Inlägg i kategorin Hästhälsa/ foder

Vågar den skrockfulla uppdatera er?

Har ni tänkt på hur det ibland kan vara så att medan något har pågått så har det stört er oerhört men när det plötsligt upphör så märker man det knappast?

Det har i alla fall hänt mig flera gånger och jag tänkte berätta om 2 av dessa saker som verkligen både stört och framför allt bekymrat mig.

Om jag ska börja med Kreons hosta så var detta något han ”led” av (fast han verkade verkligen inte lidande) redan när jag köpte honom.

Han hostade varje morgon vid fodring och om man red var det samma visa där; det kunde komma upp till…tja kanske 20 hostningar de första minuterna man red- sedan blev och förblev han tyst.

Red man efter säg….klockan 10 hostade Kreon ALDRIG.

För att göra en lång historia kort fick Kreon diagnosen ”lymfoid hyperplasi” en form av ”underutveckling” i halsen som Jonas Thornell trodde skulle växa bort; ”en dag märker du bara att hästen har slutat att hosta” och han gissade att detta skulle ske någon gång i sommar.

Veterinär Thornell fick rätt även om jag fick vänta lite längre än till sommaren men nu under hösten så har Kreon (permanent får jag hoppas) slutat att hosta och jag har inte hört en enda host på kanske 2 månader.

Tidigare kunde det vara uppehåll på kanske 1 dag här och där eller om Kreon fick Ventipulmin men detta medel har ju karens och kändes verkligen inte som någon permanent lösning.

Även om jag inte har känt att hostningarna har påverkat mitt träningsupplägg eller dylikt så har det ju inte känts så trevligt att ha en häst som hostar så pass mycket;  folk kan ju undra varför man rider på en hostande häst om de inte vet bättre men just denna åkomma påverkar inte en hästs prestationer på något vis (hörde att tex supertravaren Victory Tilly led av samma sak).

Hur som helst, det blev verkligen som veterinären sa- plötsligt en dag slog det mig att jag inte kunde minnas när Kreon hostade senast.

Och minns ni det kopiösa kliandet, både tidigt i våras och nu för kanske 1,5 månad sedan?

Det har också ”bara” upphört- försvann lika snabbt som det kom och jag kan bara gissa att det var pälssättningen som utlöste klådan.

Inte heller detta var det minsta kul, i våras rev Kreon hål på skinnet på några ställen och såg helt ”maläten” ut där- ni kan ju tänka er vad esteten Birgitta tyckte om DET?

Dessutom verkade Kreon klart störd av kliandet, han slängde sig mot allt som tog emot och gned sig med sådan intensitet att jag var rädd för att han skulle ta sönder både hagen, väggar i stallet och annat som vi är rädda om :).

Låt oss hoppas att både hostandet och kliandet är minnen blott säger den glada ägaren!

Mera onsdag- hejdå E och tack för ingenting!

Idag var det äntligen dags för Kreon att träffa fysioterapeuten E; ett besök som var inplanerat till samma vecka som Kreon diagnosticerades med knäledsinflammation men fick helt naturligt skjutas upp.

Med idag kom hon och efter en genomgång av lilla hästen gav hon mig lika fint besked som veterinären gjorde i förra veckan; Kreon kändes helt ua, behövde ingen behandling what so ever och nu är det bara upp till ryttaren att träna upp honom.

”Det blev ett dyrt besök för ingenting” sa E men jag betalar faktiskt hellre för det än för att få veta att hästen har spänningar både här och där.

Men så har det faktiskt aldrig varit med någon av mina hästar så någon gör jag väl rätt ).

Både E och jag tror på allsidig träning även för en dressyrhäst och det upplägget har jag inga planer på att överge.

Kreon njöt i fulla drag…..

….och verkade uppskatta att blå knådad på.

+22 kilo….

….hade Muppis gått upp under sin 3 veckor långa vila och vägde igår 568 kilo.
 
Så nu får jag börja tänka på maten tror jag.
 
Alla morötter och äpplen får han ha kvar men stråfodret får jag nog ransonera lite.

