Idag har Kreon och jag varit på ett litet äventyr 🙂 , X skulle rida och ville att vi skulle komma till ett av ridhusen på Flyinges hingstdepå för detta ändamål (han skulle ha en träning där efteråt).

Ett utmärkt tillfälle att träna Kreon i en främmande miljö med andra hästar och han skötte sig jättebra.

Visst blev han nervös- skulle mängden diarré i transporten och ridhuset indikera när han kommer att bajsa nästa gång hade jag gissat på….tja…om några dagar…men han gjorde inte en enda dumhet utan traskade villigt på under hela passet.

Som rubriken säger är det en riktig humörhöjare att titta på Kreon och prata med X; jag är ju inte översvämmad av andra dressyrryttare till vardags och att kunna diskutera med en likasinnad, som dessutom gillar min knäppgök är alltid trevligt.

Kreon var som sagt mycket duktig och även X fällde några kommentarer om honom (som jag inte publicerar för att inte verka föööör skrytig ha ha) som fick mig att nicka instämmande och stolt.

I dagsläget rider X inga rörelser utan jobbar med att finslipa grunderna (som exempelvis rakriktningen).

Tids nog kommer fokus att förflyttas men Kreon vet redan rent tekniskt hur det mesta ska göras så när grunden sitter ÄNNU bättre kommer det inte att vara några svårigheter att krumelura heller.

3 klockrena byten fick jag se i alla fall och så bra som dessa gjordes så bådar det gott för framtiden (bara han inte gör dom i de lätta klasserna han får gå ett tag till ha ha).

Vad döljer sig bakom denna lilla mysse månne :)?

Notera den extremt ordvitsiga rubriken förresten!

Ja, bloggen är bra på många sätt, ett av dom är att jag har fått en väldig massa användbara tips genom åren.

Nu senast tipsades jag om att prova att rida med någon form av hörselskydd på Kreon i förhoppning att det ska mildra hans mupperier vid uteritter.

Jag bestämde mig för att prova direkt, dvs redan under dagens träning för Christina.

Kreon kan ibland under dessa träningar, eller när jag rider själv i ridhuset på eftermiddagarna för all del, bli lite hoppig om han hör att det går ekipage utanför ridhuset.

Jag tänkte därför prova om bomull i öronen kunde hjälpa även mot detta och konstruerade 2 bollar av nylonstrumpor fyllda med just bomull.

Eftersom Kreon snabbt skakade ur dessa ur öronen täcke jag dessa med en mössa och så var det problemet löst :).

Huruvida det var bomullen i öronen, någon placebo-effekt hos hans ryttare eller en tillfällighet låter jag vara osagt men Kreon gick jättefint hela passet och jag var väldigt nöjd med hur han kändes.

Vi fortsatte det rakriktande arbetet i galopp utmed långsidorna (tänka öppna, rätta framdelen efter bakdelen), gjorde skänkelvikningar och öppnor, tränade på vänd rätt upp i trav, volt till vänster , sedan rakt fram och därefter ny volt till höger och den partiska ägaren satt mest med ett leende på läpparna och njöt.

Jag bad Christina, som också är dressyrdomare att säga hur hon hade bedömt tex skänkelvikningarna och vissa tyckte hon var ”7-mässiga mot en 8”  och det kändes ju skönt att höra.

Idag var det äntligen dags att åka till X med Kreon igen och ärligt talat märktes det inte att de inte hade träffats på någon månad.

Kreon gick lika exemplariskt som han alltid gör i X:s ridhus och X själv tyckte att Kreon kändes fin.

Det sistnämnda gladde så klart den partiska ägaren som ju alltid tycker att hästen känns fin (utom när den ojar sig på de skånska vägarna 🙂 ) men det är ju skönt att få bekräftat att det inte är bara Birgitta 12 år som önskedrömmer.

Tisdagar är ju normal ”träning för Christina-dagar”- så även idag.

Jag ville visa att vi har tränat på rakriktningen i framför allt galopp och få bekräftat att Kreon ÄR rakare nu vilket Christina tack och lov instämde i.

Kreon tar ytterhjälperna bättre, slår inte om eller bryter av utan jobbar på- RAK.

Idag jobbade vi också med öppnor, några slutor och faktiskt också lite byten.

Bytena åt det lätta hållet gjordes…tja…lätt och bytena åt det svåra hållet var… svårare.

Men det går ändå åt rätt håll även åt det svåra hållet- det gäller bara att veta var man ska göra bytet för att lättast få det korrekt. På ”vänd snett igenom” brukar det bli för mycket banan-häst, gör man dom i ett hörn efter en långsida i förvänd galopp kan det bli riktigt bra.

Sammantaget kändes Kreon fin om än lite halvt istadig då och då, framför allt i början av passet då han gick och tryckte mot en ponny som också var i ridhuset.

Jag börjar bli lite blasé på detta tramsande och bryr mig knappt numera, det är ändå inte lönt att göra någon grej av det för om man försöker ta till hårda hjälper blir det bara värre men folk som ser min dressyrmaskin som plötsligt stannar, vänder eller gör något från ingenstans för att sedan åter fortsätta att gå som om ingenting har hänt undrar nog vad han sysslar med.

Ja, då var det äntligen dags att träna igen och som vanligt var det sååå roligt.

Jag dristar mig faktiskt till att påstå att även Kreon tycker att det är roligt, han verkar för det mesta väldigt nöjd och det är kanske inte så konstigt. Det man har lätt för brukar man ju tycka är kul, framför allt om man får en massa beröm på köpet.

