Skrivet

Att inte se, del 1

Häromdagen, samma dag som vi har vår veckoträning i dressyr på anläggningen fick jag av en hästägare frågan om jag och Vicke skulle träna den dagen.

Frågan gjorde mig (ganska självklart tycker jag) väldigt förundrad- hästen har ju varit skadad i 2½ månad?!?!?

När jag nämnde detta för en annan person på anläggningen lade denna fram teorin att det är den ökade EGOISMEN i samhället som tex visar sig på detta vis, dvs att man är så upptagen med sig själv att man ägnar ingen eller liten tid åt att notera vad som händer runt omkring en.

Och kanske är det så- eller vad tror ni?

Är folk idag så ”full of themselves” att man generellt inte precis bryr sig om andra så vida dessa personer inte råkar betyda väldigt mycket för en?

Ja, jag vet inte vad jag ska tro men att det skulle kunna vara EN förklaring till en så märkligt ställd fråga som ovan- det kan jag absolut köpa.

Jag minns hur förvånad och också ledsen jag blev när Archie hade fång och jag upplevde att en del människor, som jag faktiskt hade trott annat om, i princip ”ignorerade” hur sjuk han faktisk var och kunde gå förbi mig i stallet ”hundra” gånger om dagen utan att fråga ens den minsta lilla fråga om hur det var med honom.

Men man ÄR olika- det är bara att inse och inte lägga så mycket känslor i det.

Jag ser ju samma sak med Vicke nu- en del är väldigt engagerade i hans hälsa, andra totalt ointresserade, någon frågar något ibland, en del låtsar verkligen som ingenting- kanske för att de tycker att det är ett obekvämt ämne för dom att diskutera eller kanske rent utav pga det som jag var inne på initialt: de är inte ens medvetna om att hästen är skadad.

Ja, det må vara hur det vill med den saken känner jag och noterar det bara.

Jag fiskar verkligen inte efter sympatier från ointresserade människor utan konstaterar bara som med annat här i livet att det kan vara så att de man trodde skulle bry sig mer inte gör det medan andra människor, ibland vilt främmande sådana (som 2 bloggläsare som jag aldrig ens träffat) kan vara ett hur stort stöd som helst.

Skrivet

Skulle ni prova?

Jag skulle INTE….

Skrivet

Måndag- bekände färg

Vilket oflyt: i exakt samma stund som jag gick ut med Vicke för att släppa ut honom i den provisoriska gräshagen jag har gjort åt honom bredvid Messy och hennes kompisar så började det regna och dropparna övergick på bara någon minut till ett skyfall utan dess like. Ni vet så där så att det börjar rinna små åar i marken.

Herr Gräsbesatt verkade inte ens notera att det vräkte ner så jag lät honom stå kvar i sin lilla gröna ruta i en knapp timme och de sista 20 minuterna kom äntligen uppehållet.

Jag får ju verkligen säga att jag imponerades av det ofodrade Horseware-täcket jag köpte sist jag var i Ullared- det var SNUSTORRT (!!!!)  på utsidan också när jag tog in Vicke och då vet jag inte hur många liter vatten som hade hunnit skölja över det. Snacka om att bekänna färg!

Skrivet

Svårläkta ”hovledsinflammationer”

Satt och läste en gammal tråd på Bukefalos som handlade om hovledsinflammationer och hur vissa hästar hade behandlats ganska många gånger innan de blev friska.

Jag funderar på hur många av dessa hästar som egentligen hade RÄTT DIAGNOS?

Det är ju fortfarande väldigt ovanligt att hästar magnetröntgas och utan detta hjälpmedel kan man lätt missa tex ligamentskador som OCKSÅ kan ha uppkommit i samband med tex en vrickning av hovleden.

Och har man en ligamentskada så tar ju den många månader att läka och man kan spruta hovleden aldrig så mycket- hästen kommer ju ändå att vara halt.

Ja, det var bara en tanke- kanske helt galen?

