Skrivet
Inte undra på att Soyas torrfoder räcker i en evighet när matte hittar sådana här billiga läckerheter som hon nu har fyllt frysen med!
Jag tyckte att jag fyndade när jag köpte Scans köttbullar för 20 kronor kilot för ett tag sedan men detta var ju i stort sett GRATIS :)!
Även om Soyas basföda utgörs av ett energirikt torrfoder vill jag ändå gärna komplettera detta med något annat ”färskare” så då passade ju detta bra tycker jag.
Skrivet
Just nu säljer Lidl dessa tröjor för 69:– och även om de marknadsförs som löpartröjor går de givetvis lika bra att rida i.
De finns i flera olika modeller och färger och materialet är luftigt och gör att man inte känner sig ”ihopklibbad” av svett vilket jag tycker att man ibland kan göra med tex ”traditionella” t-shirts eller dylikt.
http://www.lidl.se/cps/rde/xchg/lidl_se/hs.xsl/index_15311.htm
Skrivet
Idag tänkte jag dela med mig av ett tips som jag fick från en dressyrtränare och hästutbildare och det gäller som rubriken säger DRESSYRSPÖN.
Jättebra sådana, både vad gäller pris (runt 200-250:-), längd och lätthet, kan man hitta om man tittar i travshopar eller ridsportaffärer som även säljer trav-utrustning.
Jag hittade mitt spö i Jägersros travshop och kan inte minnas när jag hade ett så bra spö senast (troligen aldrig).
Mitt spö är alltså egentligen en körpisk men det spelar ju ingen roll, huvudsaken är att det ligger bra (lätt) i handen och är lagom….vad säger man…”swingande”? Alltså inte stumt och styvt eller hur jag nu ska förklara det.
Jag som alltid rider med spö (men numera knappt behöver använda det) vill inte ha ett spö som känns för tungt och otympligt i handen och jag vill inte heller lägga för mycket pengar på något som är lätt att glömma kvar i ridhus/ på tävlingar eller som inte håller så länge (ett spö ”råkade” Archie trampa på så att det bröts- jag undrar än idag om det inte var avsiktligt ha ha).
Så; bor ni i närheten av en travbana; kolla utbudet!
Skrivet
Ovan ser ni måhända inte en av de dyraste hästprodukterna men i alla fall enligt mig en av de mest användbara :)!
Hurra för denna spray som gör att man lätt kammar ut svansar som annars riskerar att reduceras långt mer än man önskar genom att diverse borstar sliter av de hoptvinnade håren.
Och ni vet väl hur många år det kan ta innan en söndersliten svans växer ut ordentligt igen :(.
Just detta märke, Foxfire, är inte det billigaste men här får man inte låta snålheten bedra visheten.
Detta misstag gjorde jag själv en gång och köpte en blå 1-litersflaska (tror att märket var Emin) som var mycket billigare men vad hjälpte det- det var som att hälla rent vatten på svansen, läs: noll effekt!
Och även om en del av er kanske börjar tröttna på mitt Ullareds/ Gekås-tjat måste jag bara berätta att medan denna spray kostar 199:– på tex Hööks så kostar samma produkt halva priset på Gekås, dvs 99:–.
Som en parentes bevisar väl detta bara vilket prispåslag vissa butiker gör men som sagt; mycket prisvärt på Gekås!
Skrivet
Jag skulle hoppa med Archie och efter 15-20 minuters framridning tänkte jag styra emot det första hindret.
Jag skriver ”tänkte” eftersom jag var tvungen att tvärnita Archie kanske 2 galoppsprång innan hindret och detta av den ”enkla” (hmmmm….) anledningen att han då hade hacket hängade löst över mulen.
Skiten (ja, något annat ord passar inte) hade helt enkelt gått sönder efter alltså ca 20 minuters användning- jag hade själv inhandlat det dagen innan.
Tack och lov låg det gamla, rostiga men fungerande (efter en provisorisk lagning efter att det hade gått sönder efter ca 7 års använding) hacket i soptunnan i stallet så det var ”bara” att kasta sig av hästen, lämna densamme i ridhuset med Soya och rusa i väg för att hämta det och fortsätta lektionen.
Jag ska ju villigt erkänna att den första anridningen efter denna incident kändes lite tveksam från min sida men tack och lov har jag ju en stensäker häst och det har verkligen räddat mig flera gånger.
