Söndag- mest misslyckade träningen ever

Efter dagens ”träning” vet jag inte om jag ska skratta eller gråta faktiskt.
 
Vi har förvisso haft otroligt roligt åt nedanstående filmklipp i stallet i morse men det känns inte BARA roligt…faktiskt. Meningen var liksom att träningen skulle GE oss något och det vet jag inte om jag kan påstå att den gjorde precis.
 
Morgonens ledarskapsträning gick alltså EXAKT som jag nästan kunde förutspå och jag vill poängtera tre (3) saker innan ni börjar titta på filmerna:
 
1. Det ÄR Kreon som medverkar.
 
2. Han är tagen direkt ur boxen utan föregående motion och han har inte fått Plegicil, Vetranquil eller Domosedan.
 
3. SAMTLIGA SEKVENSER ÄR INSPELADE PÅ FÖRSTA (INTE HUNDRAFÖRSTA) FÖRSÖKET!!!!!
 
Oavsett vad som händer i framtiden har jag i alla fall en ny affärsidé redo:
 
Jag utnämner mig till Sveriges kvinnliga Monty Roberts och förevisar mitt lobotomerade, iskalla, känslodöda djur som jag PÅSTÅR att jag har TRÄNAT till att bli så här tålig.
 
Jag låter sedan mina kursdeltagare prova med sina egna hästar som SÅ KLART inte kommer att vara lika snälla.
 
Då erbjuder jag en 10-gångers kurs för 5000 pix och blir rik på kuppen. Vad tror ni om det?
 
Filmsnuttarna nedan är på ca 30 sekunder vardera så det går snabbt att titta. Orkar ni inte med alla rekommenderar jag den 5:e länken här/ en klar favorit!
 
Så här hade jag sett på Youtube att man kan börja med att vänja hästen ”försiktigt”:
 
 
 
Egentligen ska man här börja gå mellan hästen och påsen men av förklarliga skäl tyckte jag inte att det behövdes:
 
 
Här ska man egentligen använda en presenning men eftersom jag inte hade en sådan till hands tänkte jag prova om det gick lika bra med selleri…eller i vart fall vår vattenmatta:
 
 
Och det gjorde det:
 
 
När nu allt gick så bra inomhus provade jag att gå till den paddock där Kreon fått några av sina värsta psykbryt:
 
 
Och slutligen gick vi på den vägsträcka där jag har mest problem, dels för att den innebär att man lämnat stall/ridhus och dels för att det numera står en bil parkerad (syns i slutet av filmen) där den inte borde stå (fast nu har den ju gjort det i 2 månader typ….).
Jag kan numera inte alls rida här utan att Kreon försöker gå ner i diket vid hagen, gå ut på åkern, vägra att röra sig ur fläcken, stegra….
 

Dagens (tv-program)fråga

Som ett lite lustigt sammanträffande inträffade följande för ett par kvällar sedan.Just som jag sitter och slötittar på det nog hittills värsta avsnittet av ”Arga Snickaren” och som både privatperson och socialarbetare förfasas över uthängningen av ett oskyldigt barn som tvingas figurerar när man visar hennes föräldrars totala oförmåga att se till hennes behov (familjen levde utan element och dusch vilket gjorde att det ibland endast var 6 grader ”varmt” inomhus och man fick bege sig till ett uthus för att duscha) får jag ett meddelande från en person jag är vän med på Facebook:

Just nu är Tv-produktionsbolaget STO-CPH i uppstarten med ett helt nytt TV-program där fem stycken härliga och ekonomiska, sparsamma eller snåla personer eftersöks.
TV-program som handlar om ekonomi är alltid uppskattade men i det här programmet vill vi göra något helt annorlunda som har med pengar att göra – vi vill hylla ekonomiska genier!
För oss spelar det ingen roll om en person är stormrik eller har en skälig inkomst. Huvudsaken är att man har sina egna genvägar till att spara pengar, oavsett om det handlar om små eller stora summor. Det kan handla om allt från att lägga ner möda på att hitta rabattkuponger, ånga bort frimärken från kuvert, pruta i mataffären eller ha en apparat som får ut det sista ur tandkrämstuben.