Tisdag: dagens veterinärbesök

Efter att ha räknat…tja…om inte TIMMARNA så dagarna till dagens veterinärbesök (från det att jag var där senast för 3 veckor sedan) var det äntligen dags för en ny hältkontroll.

Jag måste börja med att ge Kreon högsta betyg; trots att han inte travat en meter på flera veckor gick kan som ett urverk när jag skulle longera honom. Inga hopp och skutt trots att en grävskopa arbetade strax intill- det tyckte jag var bra gjort att honom.

Kan som en parentes nämna att Kreon har lekt ”världens mest uppfostrad häst” under båda besöken så jag kan mycket väl förstå om veterinären (som många andra som bara sett denna sidan av herr Mupp) undrar hur mycket jag egentligen överdriver hans ”humör”.

Efter böjprov sa veterinären att han tyckte att Kreon svarat mycket bra på behandlingen och att det nu endast återstod en svag markering så han ville behandla om knät, inte ge mer Metacam och inte ser honom på ett återbesök.

Förresten så menade veterinären att hans erfarenhet är att 90-95 % av alla knäledsinflammationer behöver behandlas mer än en gång så det var absolut inget konstigt.

Nu ska Kreon bara gå i hagen i en vecka, skrittas en vecka och sedan sättas igång mycket försiktigt.

En influensa och botulism-spruta blev det också;  lika bra att passa på under vilan tyckte jag.

Som vanligt skildes vi åt med de sedvanliga orden att jag helst inte vill ses på lääääänge- förhoppningsvis blir det så.

Dagens (vikt)fråga

Dagens fråga är hur många av er som har koll på er hästs vikt?

Vet ni säkert hur mycket hästen väger och hur vet ni detta i så fall? Har ni vägt hästen på våg eller använt er av ett så kallat viktband?

Och hur mycket väger er häst?

Kreon vägde i förra veckan 560 kilo och i vintras 546 så han verkar hålla vikten. Han är vägd på klinik båda gångerna.

Jag har aldrig använt mig av viktband och undrar hur tillförlitliga de egentligen är?

Dagens (halt häst) fråga

På tal om ett svar jag gav en läsare nyss undrar jag:

Är det bara jag som knappt känner till någon häst som ALDRIG har varit halt, av vilken anledning det än må vara?

När jag gick igenom ett 20-tal hästar i huvudet (sådana som kompisar äger eller som står på vår anläggning) så kunde jag max komma på typ 2 stycken, alltså kanske 10 %.

Vad säger ni andra?

Man ska lita på sin magkänsla!

Sedan kanske 2 veckor tillbaka har jag varit lite ”skum” på Kreon- jag har tyckt att han har gått liiiite ”konstigt” emellanåt.

Om jag ska försöka att förklara detta så kan jag väl säga att jag tycker att han har travat verkligen jätte, jättefint så länge han har fått göra detta i en lång och låg form oavsett om jag har ridit lätt eller suttit på honom men om jag har krävt en ska vi säga ”tävlingsform” så har det ibland och bara i höger varv känts som om bakbenen inte driver jämnt.

Jag talar här om mycket små nyanser, inte något ”hoppande på tre ben” och när jag har longerat har jag inte sett NÅGOT i varken höger eller vänster varv.

Igår under träningen visade jag Christina skillnaden mellan låg och tävlingsform och hur jag upplevde denna och Christina tyckte som jag; att det verkade komma bakifrån, Christina tyckte höger bak.

Och eftersom höger bak varit Kreons svaga ben från dag 1 sedan jag köpte honom så förvånade detta mig inte så jättemycket men vad jag funderade över var om det kunde vara något muskulärt eller en ”ren” hälta.

Efter träningen ringde jag till ”min” fysioterapeut och vi enades om att jag skulle ringa och försöka få en kliniktid så fort som möjligt och sedan ”take it from there” (jag hade egentligen en tid hos fysioterapeuten i nästa vecka som var bokad sedan tidigare).

Efter  en sömnlös natt kastade jag mig på telefonen 7.50 (telefontiden börjar 8 men jag tänkte chansa…), fick prata med ”min” veterinär i Bollerup och….halleluja…fick en besökstid samma dag.