Men vi behöver verkligen träna!

Jag märker att vi båda blir bekväma när vi är ensamma för länge och därför behöver vi någon som tvingar oss att utmana oss själva :).

Kreon har ju som sagt lätt för det mesta så jag ”fastnar” gärna i detta och tycker att det är ”good enough” fast det hade kunnat göras ännu bättre och Kreon ,tja…eftersom han är så van att allting går så lätt för honom så kan han bli tjurig när det för en gångs skull krävs att han får ta i och anstränga sig.

Idag red vi mycket övergångar, skänkelvikningar och tränade på att Kreon ska ta ytterhjälperna och  verkligen vara rak och inte fuska genom att ”orma sig”.

Jag hade en väldigt bra känsla för det mesta även om jag också märkte att jag blev lite försiktig i min ridning nu när jag red sent på eftermiddagen med flera hästar i ridhuset.

Också detta är en jättebra utmaning som jag måste anta; jag kan inte bara gömma mig i ridhuset på morgnarna för att jag ”vet” att Kreon då går lugnt och avslappnat medan risken för upprörda känslor ökar med ganska många procent om det finns andra hästar där.

Idag började djuret tex gnissla tänder så fort en ponny kom in i ridhuset; varför detta störde honom så kan man verkligen fråga sig men tack och lov slutade han faktiskt efter ett tag vilket var ett framsteg i sig.

Och som sagt; jag MÅSTE vänja honom vid att gå lika avslappnat med vilka hästar som än kommer och går- så är det bara.

Hur som helst var jag som sagt mycket nöjd när jag hoppade av och även Christina tyckte att Kreon såg ”förbättrad” ut i både traven och formen vilket så klart var väldigt roligt att höra eftersom det är detta jag mest jobbar med.

Tisdagar är ju numera ”Christina-dagar” och jag bet ihop och tränade trots att min förkylning säkerligen hade mått bättre i soffan.

Kreon kändes jättefin redan på framridningen i ridhuset; underlaget var liiite djupare än vanligt och jag red i lång och låg form- 2 faktorer som hjälper honom jättemycket om man vill ha en swingigare trav.

Som för det mesta på Christinas träningar har hon linjer som verkligen kräver att man håller tungan rätt i munnen och rider koncentrerat och för hjälperna för medan många tränare mer ber en att rida en långsida öppna eller en skänkelvikning på diagonalen (för att ta några exempel) så kan Christina be en att börja en långsida med en volt, därefter rida till meddellinjen i skänkelvikning eller sluta, därefter göra en ny volt och sedan rida ut mot spåret i en ny sluta (för att ta en av dagens övningar som exempel).

Så det ges inte någon tid till såsande och är hästen inte till 100 % på hjälperna blir det svårt till få till allt hon vill se slag i slag :).

I galoppen fick jag träna på att öka och minska galoppen hela tiden, Kreon ska svara blixtsnabbt och flyga iväg som en oljad…tja…blixt :).

När jag travade av det kära djuret efter lektionen kändes det som att traven var FANTASTISK, jag hade en riktig ”Totilas-känsla” :).

Tyvärr misstänker jag (läs: är jag ÖVERTYGAD om) att det inte ser fullt lika bra ut (läs: inte på långa vägar)  som det känns men ibland får man kanske leva på just känslan då :)?

Dagens bästa kommentar tyckte jag i alla fall att en nytillkommen elev stod för när hon, efter att ha ridit med ett stort leende på läpparna svarade på min fråga om hon var nöjd med lektionen: ”DET KÄNDES SOM ATT JAG RED I EN DRÖM HELA TIDEN”. DET kallar jag ett lyckat dressyrpass :)!

Även till dagens träning möttes jag av en perfekt vidgjord utebana- till ingen nytta visade det sig :(.

Jag hann bara rida fram, så fort Christina uppenbarade sig började det regna och vi fick vackert krypa om inte till korset så i alla fall till ridhuset.

Dagens träning hade fokus på rakriktning och att Kreon skulle ta lika mycket stöd på båda tyglarna.

Jag fick vända upp på medellinjen, rida rakt fram men med Kreon ömsom ställd åt vänster och ömsom åt höger- låter lätt men är lite svårare :).

Det blev även jobb på volten i både trav och galopp och nu har Christina skärpt kraven på oss och vill att Kreon ska swinga ännu mer i traven, komma upp i formen, ta yttertygeln och vara böjd för inner skänkel- ja…ni förstår.

Vi tittade också på bakdelsvändningarna igen liksom halterna och i de sistnämnda måste jag tänka på att sitta tungt och stilla- minsta lilla jag rör mig i sadeln så gör Kreon detsamma och halterna blir lite hur som helst.

Uppenbarligen kan ju hästen stanna korrekt- i alla fall med X 🙂 så mycket ligger nog hos hans ägare som måste skärpa sig.

Måste förresten nämna att det kommit flera dressyr och träningsintresserade nya hästägare till anläggningen vilket är mycket roligt tycker jag.

Även idag blev det ett ridbesök hos X.

Kreon skötte sig lika bra som han alltid gjort hos X- inget att klaga på där inte.

Idag blev det en hel del förvänd galopp och annars mest fokus på form och självbärighet, inga ”krumelurer”.

Roligt också att X får till Kreons akilleshäl halterna mycket bättre än jag- det finns hopp med andra ord :).