Skrivet

Måndag- fruktansvärd ritt!

Ibland är min envishet för bra för mitt eget bästa….tror jag :).

Har jag bestämt något ska det mycket till för att jag ska ändra mina planer pga lite dåligt väder tex och idag var en sådan dag.

När jag kom till stallet efter jobbet var planen att skritta ut med djuren och jag tänkte inte ”lite” blåst hindra oss.

Väl i sadeln kunde jag dock konstatera att minus 1 grad kändes som minus 20- de hårda vindarna var som piskande istappar och jag ångrade bittert, om inte mitt tilltag (dvs att öht ge mig ut), så i alla fall att jag inte tog på mig min rånarluva som hade hindrat mitt huvud från att bulta av kyla.

Näää… någon skön tur blev det INTE och vi var nog alla glada när en timme hade gått och Soya kunde hoppa in i bilen och Archie kliva in i stallet!

Skrivet

Dagens (hästägar)fråga

Dagens fråga lyder som följer: är ridning en rikemanshobby?
 
En av kommentarerna till mitt inlägg om Ridsportartikeln i förra veckan fick mig att fundera över detta.
 
För så där SPONTANT så är det väl den förhärskande åsikten bland icke-hästfolk; det där att hästar och ridning är så dyyyyyyrt och inget för vem som helst att ägna sig åt, i alla fall om man vill ha en EGEN häst.
 
Men ÄR det verkligen så?
 
Svårt att svara på så klart för som med det mesta så är ju även det här med ”vad är dyrt/ billigt” en mycket relativ fråga. Det beror ju på vad man jämför med och vem som gör jämförelsen.
 
Just därför tyckter jag att det var ”extra synd” att artikeln i Ridsport skrevs som den gjordes för jag anser att de två intervjuofferna verkligen är så långt ifrån ”representativa hästägare” som man bara kan komma- inte bara för att bägge var medelålders kvinnor utan barn utan framför allt för att just deras hästhållning inte är ”för vem som helst”.
 
Den ena kvinnan hade 2 hästar i Stockholmsregionen och den andra hade 3 hästar (minns ej var i landet) och det anser jag som sagt inte avspeglar hur det ser ut för de flesta hästägarna.
 
Att ha ens EN häst i Stockholmstrakten är många gånger lika dyrt som att ha 2-3 hästar uppstallade under liknande villkor i andra delar av Sverige och hur många äger 3 hästar som den andra kvinnan?
 
Så sett utifrån just deras hästliv så är väl hästägande att betrakta som en rikemanssport men jag vill påstå att det verkligen inte är så för alla- överallt i Sverige.
 
Jag tycker att jag OFTA läser om hästägare som tillhör de kategorier som av folk i gemen betraktas som, om inte FATTIGA så i alla fall långt ifrån högavlönade.
 
Det kan handla om studenter (som läser med studielån), arbetslösa som lever på A-kassa, långtidssjukskrivna, förtidspensionärer osv.
 
Jag tror att mycket handlar om var i landet man bor och vilka prioriteringar (läs: uppoffringar) man gör med sin ekonomi för åter igen; det finns platser i Sverige där det är relativt billigt att ha häst, i alla fall om man jämför med storstadsregionerna.
 
Det är väl lite samma fenomen som med husägande tänkter jag.
 
Ibland när jag kollar på hemnet kan jag knappt tro mina ögon när jag ser hur otroligt billiga (med mina mått mätt) husen är i andra delar av Sverige- där kan man få hur välskötta och fina hus som helst till en kostnad som inte ens skulle räcka till ett ruckligt renoveringsobjekt i mina trakter.
 
Så vad säger ni läsare: betraktar ni ridning som en rikemanssport? Anser ni att ni är rika som kan ha egen häst? Tycker ni att ni får försaka mycket för att kunna ha hästen?  

Skrivet

Veckan som gått

Som jag nämnt flera gånger förut tycker jag oftast att veckodagarna bara swischar förbi- ena minuten är det måndag och så vips är det fredag- ungefär!

När jag tänker tillbaka kan jag inte komma på något särskilt världsomvälvande som har hänt utan det mesta rullar på som det ska.

I måndags hade vi stallmöte och inte heller där avhandlades något revolutionerande utan summan av kardemumman blev väl mest en förväntad hyreshöjning vilket jag tycker är helt i sin ordning eftersom det inte blev någon förra året.