ÄR DU SJÄLV SPARSAM OCH STOLT?
KÄNNER DU NÅGON SOM STÄMMER IN?
KONTAKTA OSS FÖR ATT TIPSA ELLER BARA VETA MER!

MAILA sparsam@sto-cph.com ELLER RING
08-459 74 41 PÅ EN GÅNG!
ALLA TIPS MOTTAGES TACKSAMT

Tja…jag vet att jag ”alltid” varit känd som sparsam/ ekonomisk bland vänner och bekanta och även om en del har tyckt att det ibland har varit tacksamt att driva lite med detta är det inget som jag skäms över utan tvärtom är tacksam över att jag lärt mig hemifrån.

Det har ju tex gjort att jag alltid har kunnat unna mig väldigt mycket vad gäller mitt hästintresse och också bo bra, ha bil och annat jag velat.

Hur som helst- om det var ”Arga Snickaren” som bidrog till att jag omgående kände ”Absolut inte” och ”Tack men nej tack” vad gällde ovanstående förslag vet jag inte men även om jag gärna tipsar andra om hur de kan leva (mer) ekonomiskt osv så skulle jag aldrig vilja ställa upp i något tv-program kring detta.

Jag har sett för många människor förnedras i tv, troligen/ förhoppningsvis omedvetet men icke desto mindre och känner för egen del att detta absolut inte är något jag skulle vilja riskera för egen del.

Men vad säger ni läsare?

Skulle ni vilja vara med i något program på tv? Vilket då i så fall och varför?

Lyxfällan, Sofias Änglar, Wipeout, Big Brother, Biggest Looser, Jeopardy…tja listan är oändlig egentligen….

Lördag- mer aprilväder

Tyvärr stämde väderleksprognosen för idag och hela förmiddagen har det både blåst och snöat- inte alls uppskattat hos någon gissar jag.

Nu blev ju inte snön liggande och på eftermiddagen blev det ett ganska vindstilla ”vanligt” vårväder- som om inget hade hänt och vi får väl hoppas att detta var det sista vi sett av det vita för säsongen.

Eftersom jag ville ha ett garanterat friktionsfitt dressyrpass idag red jag på morgonen och Kreon gjorde mig inte besviken- tvärtom.

Jag red en massa sidvärtsrörelser i både trav och galopp hit och dit och kände för ”tusende” gången tacksamhet över hur otroligt mycket lättare Kreon har för detta än tex Archie.

Efter passet skrittade jag ut i en kvart och hann bli rejält avkyld i vinden men det fick det vara värt.

Eftersom jag är ”stallvakt” år 2 hästar på anläggningen i 4 dagar fick jag mocka några boxar extra och sätta ganska många hö-påsar extra innan jag kunde bege mig hemåt för en god frukost (pannkakor med glass och sylt) och en powernap.

Eftermiddagen har ägnats åt att ta in Kreon från hagen, borsta på honom, putsa mitt träns, gå en längre runda med Soya och handla.

Maken och jag skulle egentligen ut och äta idag men eftersom den förstnämnde har fått en otäck förkylning som valde att bryta ut just idag är han förpassad till vila, konsumtion av Esberitox och Alvedon och så fick det bli kebab-pizza till middag i stället.

Soya har käkat en god helgmiddag däremot- ugnsbakad lever!

City-Gross i Staffanstorp säljer en massa inälvsmat och dylikt för ganska små pengar (runt 20-30 kronor kilot) och då kan man kosta på kinesen lite annat än torrfoder ibland.

Nu är planen att slappa resten av dagen – må inget ändra detta tack!

