta slut.

Vicks: kan vi skära av långsidorna 10 meter innan kortsidan så att inte mördarna kommer och tar oss?

Jag (med en trött suck): ehhh…NEJ, don´t think so.

Vicks: men jag VILL INTE gå där och tvingar du mig ska jag gå på tvären och bromsa och kanske till och med hoppa iväg åt sidan.

Jag: men gör du det så ska du få se vad som händer….

Vicks: ha ha ha…om du menar att du SKULLE VILJA ge mig ett rapp i häcken så vet vi båda att that ain´t gonna happen för då sparkar jag bakut och det vill du inte lilla flicka…..

Och så fortsätter Vicke att oja sig i några varv och jag fortsätter att ryta ”GÅ!!!!!” tills diskussionen är över…för den här gången….

Dagens pass var annars en fint sådant där jag börjar känna igen känslan från innan Vicke blev halt.

Galoppen har blivit riktigt fin, ”Kreon-känsla” på den faktiskt och det är ett högt betyg.

Det går att rida med bra samling, arbetsgaloppen känns luftig och lätt och tex den hemska känsla jag hade ett tag förra hösten då Vicke gick och gungande med huvudet upp och ner i varje språng i vänstergaloppen är helt borta.

Över huvud taget är skillnaden mellan galopperna mycket mindre idag- tidigare var kvalitén på högergaloppen fin medan vänstergaloppen var ganska kantig, gick inte att samla och som sagt for huvudet upp och ner som på en gunghäst när det var som värst.

Oj vilken fällning Vicke är inne i! Jag tyckte att jag hade små korta hår överallt när jag borstade honom i morse och det satt en hel del på schabraket efter passet.

Eftersom jag inte tror att täckespåläggning kommer att hindra vinterpälsens ankomst så är jag i stället inställd på att ta fram klippmaskinen om någon/ några veckor och så får Vicke vara täckeslös under tiden.

Idag sa jag ett mentalt ”Hejdå” till jättestubbåkern som ligger på 5 minuters skrittavstånd från stallet- plöjning är förberedd såg jag i morse och kanske är stubben redan i jorden as we speak.

Så det blev ett sista pass innan jobbet- framöver gäller väl framför allt ridhuset i första hand och ridbanan i andra hand gissar jag.

Även idag har det varit härligt somrigt- mina leggings till klänningen kändes till och med för en så frusen person som undertecknad som overkill faktiskt.

Vicke fick en välförtjänt vilodag i hagen och själv har jag gjort lite nytta genom att gå och ge blod.

Och Soya….hon har spelat golf rapporterade maken ?!?!?!?

Spelat och spelat, hon fick följa med maken (kopplad) medan han spelade golf och det hade tydligen varit mycket uppskattat av båda 🙂  !

Ibland är man glad att väderleksprognosen inte stämmer- som idag då den hade hotat med regn precis hela dagen. Det kom inte EN droppe!

Jag valde det säkra före det osäkra och kröp in i ridhuset på morgonen där jag avverkade ett mycket kort (30 minuter) men fint lösgörande pass.

Nu när jag försöker lägga lite fokus på att förbättra travkvalitén tänker jag att det är extra viktigt att verkligen försöka sluta ”i tid”- INNAN man kommer in i en nedåtgående, dvs trött spiral där hästen aldrig kommer tillbaka till ”optimalläget” utan bara känns trött om man framhärdar.

Eftersom väderleksprognosen hade hotat med regn ganska precis hela dagen var jag inställd på ett ridhusbesök på morgonen.

Men eftersom jag inte skymtade något regn när jag kom till stallet tog jag en chans och red på utebanan och minsann- vi fick inte en droppe  på oss.

Vicke spänstade på riktigt bra och jag valde att avsluta efter bara en halvtimme innan den fina känslan skulle hinna övergå till något mer ”alldagligt”.

Efter diverse stallpyssel i sakta mak åkte jag och besökte en vän som hade lovat mig att få plåga….förlåt jag menar KLAPPA PÅ hennes kattungar.

Birgitta 12 år ville i princip äta upp dessa små hårbollar….åhhh så gosiga!

Vi har ju inte haft kattungar i stallet på flera år och Hatten gick dessutom inte att klappa när han var liten så sist jag hade nöjet att njuta av kattbarn var när Gullis var en liten gul mjukisboll för 3 år sedan.

Tack och lov är han i alla fall fortfarande lika gosig som en unge även om han idag snarare borde heta Tjockis än Gullis men så kan det gå 🙂 .