Saker du som hästmänniska inte ska säga till din partner i början av ert förhållande

Om man inte själv är hästintresserad men inleder ett förhållande med en ”hästmänniska” undrar jag om man ibland inte har en aaaaaning om vad man gett sig in på- och hade man vetat det från början så….I´ll say no more.

Så som hästfanatiker ska man kanske ligga lite lågt den första tiden- innan bytet är snärjt så att säga och tänka sig för vad man avslöjar.

Nedan en lista, inte alltid egenupplevd men nog tusan kan ni nicka instämmande i en hel del påståenden gissar jag.

Saker du inte ska säga till din partner i början av ert förhållande:

1. Ofta när jag ska tävla måste jag stiga upp klockan 5 en söndag morgon.

2. Du kan väl följa med och hjälpa mig på nästa dressyrtävling? Det kommer nog bara att ta kanske 8 timmar.

3. När jag är trött slänger jag mig i soffan iförd mina ridbyxor. Jasså…luktar dom?

4. Tänk att jag köper nya skor åt min häst för 1100 kronor varannan månad!

5. En vanlig dag i stallet kan jag lätt vara där i 3 timmar.

6. Jag kan inte förstå att du blev sur över att jag körde några säckar foder i din nya tjänstebil.

7. Sadelutprovaren tyckte att jag skulle köpa en sadel för 30.000.

8. Veterinären trodde att buköppningen skulle kosta runt 100.000.

9. Nej, det passar inte med en weekend i London nästa helg- jag har stalljouren!

10. Varför jag har köpt ett 15:e schabrak? Tja…det var SNYGGT!

Måndag- åska!

Oj, vilket väder det har varit idag!

Mini hann rida 5 minuter i paddocken när de första regndropparna kom och jag föreslog att vi skulle förflytta oss 10 meter längre bort- in i ridhuset.

Och tur var det!

Vi hann knappt stänga portarna bakom oss förrän det började regna fullständigt hysteriskt.

Det lät som om det pågick en jordbävning utomhus och som lök på laxen kom det några åsk-knallar då och då.

Kreon var faktiskt helt oberörd, både av vädret och att det var 3 andra hästar i ridhuset- precis den sortens träning han behöver men som vi så sällan får till eftersom man aldrig vet hur många som ska rida samtidigt.

Mini fortsatte jobbet med slutorna och galopombytena och det flöt på bra och okomplicerat sett till Kreons utbildningsnivå.

När passet var över vräkte regnet fortfarande ner och jag undrade i mitt stilla sinne hur länge jag skulle få leda omkring på Kreon innan vi skulle våga oss ut.

Efter en stund insåg jag att regnet kunde hålla i sig hur länge som helst och beslöt mig för att ta tjuren vid hornen, öppnade portarna och EXAKT DÅ….och detta är helt sant…slutade det att regna!!!!!

Ibland har man tur :)!

Tiden går fort när man har roligt med sin blogg

Härom dagen roade jag mig med att kolla lite siffror vad gäller min egen blogg

* Det första inlägget skrev jag den 22 april 2007- herregud…det är mer än 5 år sedan?!?!?

* Sedan 1/1 2008 då jag installerade en räknare har över 260.700 läsningar registrerats.

* Jag har publicerat över 3720 inlägg.

* Hittills har vi tittat på över 450 ”Speciella annonser” (det tog lite tid innan jag började numrera dom så jag gissar att det handlar om ca 470 stycken ungefär).

* I snitt publiceras ca 100 inlägg eller fler/ månad.

Veckan som gått

Ännu en vecka har rusat förbi och när jag ska sammanfatta den kan jag knappt komma ihåg vad som egentligen utspelat sig.

Jo, ridmässigt har det varit en otroligt bra vecka i alla fall där Kreon verkligen varit duktig på många olika vis.

Jag tragglar på med mina uteridningar som varit väldigt ”protest-fria”- min tanke är att jag ska rida ut så pass ofta att Kreon ska bli blasé och inte ständigt ifrågasätta om vi verkligen ska gå här eller där och än så länge fungerar min strategi.

