Jag trodde nog att det myckna regnandet i söndags och måndags skulle göra större skillnad på våra banor men icke- både gräs och grusbanan är ganska hårda och jag får nog ransonera mina ridpass på den sistnämnda (gräsbanan rider jag inte ens på eftersom den är så hård).

Dagens pass fick bli ett lösgörande sådant och det kändes bra även om jag inte fick någon riktig ”swing” i traven vilket jag skyller på underlaget.

Vädret har varit ljuvligt om man gillar sol och värme och det gör ju jag 🙂 .

Dagen avslutades med ett besök på Sjöbo marknad där jag såg bloggläsaren Mys favoritkvast 🙂 och kom att tänka på denna veckas diskussioner om våra olika ”idéer” i stallet.

Om JAG fick bestämma, dvs om det var det bästa för hästen, hade jag gärna ridit dressyr idag igen men nu är det inte så utan det får trots allt vara någon måtta på ban-arbetet.

Så det var bara att spraya sig själv med Centaura och Vicke med Effol och skritta ut.

Stora delar av ritten var vi helt utan sällskap men plötsligt ville en enorm svärm bromsar följa med oss- inte populärt kan jag säga.

Om Vicke fick bestämma hade han nog helst av allt galopperat iväg i full fart och jag tyckte väldigt synd om honom som hade alla dessa äckel-djur runt sig. Dock verkade faktiskt våra insektsmedel hjälpa- jag fick inte ett enda bett och även Vicke såg ”intakt” ut.

Men tänk om vi hade haft det på detta viset i hagarna! Nä fy!

Jag är så tacksam över att det mycket sällan flyger omkring ”något” vid hagarna- hoppas det förblir så!

”Stålmannen” passar på att äta lite utanför hagen- inne i den är det ganska tunnsått på det gröna.

Det sägs ju att man ska vara försiktig med vad man önskar sig- det kan slå in….och det är precis vad min önskan om regn har gjort….slagit in med råge.

En massa regn idag också- en gräsbana som är hal som en skridskorink, en grusbana som står under vatten och tack och lov även ett ridhus som efter vattning (lite ironiskt dock,,,,) gick utmärkt att rida i.

Men det är ju inte det man vill göra på sommaren- rida i ridhuset menar jag så nu hoppas jag att solen tittar fram igen.

Liksom igår red jag mest lösgörande arbete i en halvtimme ungefär och var också noga med att kunna rida med avslappnad sits och utan omedvetet drivande. Benen ska bara hänga utmed hästens sidor och den ska gå av sig själv- det är en av de saker jag jobbar med.

Jodå, visst har det regnat idag men tack och lov inte i sådana mängder som det hade varnats för.

Men många timmar med vått blev det så nu tror jag bönderna är nöjda 🙂  .

För min del blev det faktiskt ett pass i ridhuset- inte så mycket pga regnet eftersom det var uppehåll just då men för att grusbanan var för vattensjuk och jag inte heller ville riva upp gräsbanan eller riskera avtrampade skor.

Måste förresten skryta lite om årets föl igen, lille Sam.

Idag gick jag in och borstade honom i boxen och lyfte dessutom ett bakben och hans uppförande kunde inte varit mer exemplariskt- han stod banne mig lika fint som en vuxen häst 🙂  .

Ovan gör mig ännu mer övertygad (fast jag har alltid trott på detta) att man har så mycket igen i framtiden om man börjar med lättsam men ändå konsekvent hantering redan när hästarna är mycket små- då är de ju också lättare att sätta på plats vid behov än när de väger 600 kilo.

Uääää…idag har vi haft ”millimeter-invasion” kring stallet.

Trips tror jag dessa djur heter, vi kallar dom millimetrar och de är otroligt irriterande- de sätter sig i massor över hela ens kropp, gärna i håret och man tycker att det kliar överallt.

Har man ljusa kläder syns dom som små svarta millimeter-streck.

Jag trodde jag skulle klia sönder ansiktet medan jag red- gissningsvis dras de ännu mer till svettiga ytor.

Annars red jag ett lättare pass i gruspaddocken, jag började med att skritta ut i en kvart och avslutade med att rida en halvtimme med fokus på att verkligen bara ”åka med” helt kravlöst och i en lägre form.