Som ni vet brukar jag inte bara hoppa utan även rida ut på hack och jag vill inte tänka på vad som hade kunnat hända om jag hade ridit i tex full galopp och på en inte lika cool häst som Archie.
Hur som helst så åkte jag givetvis till My One samma eftermiddag för att reklamera eländet och jag var redan innan dess mycket fundersam på hur jag skulle bli bemött.
Jag visste nämligen att det förutom det hack jag köpt för 115:- även fanns 2 andra modeller för 295:– och 635:- och om JAG hade haft en affär och varit liiiite intresserad av goodwill efter en så här potentiellt farlig händelse så hade jag nog erbjudit kunden att köpa det dyrare hacket med ett litet prisavdrag som ”plåster på såren”.
Nåväl- att reklamera hacket var (naturligtvis- fattas bara annat) inga problem men det var också det hela.
Någon kompensation var det verkligen inte tal om TROTS att biträdet själv erkände att man haft detta problem med andra hack man sålt.
Då jag påpekade att det verkade mycket märkligt att man FORTSÄTTER att sälja potentiellt farliga varor trots att man vet att det brister i deras konstruktion så fick jag bara svaret att man skulle prata med om det var tillverkaren eller inköparna, jag minns inte vilket men det är egentligen ointressant.
Själv tycker jag att denna modell skulle plockas bort omedelbart och inte bara ”vi får se vad som händer….” typ.
Eftersom jag själv inte vågade byta hacket mot ett likadant fick jag vackert betala fullpris för det näst dyraste hacket och ärligt talat så spelade pengarna långt mindre roll än bemötandet och resonemanget.
Som jag påpekade så är det inte så ofta man rider stillsam dressyr med hack utan det är snarare något som används vid hoppning (= större skaderisk anser jag) och jag skulle inte VÅGA fortsätta att sälja sådant som kunder kom in och reklamerade på detta vis.
Att saker kan gå sönder är inget konstigt och ”en gång är ingen gång” men om flera klagat och den sista kunden säger att skiten gick sönder efter 20 minuters användning så hade jag röjt i hyllan eftersom det faktiskt finns andra modeller att sälja.
Men det är jag det….
Skrivet
Efter att både hund och häst fått sitt var det dags för de andra avdelningarna på Gekås att tas i besittning.
Bortsett från att jag köper precis alla hygien och städartiklar här (har inte köpt ett schampo någon annanstans på säkert 5 år på fullt allvar) så hittar jag alltid både stort och smått till hemmet som får åka med i kundvagnen hem.
En hel del påminner om IKEAS utbud tycker jag men priserna är lägre och sortimentet ofta ännu större.
Denna vinter har jag haft bra och tåliga skor som klarat all snö annars hade en sådan här skotork för 169:– nog inhandlats.
Ibland känns det bra att även köpa ”de små sakerna” som proppar tex för det har i alla fall hänt mig mer än en gång att jag stått utan dessa små rackare precis när huset svartnat av någon anledning.
Att då kasta sig i bilen och åka till närmaste affär/ mack har varit nödvändigt och just då hade jag givetvis betalat nästan vad som helst för att få tillbaka elen men nog hade jag varit gladare om jag bara hade kunnat öppna en kökslåda och ta fram nya proppar.
Denna prydnadslampa för 79:- fick följa med hem och är ett exempel på sådant som jag tycker att man antingen kan köpa som en ”gå-bort-present” i stället för den långt mer fantasilösa blomsterkvasten eller inhandla ett lager av som ridklubb och ge som hederspris.
Och om inte just den lampan passade ens smak så fanns det som synes måååånga andra att välja bland.
Vintern har säkert gått hårt åt många dörrmattor och för 29:– kan man med gott samvete förnya sig.
Även bland sängkläder, gardiner, löpare och handdukar finns det ett enormt utbud till bra priser och den gröna handduken längst till vänster i bild fick ett nytt hem i mitt badrum.
På Gekås är man alltid ute i vääääldigt god tid när det gäller högtider; minns att jag en gång såg julpynt i augusti !
Och om man inte är så förtjust i gult så finns det åter igen…..
….många andra färger att välja bland.
Sådär ja, full kundvagn som vanligt och färdighandlat för den här gången.