Dressyrmässigt var veckans höjdpunkt när Mini i torsdags gjorde de första bytena på närmare 10 veckor och Kreon bara gjorde dom som om det var den enklaste sak i världen. Nåja…kanske inte riktigt….men nästan :).

En annan höjdpunkt var dagens uteritt i skogen- det kändes så skönt att kunna visa Kreon denna vackra miljö på ett avspänt sätt och åter igen utan att det ska bli drama av allting. Att Soya kunde följa med var en härlig bonus- jag tar ju numera aldrig med mig henne på uteritter hemmavid eftersom det varit sådana bekymmer med detta tidigare och jag inte vill riskera att hon ska få sig en spark av en upphetsad Mupp.

Annars har Soya varit ute på egna äventyr också i veckan- i onsdags gick vi milen i Skrylle med Petra och Zelma och i går var vi i Dalby med Bodil och Salli.

Väderleksmässigt har det väl varit lite si och så med vädret- den riktiga värmen vill inte riktigt infinna sig samtidigt som det har kommit väldigt lite regn, mycket för lite enligt vår stallägare som ju är bonde och behöver denna form av bevattning.

Den första ensilageskörden togs i veckan i alla fall och nu är det bara att hoppas på att det även blir en andra dito liksom att halmen kommer in som den ska den också.

Söndag- i skogen

Idag har det som så många andra helgdagar varit mycket häst för min del men det är så jag trivs med att ha det också så jag klagar inte.

Morgonen inleddes med att jag fodrade alla hästar på anläggningen och sedan var det dags att släppa ut hästarna från stora stallet samt Kreon i hagarna, jag hade lovat en stallkamrat att ta hennes jour eftersom hon skulle tävla.

Hemma blev det mest slappande eftersom jag hade klarat av en massa städning och annat trist under gårdagen- det enda nyttiga jag fick gjort idag var att jag grillade en massa mat åt maken och mig så nu är några av kommande veckas lunchlådor också avklarade.

Efter maten var det dags för nytt stallbesök för att ta in hästar och förbereda Kreon för dagens planerade hightlight- en uteritt i skogen vid Skrylle.

Jag körde ju dit med Archie och Soya några gånger och tillbringade härliga timmar i sadeln men med Kreon har jag av förståeliga skäl (tycker jag själv i alla fall) inte vågat mig på ett dylikt projekt.

När jag hade Archie fanns inte ens tanken på att jag KUNDE ramla av i min sinnevärld men det tänker jag absolut på med Kreon och framför allt om jag skulle köra iväg med honom till en främmande miljö där jag hade riskerat att bli liggande utan att bli hittad på kanske flera timmar.

Så jag valde att ta det säkra före det osäkra och ta med mig Mini idag och så fick hon välja om hon ville gå bredvid med Soya eller rida så skulle jag göra det hon INTE valde.

Kreon var, precis som jag förväntade mig eftersom han hade fotgängarsällskap, mycket snäll och gick som ett urverk under den timme vi var i skogen och Soya skötte sig givetvis även hon som en liten klocka :).

Transportering har ju aldrig varit några bekymmer, så ej heller idag, så den 15 minuter långa resan förflöt även den utan bekymmer.

Åhhh vad jag njöt av att borsta på min sedan gårdagen nybadade häst.

Får väl titta på dessa bilder och minnas hur Kreon KAN se ut- gissar att han redan imorgon kommer att vara damminpackad och otäck :).

På tur med med mina djur.

Här går Soya för ovanlighetens skull FRAMFÖR Kreon, annars var hennes favoritposition (men INTE min) 2 milimeter bakom hans bakben.

Idrott vs läsning?

Idag på Facebook är det många som länkar till denna artikel och jag tänkte också orda lite om den för den är väldigt klok tycker jag.

När jag hade läst den slogs jag av tanken ”jamen precis, så ÄR det ju” och jag vill mena att jag själv är ett mycket bra exempel på detta.

Född av invandrarföräldrar fick jag aldrig någonsin några svenska böcker lästa för mig, inte heller en sekunds läxhjälp, tro det eller ej.