För det sistnämnda är jag evinnerligt tacksam och denne veterinär brukar faktiskt alltid kunna ge mig en tid inom några dagar (dock aldrig så här snabbt) för han vet väl hur dåligt jag mår och att jag vill komma NU, NU, NU och helst redan igår.

För att korta ner historien något så kunde veterinären efter longering, diverse böjprov samt röntgen av höger bakben (has och knä) ställa diagnosen knäledsinflammation.

Höger bakben var det enda benet som visade böjprovsreaktion (1-2 grader!!!) och bara då det böjdes högt, röntgen var tack och lov helt ua.

I  sak är  jag som sagt inte förvånad över att det handlar om höger bak även om jag tycker att benet verkar ha blivit starkare under det år jag ägt Kreon och jag tycker inte heller att varken jag eller någon annan pressat Kreon för hårt eller fel.

Men…och nu spekulerar jag bara….vem vet hur länge han egentligen
har känt av sitt ben?

Han ramlade ju rejält på bakknäna då han skadade sig i april (då var båda knäna ytligt uppskrapade) och vem vet vad som hände redan då?

Hur som helst är jag mycket glad att min vad jag själv har tyckt KÄNSLIGA häst har traskat på hur villigt som helst utan att protestera men när jag tittar i backspegeln så ÄR det också så att nästan allt bakutsparkande osv  uteslutande har varit med just höger bak.

Så på det sättet är det skönt att nu behandla benet ”en gång för alla” och hoppas att allt läker ut och INTE KOMMER TILLBAKA.

Kreon är sprutad med cortison, ska vila helt en vecka och skrittas i 2 (får väl se om jag vågar mig på detta eller om jag leder honom för hand) och därefter blir det ett återbesök med TROLIG ombehandling.

Bra att veterinären redan nu aviserade det sistnämnda så att jag vet vad jag ska förvänta mig och jag minns att det var ett likadant scenario när Archies bakknän sprutades när han var 3 år gammal (och han blev aldrig mer behandlad i bakknäna så länge jag ägde honom).

Så klart är detta med hältan jättetrist- NN kommer om några dagar, X skulle tävla till helgen osv men när det nu är som det är så är jag ändå tacksam över att jag litade på min magkänsla och att jag fick veterinärtid så snabbt.

Och min fina häst skötte sig exemplariskt hos veterinären- verkligen!

Även tänderna sågs över och raspades lite men annars såg munnen och slemhinnorna fina ut.

Vågen visade på 560 kilo- också det precis som det ska var tyckte både veterinären och jag.

Onsdag- halt häst!

Idag har det inte blivit någon ridning av den ”enkla” anledningen att Kreon är halt.

Jag har, hur otroligt det än kan tyckas i vissas öron kanske, redan varit hos veterinären och fått detta konstaterat så det är tyvärr inte bara en farhåga utan ett faktum.

Jag lovar att berätta ”allt” i ett separat inlägg men just nu är jag faktiskt för trött och måste vila.

Gratis hästgodis

Varje år så här års noterar jag hur otroligt mycket äpplen som bara går till spillo- ramlar ner och ruttnar bort.

Personligen har jag alltid ansett att äpplena har ett oförtjänt dåligt rykte som hästgodis- de varningar som en del utdelar mot att fodra med äpplen tycker jag är överdrivna.

Så klart ska man inte ge en massa kart, små sura äpplen eller dito halvruttna men att ge 5-6 äpplen, även sådana som växer ”vilt” ser jag ingen som helst fara med.

Jag har i alla år fodrat mina hästar med äpplen och exempelvis Kreon får 6-7 om dagen, uppdelat på 3 mål.

Jag inbillar mig att många pensionärer med flera fruktträd som de inte har den minsta möjliget att till fullo ta hand om bara skulle vara tacksamma om man frågade om man fick plocka lite i deras trädgård- den erfarenheten har jag gjort i alla fall innan vi köpte hus med ett eget träd som ger en miljon äpplen varje år.