Jag är så glad över att jag vågade lämna ridskolan där jag trivdes så bra och flyttade till denna anläggning där jag otroligt nog trivs ännu bättre.

Och med tanke på att min stallhyra även efter hyreshöjningen är mer än 1000 kronor billigare per månad än på ridskolan så klagar jag verkligen inte.

NN är bortrest i ytterligare en vecka så någon träning för henne har det inte blivit men däremot några dressyrpass på egen hand liksom hoppträning (också den på egen hand) och några uteritter tillsammans med Soya.

Jag har börjat klättra en gång i veckan igen, detta gjorde jag nästan alltid när jag stod på ridskolan och eftersom jag anser att det är en bra träningsform har jag alltså tagit upp den igen nu när jag har hittat ett hyfsat ställe att använda.

Väderleksmässigt har vi fortfarande inte sett röken av några av de utlovade snöfallen och det tror jag faktiskt inte att någon är ledsen över- av det jag hör låter det som att alla nu är mätta på det vita och ser fram emot våren i stället.

Några dagar har varit riktigt soliga och fina och dessutom märker jag hela tiden hur det blir ljust tidigare och tidigare på morgonen och mörkt senare och senare på kvällen och bara det gör hur mycket som helst tycker jag.

Än så länge hinner jag inte rida ut på morgonen innan jobbet om jag inte vill rida i mörker men däremot behöver jag inte sluta lika tidigt på eftermiddagen för att ändå hinna rida i dagsljus och det är otroligt skönt.

Skrivet

Söndag- underbara söndag

Måste upprepa gårdagens rubrik- helt enkelt därför att även denna dag innehållit så mycket mysigt och roligt med min familj.

Jag inledde söndagen med att springa den sedvanliga milen i Skrylle för att därefter (efter ombyte inne på en toalett) köra direkt till Dalby (en sträcka som tar knappt 10 minuter med bil) för att träffa Bodil och salukin Salli.

En lustig grej med min nyvunna bekantskap med Bodil är att hon hade häst och hopptränade för vår ridskolechef Jana Wannius när jag var i de senare tonåren.

Under tiden jag ägde Heron skildes våra vägar för att inte sammanstråla förrän jag köpte Soya (dvs ca 20 år senare) och av en slump mötte Bodil och hennes saluki på en hundrastplats vid ridskolan.

Och nu har vi alltså båda var sin vinthund- två tjejer som dessutom kommer väldigt väl överens. Verkligen kul!

Efter ca 1 1/2 timmes promenad med våra doggys körde jag till stallet för att fixa med mockning och foder- Soya hade då sprungit lös i sammanlagt nästan 3 timmar och sa inte mycket på hemvägen :).

När allt hos Archie var avklarat och jag hade konstaterat att han såg nöjd och glad ut i sin gräshage körde jag hem för dusch och därefter vidare färd mot Malmö tillsammans med maken.

I stora staden avnjöt vi en restaurangmiddag innan jag åter körde till stallet; denna gången för att rida.

Archie tyckte att vi skulle avsluta veckan på bästa tänkbara vis; han gick så fint så fint hela passet och en fd stallkamrat som inte sett Archie på några månader påtalade att galoppen nu ser myyyyyycket bättre ut. Även om jag så klart också tycker detta är det aldrig fel att få höra det som en spontan kommentar från någon annan.

Nu ska jag faktiskt bara ta det lugnt resten av dagen- jag tycker att jag är väl värd att umgås med min älskade soffa :).

Skrivet

Rolig hundfråga

Idag fick jag en lite lustig fråga när jag var ute och red med Arch och Soyis.

”Är hon OPERERAD” frågade en annan hundägare och jag fattade verkligen ingenting förrän hundägaren förklarade: ”det ser ut som om Soya är rakad under magen, hon har ju ingen päls”.

Och det stämmer verkligen! Doggy är helt bar-hudad just under magen så det kanske inte är så konstigt att hon fryser så lätt och njuter så mycket av värme :)!

Skrivet

Lördag- underbara lördag!

Redan när jag gick ner med hästarna till hagen strax innan 8 i morse såg jag att det skulle bli en otroligt vacker dag.

Och så rätt jag fick; solen har strålat oavbrutet hela dagen.

Morgonen i stallet ägnades bl.a. åt att arrangera om i mitt stallskåp så att det blev bättre ordning och mer överskådligt- jag var väldigt nöjd med slutresultatet.