Övningar för rädda hästar

Fick ju en del länktips när jag skrev om min ledarskapsträning och medan jag satt och kollade lite youtube-klipp hittade jag tex dessa:
 
 
Detta ska jag prova på Muppe i alla fall- vi gjorde lite sådant här på ledarskapträningen i veckan redan och det här tror jag kan vara en nyttig fortsättning (och om inte annat en rolig omväxling när hästen har en vilodag tex).

Bonde- ett nervpåfrestande lotteri?

Pratade med en bonde häromdagen inför stundande vårbruk och det slog mig vilket oerhört nervpåfrestande arbete många av dom måste ha- i alla fall de som har någon form av odlingar.
 
För egen del tycker jag ju om att planera, att kunna veta hur saker och ting högst troligt kan/ ska utveckla sig och jag kan ibland ha både ”hängslen och livrem” för att gardera mig mot oförutsedda händelser.
 
Jag hade nog aldrig klarat av den ovisshet som det innebär att vara tex spannmålsbonde- tänk att inte från den ena dagen till den andra veta hurdan skörden ska bli och mycket beroende på en enda men dock helt opåverkbar faktor: VÄDRET!
 
Man kanske ser sina grödor växa och frodas hur perfekt som helst och så drabbas man plötsligt av flera dagars skyfall som förstör hur mycket som helst.
 
Eller så händer motsatsen; allting vissnar och torkar ihop pga för lite nederbörd.
 
Jag såg ju vilket helsike en del bönder hade förra året när det egentligen var dags att ta in halmen.
 
Det hade regnat så mycket att maskinerna inte ens KOM UT på åkrarna och då hjälper inte all världens arbetskraft eller maskinpark- det är bara att vänta på att naturen ska ha sin gång (förhoppningsvis) och att marken torkar upp.
 
Nej, inget jobb för mig således- jag hade fått magsår direkt och jag är bara tacksam och glad att det finns de som orkar och vill.

Fredag- jag och min lektionshäst

Åhhh vad det är härligt att vara ledig men vädret kunde sannerligen varit bättre.

Än så länge lyser den ”utlovade” (fyyyyy) snön med sin frånvaro men det är mulet, regnigt och blåsigt- inget grillväder precis.

Tack och lov är maken allergiskt mot ”allt från havet” så någon sill har det inte ätits idag, däremot kinamat ha ha.

På ridfronten har jag haft lite ”Kreon-konferens” med både NN och Mini- vi är ju en trio kring honom sedan NN flyttade och det känns himla bra att ha dessa två kloka kvinnor att konferera med.

Vi pratade mest om hur vi ska gå vidare med Kreons träning och där tycker vi tack och lov lika alla tre vilket kan sammanfattas med att vi ska undvika/ introducera försiktigt sådant som stressar djuret och träna vidare och klokt på det som fungerar.

En av de sistnämnda sakerna är mina besök på min gamla ridskola, jag kan inte nog poängtera hur tacksam jag är över att ha denna träningsmöjlighet.

Att ha ett så stort ridhus med många hästar som garanterat sällskap på bestämda tider, till nästan ingen kostnad och nära; bättre kan det inte bli.

Idag var det dags att avlägga ny visit och jag tror att dessa ridpass är så bra för Kreon.

Han blir ju lite nervös och går inte alltid som en klocka men närapå och det gör också mig säkrare när jag märker att jag kan ”komma vidare” trots att det kan bli något stopp eller någon ”hur var det nu man fattade galopp”.

Jag var mycket nöjd efter dagens ritt och hoppas att vi kan fortsätta på detta vis.

Samtidigt som jag är så glad för möjligheten att ta hjälp av ridskolehästarna funderade jag idag på hur det hade varit om jag hade haft Kreon uppstallad där.

Jag vill inte ens tänka på hur det skulle gå till att försöka rida ut för medan vi nu skräms av bilar, häcksaxar, åkgräsklippare och dylikt så hade vi på ridskolan riskerat att få både travare och galoppörer i full träning ”i häcken” och det minns jag vad tom snälle Archie tyckte om detta: INTE!