Trots detta gick jag ut både grundskolan och 3-årig humanistisk linje på gymnasiet med vad som idag skulle vara MVG i ALLA ämnen utom gymnastik, en imponerande bedrift både på den tiden och idag.

Jag har också alltid haft ett stort ordförråd, otroligt lätt för att uttrycka mig i skrift, även till exempelvis myndigheter å yrkets vägnar.

Hur detta kan komma sig tror jag beror jättemycket på den kopiösa mängd litteratur jag förbrukade sedan jag upptäckte biblioteket på mellanstadiet.

Jag bar hem så mycket böcker att jag knappt orkade gå och utvecklade också läsningen så att jag läste ut böckerna snabbare och snabbare.

Här tror jag alltså absolut att grunden för läsförståelse, förmågan att uttrycka mig, stava rätt osv lades.

Alla har så klart inte detta intresse i barndomen och inte heller så oförmögna/ ointresserade föräldrar men därför borde de föräldrar som KAN i alla fall försöka uppbåda energi hos både sig själv och barnen med att hjälpa dom med svenskan.

Nu när det finns tusentals ungdomsbloggar och man också kan läsa vad/ hur ungdomar skriver på tex Facebook så blir i alla fall jag många gånger helt bedrövad, det vet ni som följt bloggen länge att jag tidigare ondgjort mig över.

Och om det handlar om en 15 årig pojke från ett krigshärjat land som kom till Sverige för 2 år sedan så kan jag absolut ha förståelse för felstavningar, syftningsfel och ett uselt ordförråd men när det handlar om ”helsvenska” 18 åriga tjejer som precis gått ut gymnasiet….nääää!!!!!

Ett fattigt språk kan absolut vara ett hinder i arbetslivet och också bidra till hur andra ser på dig som person- sedan kan man tycka vad man vill om det men så ÄR det- påstår jag.

Så jag säger som artikelförfattaren; satsa lite lästräning på era ungar- det kommer högst troligt att löna sig!

Speciella annonser del 450, vettigt eller dumt?

Spontant skulle jag inte råda någon att köpa ett löpband till sin hund av rädsla att man kanske börjar ersätta för mycket av ”riktiga” (läs: utomhus) promenader med detta ”hjälpmedel” men efter att ha läst vad en del användare hävdar så är jag inte lika rigid i mina åsikter.

Hundägare som äger löpband påstår att deras hundar frivilligt och gärna springer på detta och då är det kanske inte fel med den EXTRA-motion detta kan ge, om det används med förnuft?

Oavsett vilket är det väl bättre med NÅGON motion än ingen alls?

Är man gammal och/ eller så pass rörelsehindrad att man inte orkar gå de långpromenader som man kanske en gång i tiden gjorde så kanske ett löpband kan vara räddningen?

Mera lördag- ren!

Det är inte lätt när man både vill ha en ren häst med glänsande päls OCH slippa de eländiga täckena nu när det är så varmt i luften.Dilemmat löser jag oftast genom att jag trots allt ger avkall på klinisk dammfrihet och låter Kreon rulla sig i frihet utan tyg i vägen även om jag sedan svär eder när jag försöker borsta bort all smuts.

Att schamponera mer eller mindre dagligen hade jag nog ägnat mig åt om vi hade haft varmvatten i vårt stall men eftersom det bara finns kallvatten så blir det inga frekventa tvagningar.

Idag lånade jag dock spolspiltan i stora stallet och fick bort några veckors ingrott hag-underlag som låg djupt gömt i pälsen så nu får jag förhoppningsvis njuta av en ren häst i vart fall ett kort tag.

Benet hade i alla fall klarat sig fint utan sitt bandage i hagen och jag hoppas inte att den fina läkningen ska avstanna.

Det kommer nästan att kännas lite konstigt att inte stå och leka sjuksyster dagligen men det är ju inget att sörja utan bara vara glad åt.

Utslagna men inte nerslagna. Pionerna i vår trädgård var knoppar igår och såg ut så här idag- så fort det går!