Efter 7 timmar i hagen tog jag in Archie för en uteritt med doggy och vi hade det hur mysigt som helst i det vackra vädret.

Jag klättrade en del med Archie ordentligt i form hela tiden och detta var väldigt lösgörande kunde jag konstatera när jag därefter travade hem på en såååå mjuk häst.

Efter lite mer än en timme var vi tillbaka i stallet och då återstod bara för mig att åka och hämta lite mat innan det var dags att åka hem och hålla kväll.

Skrivet

Fotomodell för en dag (hundinlägg)

Idag, i strålande solsken passade jag och maken på att göra något som vi haft på to-do-listan länge; vi fotografterade Soya i allt som vi har beställt från http://www.torshammarens.se/ i vinter.

Jag hade lovat Torshammaren dessa bilder som tack för fin service och nu blev det alltså äntligen av att Soya fick modella lite (som hon i ärlighetens namn inte var speciellt intresserad av :)).




Skrivet

”Missvisande” artikel i Ridsport

I det senaste numret av Ridsport har man en artikel med rubriken ”Pussla ihop hästlivet med heltidsjobbet”.

Spännande och kanske något man kunde få tips om tänkte jag tills jag läste reportaget.

För att illustrera ”hästpusslet”  har man intervjuat 2 kvinnor i 50-års åldern som redogör för hur de, trots 2 respektive 3 hästar hinner med både sina hästar och sitt heltidsarbete.

Jag kan bli så trött på denna form av journalistik för den ger verkligen inte en rättvis bild av just det man vill visa: att det går att vara mycket engagerad i sitt hästeri och ändå hinna arbeta heltid.

Jag tycker endast att artikeln förstärker en del fördomar som kan finnas kring häsägande, dvs att det är en dyr hobby- inte för vem som helst och att man som hästtokig är helt absorberad av sin hobby.

I alla fall den ena kvinnan har en hög post hos Svenska Spel (läs: är högavlönad) och har också möjlighet att flexa vilket även den andra kvinnan (som tom jobbar hemifrån en dag i veckan) har. Min uppfattning är att de flesta ”vanliga” arbeten tvärtom INTE är speciellt flexibla utan har mer fasta arbetstider där man inte kan komma och gå som man vill.

Dessutom har båda kvinnorna stöttande makar som inte bara hjälper till med det rent praktiska kring hästarna utan även ekonomiskt får man väl förmoda?

Däremot har ingen av kvinnorna BARN- och det förstår man när de redogör för sina stallrutiner: ingen av dom är hemma före 20.30-21.00 på vardagarna!

Ärligt talat tyckte jag inte alls att artikeln framställde deras hästliv särskilt positivt för det enda jag tyckte att artikeln mellan raderna sa var:

– Du måste ha väldigt gott om pengar (hur ska man annars ha råd att helinackordera 2-3 hästar och vem av ”gemene man” har ens mer än en häst).

– Du kan inte ha barn (när skulle du ha tid med dom?)

– Du kan inte ha speciellt många andra intressen (när skulle du hinna med dom om du är hemma runt 21-tiden varje kväll?)

– Du måste ha en otroligt förstående partner som accepterar att ni knappt ses eller att han/ hon för att få träffa dig måste åka till stallet.

– Du kan inte vara speciellt social de timmar du tillbringar i stallet (kvinnorna hade rigorösa scheman för att hinna med det de skulle).

– Du måste ständigt vara högeffektiv och se till att spara in varenda minut som går när du håller på med din hobby.

Sugen på att skaffa en häst till efter att ha läst reportaget….KNAPPAST! Återspeglar det hur livet för den vanliga hästägaren ser ut- tycker jag inte! Vad vill man egentligen ha sagt med artikeln- ja- det kan man undra?

Skrivet

Fredag- Archie höll helg redan

I morse tog jag sovmorgon till 05.20 och tänkte att jag kunde rida på eftermiddagen.

Med facit i hand en dum plan- när jag kom till stallet efter att ha slutat lite tidigare på jobbet insåg jag, efter att ha börjat rida, att Archie redan tyckte det var dags att hålla helg.

Han kändes ganska seg om jag jämför med de senaste veckorna och det blev mest lösgörande arbete för vår del.

Imorgon ska jag rida ut och se om han kvicknar till lite- han kanske bara hade haft en ovanligt intensiv dag i hagen :)?