Själv är jag väldigt glad att jag gjorde en magnetröntgen på Vicke för annars hade just den frågan gnagt i min skalle- om hans hälta ”bara” berodde på hovleden eller om det även finns annat som spökar.

Skrivet

Veckan som gått

hug

Ja, 500.000 dollar cash hade onekligen förhöjt min vecka otroligt mycket- tyvärr fick jag nöja mig med att 3 dagar i rad vinna 30, 30 och 60 kronor på Triss- pengar som gick till nya lotter och som slutade som det brukar-”man” förlorar rubbet, i mitt fall dock bara de ursprungliga 30 kronorna.

Nu låter det som att jag är världens lott-köpare vilket jag VERKLIGEN inte är- det var enbart det faktum att det var vinst på lotterna som gjorde att jag tog nya.

Nej, ska man tjäna pengar får man nog förlita sig till hårt arbete snarare än TUR- så har det alltid varit i mitt liv i alla fall.

Tur eller inte så var Vicke i alla fall ohalt vid veterinärbesöket i torsdags och det var så klart en stor lättnad även om jag redan veckan innan hade sett honom springa några ohalta varv i hagen så jag blev liksom inte förvånad.

Nu väntar en låååååång igångsättningsprocess och hade jag bara till 100 % vetat att den skulle göra att Vicke framöver inte får problem med den nu sedan länge påverkade hovleden hade jag dansat fram.

Tyvärr ”sägs det” att just hovleder är knepiga och att hälta kan komma tillbaka så vi får väl se vad som händer framöver.

Just nu orkar jag faktiskt inte oroa mig för det- blir hästen halt igen får jag ta det bekymret då- nu är det ”bara” nedräkning till när jag kan börja skritta (i slutet av veckan), trava (om en månad) och rida för fullt (om 2 månader).

I dagsläget gäller det att se till att Vicke inte blir fet som en tunna (jag har till min stora sorg fått dra ner på hans ensilage men måste tänka att det är för hans eget bästa) och hoppas att han håller sig fortsatt snäll när det är dags att sitta upp.

Jag får också hoppas att den nya skoningen med sulor fungerar och att inte dessa varken trampas av eller påverkar hoven negativt.

Heron hade dock sulor ganska länge utan bekymmer så vi får hoppas att det blir samma sak för Vicks.

Messy betar vidare och är i gott sällskap med sina 2 kompisar så henne bekymrar jag mig inte det minsta för i alla fall.

Det ska bli spännande att se hur vårt arbete kommer att fortskrida till hösten.

Jag söker ju som ni vet ytterligare en häst att låna på längre eller kortare tid och just nu står det stilla på det området.

Även om JAG tycker att det är en bra deal att få sin häst riden, tränad och tävlad för relativt små pengar (stallhyran på 2500 kronor)  så är jag om inte av andra orsaker utkonkurrerad av tex det faktum att det nu går att släppa hästarna på bete = ännu billigare lösning för den som av olika anledningar inte kan eller vill rida.

Så jag har inte för stora förhoppningar att hitta en häst på detta vis och vill inte heller själv stå med 2 stallhyror men dyker det upp en häst vore det väldigt roligt. Vi får se helt enkelt!

Skrivet

Söndag- hejdå halsen

Även idag fick Vicke ägna sig åt vad som tycks vara hans favoritsysselsättning; att beta.

Den som höll i grimskaftet i en TIMME (!!!) medan detta pågick var inte en tusendel så road men vad gör man inte för sin kära häst?

Betandet och en avborstning var det jag ägnade mig åt med honom idag och jag kunde under den sistnämnda lite sorgset konstatera att den gigantiska hals som djuret satte de sista månaderna jag red honom har övergått till den förvisso rejäla men ändå ”klenare” hals han hade innan dess. Men men…jättehalsen går väl att rida tillbaka igen 🙂 .

bild(75)

Idag blåste det kallt- då passade det bra med combat-täcket!