Det är inte ofta jag ändrar uppgjorda ridplaner men idag tyckte jag faktiskt att det var bäst att göra just detta.

Jag brukar ju skritta ut de eftermiddagar jag studshoppat med Kreon på morgonen men när jag började fundera på om detta verkligen var det bästa för de muskler han använt sig av i hoppningen- att skritta ut på isgator och i hård blåst och snöblandat regn och troligen spänna sig en del av både halkan och kylan så näää….då insåg jag att det var bättre att han fick stå kvar i boxen.

Visserligen innebär detta att vi inte har ridit ut en enda dag denna veckan och så vill jag verkligen inte lägga upp ridningen men någon gång får man böja sig för vädret- till och med jag :).

Sedan ska jag inte påstå att JAG SJÄLV hade världens lust att ge mig ut i snålblåsten, jag tog till och med in hästarna från sina hagar en timme tidigare just för att jag tyckte att vädret var så otrevligt.

Nu återstår bara kvällsfodringen på det jourpass jag åtagit mig att fixa åt en stallkamrat- sedan är det slut på hästdagen.

Ja,  detta fick jag säga till mig själv idag och dessutom uppbåda all självbehärskning för att inte fortsätta att rida efter ett 30-minuters dressyrpass.

Jag trodde kanske att Kreon skulle kännas lite ”stiff” efter gårdagens X-ritt men icke- han kändes jättefin.

Bakdelsvändningarna kändes lite lååååångsamma men den förvända galoppen, alla fattningar och tempoväxlingarna i trav gjorde mig väldigt nöjd.

Visst; om Totilas hade sett oss  hade han säkert rullat runt på stallgången av skratt och sagt ”ursäkta…kallar du DET för en travökning” men med våra mått mätt så…

Mitt senaste fokus har jag beslutat att lägga på fattningar till vänster galopp i början av långsidorna- enligt Kreon det mest stressande som finns på tävling.

Ska jag vara ärlig så kan jag på rak arm inte minnas att han gjort ett enda mupperi i höger galopp utan det är alltid i vänster och nästan alltid precis i fattningen vilken oftast görs i början av en långsida i de lätta programmen.

Jag har faktiskt medvetet eller omedvetet slutat att fatta galopp där även hemma för att inte riskera sargsparkar och hopp och skutt och drama men nu gör jag tvärtom- jag fattar galopp just där hur många gånger som helst.

Och nu är Kreon så lugn att han har slutat med sina scener och det är just det som är mitt mål- att fattningarna ska bli så ofta förekommande och totalt odramatiska att han fortsätter att uppfatta dom så även på tävling.

Efter 2 fina dressyrpass på rad tyckte jag att Muppis kunde vara förtjänt av en vilodag och så fick det bli.

Jag valde att longera i 10 minuter i vår frusna paddock och hade förvisso fördragit om den hade varit tinad men samtidigt får man både en gratis hältkontroll och lite ”hårt-underlag-träning” vilket jag tror är bra i måttliga doser.

Att bara snurra runt på mjuk ridhusunderlag tror jag INTE på- benen behöver mer omväxling än så och givetvis hjärnan också :).

Ute är det annars isgata på många av de grusvägar där vi vanligtvis rider och går med Soya- jag kände mig som en kamikazepilot när jag försökte cykla med doggy både igår och idag och fick också leda cykeln vissa sträckor så någon uteritt med Kreon känns inte som prio 1 just nu kan jag säga.

Eftersom i princip alla ekipage som vanligtvis tränar för Christina var indisponibla av olika anledningar idag var träningen inställd.

Tråkigt men eftersom jag hade haft ett sådant superpass igår ville jag inte utmana ödet utan tänkte mest rida lite lösgörande jobb i lång och låg (läs: för Kreon väldigt kravlös) form.

Men när vi hade snurrat runt så ett par varv så blev jag ändå sugen på att jobba lite som jag gjort igår och Kreon sa ”varför inte” och traskade på väldigt fint.

Lite förvånad blev ägaren för jag trodde att han kanske skulle ha lite träningsvärk eller något sedan gårdagen men han kändes hur fin som helst och vi körde därför mer eller mindre en repris.

Allt som har med galoppen att göra känns fantastiskt fint just nu, traven är ju svagare men inte dålig och jag red massor av övergångar mellan dessa 2 gångarter. Förvänd galopp, trav, rättvänd galopp, långsam trav, längning, arbetsgalopp, samlad galopp- ja…så där höll jag på och det flöt på så lätt så lätt.

Passade också på att trava över några bommar på marken men det är nog det närmaste hoppning jag lär komma inom den närmaste tiden. Jag får njuta av dressyren i stället.

Efter en trist dag där det har ”regn-snöat” i princip non-stop var det härligt att få ett ”låt-det-aldrig-ta-slut”-pass av Kreon.

Jag ville alltså aldrig sluta rida men gjorde det trots allt efter ungefär 1 timme i ridhuset.

Eftersom vi var helt ensamma  under hela timmen så fick jag uppleva Kreon at his best- lugn, fokuserad och sägandes ”javisst”  till nästan allt jag föreslog.

Idag blev det skolor utmed långsidorna, förvänd galopp kors och tvärs över hela ridhuset, samlad galopp på volt, bakdelsvändningar, tempväxlingar i trav på volt- ja, som ni kan utläsa förbereder jag Kreon för MSV C-programmen.

I slutet av passet fick jag ett sådant härligt sug i bettet och Kreon travade på väldigt energiskt men utan spänning- urhäftligt! Mer av detta tack min lilla häst!

Som flera andra helgdagar har jag även idag valt att köra ”dubbla pass” med Kreon- det fungerar väldigt bra tycker jag att först ge honom ett intensivt lite muskelansträngande pass på morgonen och därefter skritta ut kravlöst på eftermiddagen.

Våra ständiga följeslagare Maria och Hera hängde på och vi var ute i en timme i vindstilla väder, dock var det ganska halt på sina ställen och jag är mycket nöjd med mitt beslut att sko med broddar även denna skoperiod (om ni minns var jag ju lite tveksam kring hur jag skulle göra).