Skrivet
När hästshoppingen var avklarad tyckte jag att det var dags för Soya att få sitt (läs: godis) så då vandrade jag bort till hundavdelningen (som ligger granne med hästsporten).
Gotter i långa rader. En ny favorit ser man en bit av längst till höger i bild. Det är som en armslång (!) ölkorvsliknande ”stång” som jag hade mycket roligt åt när Soya skulle försöka manövrera hemma. Hon krockade med köksluckorna i sina försök att släpa bort ölkorven till sin Bia-bädd där det tog ett bra tag för henne att utplåna den. Priset; 10:– är verkligen modest tycker jag.
Åhhh så mycket fina och snygga halsband jag såg. Lite komiskt att jag, som nästan aldrig använder koppel suktade efter dessa, särskilt som jag dessutom har flertalet halsband hemma, bland annat Soyas ”valp-stryp” som jag fortfarande använder mest de få gånger jag kopplar henne.
Visst påminner modet om det som råder på hästfronten förresten?
Bortsett från grisöronen (som nu har prishöjts till den svindlande summan 35:– för 10 stycken) är dessa leversnittar en klar favorit.
Maken älskar att mata Soya med dessa och Soya älskar att äta dom- en win-win-situation med andra ord :).
Pris: 25:– för 2 kilo, ännu ett svårslaget pris (jag har sett affärer där man knappt får ½ kilo för denna summa).
Efter diskussioner här på bloggen och tips från Hille köpte jag detta reflexhalsband för 29:–. Det fanns flera olika sorter att välja bland, även selar i samma material dessutom.
I halvlek av shoppingen hade hungern kommit ikapp oss lite och vi bestämde oss för att prova Gekås egen nyöppnade restaurang på våning 3.
Som synes var maten apetitligt upplagd och smakade dessutom väldigt gott.
Konceptet är mer eller mindre identiskt med IKEAS vilket nog är ett smart drag- varför ändra på något som fungerar och försöka uppfinna hjulet på nytt liksom?
Eftersom ”alla” någon gång varit på IKEA är igenkänningsfaktorn troligen hög och folk vet därför hur de ska bete sig på restaurangen vilket minskar risker för förvirrade människor som irrar runt med sina brickor, letar efter drickan, uppehåller kön osv.
Laxen ovan kostade 69:– och det fanns maträtter (köttbullar tex) för runt femtiolappen.
Skrivet
Efter dagens besök på Gekås i Ullared tänkte jag publicera 3 inlägg med lite bilder som kanske, precis som rubriken säger förhoppningsvis kan ge er lite inspiration (kanske vill ni förnya något hemma eller i stallet), tips (vad är prisvärt i Ullared?) och information (om utbudet tex).
I den första delen tänkte jag hålla mig nere på hästavdelningen (del 2 ska handla om vad man kan köpa till sin doggy och del 3 om saker till hemmet).
En mycket praktisk, ihopfällbar pall för 59:–. Bra att ha i transporten tex när man åker på tävling.
Visst är det väl du ”Trasselkvast” som gillar rosa till din häst :)?
Det finns det ju absolut de som gör (inte undertecknad, ha ha) och på Gekås kan man köpa en hel del rosa attiraljer till sin horse.
Ovan ett regntäcke i just rosa (undra sa flundra hur länge det får behålla kulören efter några rullningar i hagen?).
Det fanns även fleecetäcken i rosa, liksom sadelöverdrag och benskydd i samma färg. Bara ett tips till de hugade!
En sadelpad i fårskinn för 399:–!!!! Och tro mig, som verkligen har undersökt marknaden; billigare kan ni inte finna denna produkt ny någonstans! Till och med begagnade säljs ibland för ett dyrare pris; kolla på hästnet eller blocket om ni inte tror mig.
Ett schabrak för 119:– inköptes till undertecknads hoppsadel.
En del tror att det bara är ”skit” som säljs i Ullared, dvs varor av dålig kvalité eller av okänt märke.
Inget kunde vara mer fel; ovan ser ni tex några back-on-track-produkter.
Om man inte vill gå med en neongul nylonjacka eller tycker att det blir för varmt kan man nöja sig med en fleece-dito. Pris: 129:–.
Ridbyxor i långa rader. Här finns både skodda och oskodda och i alla möjliga kulörer.
Ridstrumpor i långa rader. Själv brukar jag köpa de som säljs i 2-pack för 29:– och tycker att de är helt ok.