Anledningen till detta var att jag ville kolla av att Vicke var självgående och att jag kan just ”åka med” och inte spänna mig, sitta och driva omedvetet och allt annat man kan ha för sig i sadeln om man inte medvetet sitter och känner efter vad man pysslar med.

Nej, hästen måste gå av sig själv och gör den inte det eller börjar sacka får den ha sig en tjong med skänkeln och sedan ska man kunna åka omkring igen.

Nu red jag bara runt, mest på fyrkantsspåret men det kändes som att det var nyttigt att fokusera på detta så att jag i alla lägen kan rida utan att spänna mig- Vicke är ju inte den mest lättsuttna hästen och när han spänner sig känns det verkligen.

Får jag honom bara självgående och avslappnad även när han VILL spänna sig för att något är läskigt kommer alla rörelser att bli bättre per atomatik- det är jag övertygad om och det är ju detta som riskerar att ställa till det för oss på tävling; där är Vicke långt mer spänd än hemma.

Ett utvecklingsområde med andra ord.

Nu sitter jag och funderar över om det verkligen kommer att komma så mycket regn som i alla fall www.klart.se har ”lovat” (snarare HOTAT med).

Det ska tydligen komma FLODER från himlen under morgondagen enligt deras prognos- vi får väl se vad som händer.

Idag, medan jag körde och sladdade vår gruspaddock funderade jag på om ens en världs-stjärna som Totilas alltid tränar på nyharvat underlag? Tja…det gör han nog gissar jag men då är han gott sällskap med MIN mästare Vicke-Bicke 🙂 !

Dagens pass kändes fint och jag gissar att min känsla kommer att bli ännu bättre med mer stryka.

Inte så att Vicke känns svagare än innan han blev halt men även då behövde han stärkas ÄNNU mer och det är egentligen inte så konstigt- han är trots allt bara 7 år gammal och inte stenhårt tränad.

Jag försöker få en bättre trav genom att dels samla densamma så mycket det går och öka lite ur detta men också genom att galoppera i olika tempon och trava ur detta- galoppen kan ofta hjälpa traven- i alla fall i Vickes fall.

För övrigt inleder jag nu en 4 veckor lång semester och det ska givetvis bli skönt även om jag inte känner ett sådant hysteriskt behov av ledighet som många tycks göra denna tiden på året.

Jag jobbar ju inte i en kolgruva i vanliga fall så jag är inte utmattad på några vis 🙂 men som sagt; att vara ledig är ALLTID välkommet!

Idag tyckte jag att det var dags för en ”mellandag” i Vickes träning och den tillbringade vi genom att skritta ut i det underbara, soliga och varma vädret.

Fast det fortfarande blåser ganska mycket fick vi sällskap av en del bromsar- gillas inte!

Men det är inte outhärdligt på något vis, det kunde ha varit mycket värre.

Sommar…..I love it!

Idag blev det en repris av gårdagen rent ridmässigt- den enda skillnaden var väl att det var ännu varmare men också att det blåste ännu mer än igår och tur var väl det- annars hade hettan nog blivit oss övermäktig.

Så efter ban-sladdning blev det en timmes dressyrridning med ungefär samma upplägg som igår.

Jag tycker att jag över lag har en bra känsla när jag rider men jag skulle gärna ha några speglar att titta i och även få höra från någon dressyrkunnig hur det egentligen ser ut- det är lätt att bli osäker efter ett så långt uppehåll i regelbunden träning.

Efter gårdagens myckna regnande har solen åter gassat hela dagen och det har varit såååå varmt och kvavt hela dagen.

Jag och Vicke tillbringade dagens ridpass på utebanan- efter att jag hade sladdat den så klart 🙂 .

Jag jobbade vidare med skolorna och tränade idag också på övergångar mellan trav och galopp, i vanliga fall brukar jag ju hålla mig till skritt-galopp-skritt osv.

Det blev även några galoppombyten i språnget samt FÖRSÖK till travökningar och de sistnämnda gick väl sådär- ingen succé ännu kan jag påstå.

När jag tyckte att vi var klara med våra övningar blev det som så ofta nu för tiden en dusch för Vicke och därefter kunde hans mycket svettiga ägare köra hem för egen tvätt.

Direkt efter stallbesöket och duschen tog jag Soya och körde till Åsa och Vilja för en skogspromenad- bland träden fläktade det otroligt skönt.