Kanske är jag för gammal och hänger inte med men det verkar som att dessa tröjor är det senaste modeplagget, eller?
Jag såg massor med tjejer som hade dessa i sina kundvagnar och många som stod och drog i galgarna. Pris: 179:–.
Denna ”allround”-stövel för 299:– utnämner jag till något av det fulaste som kan sitta på en hästmänniskas fot men en stallkamrat som har just dessa på sina fötter bedyrar att de är underbart sköna att gå i och väldigt varma med en fårskinnssula i. Kostar dessutom troligen någon hundralapp mer i andra hästaffärer.
Skrivet
De sistnämnda såg ut som sammetsklädda mopedhjälmar ungefär och hade små hål för öronen.
Idag tror jag att jag skulle få klaustrofobi i en sådan hjälm!
Mina första ridbyxor var i något syntetmaterial och sådana säljs faktiskt fortfarande men det intressanta är att de DÅ kostade ungefär lika mycket som de kostar IDAG (några hundralappar). Däremot var ju utbudet inte alls lika omfattande på 80-talet och de helskodda ridbyxorna var inte alls som de som säljs idag.
Termo-ridbyxor kan jag inte minnas att någon hade (däremot snodde jag morsans gamla skidoverall och hade i stallet) men däremot var det vanligt med både chaps (sådana som man idag nästan bara ser i gamla vilda Västern-filmer) och benvärmare (!) , gärna randiga och i hemska kulörer.
Short-chaps var inte uppfunna, ej heller stövlar med dragkedja och snörning. Jo…det kunde finnas enstaka exemplar av stövlar med dragkedja men då hade ägaren själv låtit sätta i denna- oftast pga för feta ben helt enkelt :).
Skrivet
I denna andra del av ”Produkter vi minns” tänkte jag berätta om vilken typ av täcken man hade i början av 80-talet och i alla fall de kommande 10 åren.
Det fanns (och finns säkert fortfarande men jag undrar vem i hela fridens namn som köper dessa) något som hette New Zeeland-täcken och de såg ut ungefär som på bilden ovan (minus bogvecket).
De kändes och såg ut som en tung och fodrad pressenning ungefär och ni kan ju tänka er hur lätt-tvättade de var (NOT).
Det fanns också JUTE-täcken, lika fula och svårtvättade och jag misstänker att de inte höll för någon nederbörd vilket New Zeeland-täckena i alla fall gjorde.
Moderniteter som exempelvis bogveck och halstäcken var inte uppfunna, faktiskt inte ens svanslappen.
När hästen var svettig använde man även på 80-talet svett-täcken men de såg inte alls ut som idag utan var närmast att likna vid brynjor- dvs väldigt grovmaskiga och därför inte heller speciellt hållbara.
Ibland la man halm under dessa täcken för att hästen skulle torka men inte frysa under tiden- det såg inte klokt ut!
Brynjornas efterträdare blev Hansbo-täckena, de vita med svart-gula eller röd-blåa ränder och jag undrar än idag hur man kunde tillverka dessa täcken i just VITT tyg som både urin och avföring omgående gjorde outplånliga spår i.
Att rida med benskydd av olika slag var inte alls lika vanligt på 80-talet; antingen var hästarna mer robusta och säkra på foten eller så slog de sig oftare än dagens djur- inte vet jag?
Red man med lindor så såg dessa inte alls ut som de vi använder nu utan var för det första gjorda av bomull och hade för det andra SNÖREN som man fäste dom med- kardborren var förvisso uppfunnen rent allmänt men hade inte hittat till lindornas avdelning än.
På tal om kardborrar upptäckte man sedermera att dessa även kunde användas till att öppna och stänga boots och vi som i början av vår ridkarriär stått och försökt att dra av och på dessa motsträviga gummitingestar med enda resultatet att man antingen bröt någon nagel eller drog sönder bootset såg en ny, enklare värld öppna sig :).
När jag köpte min första häst var GERAS strykkappor i något platsmaterial väldigt populära och det ”braiga” med dom var att de hade utbytbara remmar. Jag hittade faktiskt några sådana i ett stallskåp för bara något år sedan men har inte sett skydden säljas på evigheter.
Annars var det faktiskt både praktiska och snygga skydd när jag tänker tillbaka….
Senaste kommentarer