Hyfsat ”ren” gräsmatta :)!

Dagen idag började med ett härligt tömkörningspass i gryningen- nu är det både kallt (+10) och mörkt när jag kommer till stallet :(.

Archie jobbade på fint och jag har alltid varit förtjust i att tömköra både honom och mina andra hästar eftersom de haft så lätt för det och varit så snälla.

”Ordinationen” från massören igår var ”djup och rund” så det var så det fick bli.

Efter jobbet åkte jag som vanligt till stallet och kunde glädjande konstatera att man lyckats köra in en hel del halm- min oro kring detta har varit stor (och befogad) de senaste veckorna.

Så mycket som det har regnat har vi riskerat att stå utan tillräcklig och tjänlig halm- inget roligt scenario för mig som dels skulle ruinera mig om jag ställde Arch på spån och dels helt klart föredrar halm ur alla aspekter- mer lättmockat och skönare för hästen- den både ligger mjukare och har något att äta. Visst kan man göra mjuka bäddar av spån också men då blir man som sagt ruinerad och många jag sett använda detta strömedel genom åren snålar så det knappt täcker golvytan- huuuu!

Jag hjälpte till med halmstaplingen på loftet ett tag och fortsättning följer imorgon bitti dvs då ska resten in i stallet.

Väl hemma tog jag en cykeltur med lilla Pippi som ska tävla imorgon och klippte därefter hennes klor så att hon är riktig tjusig inför sitt event.

Insåg att jag också behövde plocka upp en enorm mängd fallfrukt och klippa gräset som nu har frodats i regnet (det fanns trots allt någon fördel med torkan i somras- gräsklipparen behövde inte göra många knop) så det var bara att sätta igång.

Vi går ju nu mot tider då man har att ”se fram emot” (stöööön) både nedfallande frukt och dito löv och jag avskyr det!

Egentligen borde man bara låta allting ligga orört på marken tills alla träd var helt kala men vem hade uthärdat en sådan slarvig syn? Inte jag i alla fall så det blir till att jobba med räfsan vare sig jag gillar det eller inte….(och ja…maken hjälper vanligtvis till men just idag är han bortrest, lyckosten :)).

Nu är klockan nio på kvällen och jag har precis kommit innanför dörren efter att ha varit hemifrån sedan halv fem i morse.

Dagen inleddes med ett DRESSYR-pass i min HOPP-sadel, de’ ni!

Mirakulöst nog gick det över förväntan, (jag red förvisso hela passet utan stigbyglar vilket jag räknar som ”fusk” eftersom jag tycker att det är mycket lättare) för med tanke på sadel”valet” (vilket i ärlighetens namn inte var ett VAL eftersom jag inte har någon annan sadel just nu) så trodde jag knappt att jag skulle kunna få något vettigt gjort alls.

Efter jobbet blev det för ovanlighetens skull inget hagutsläpp, det rådde halv storm så det kändes inte det minsta motiverat att släpa ut djuren.

Däremot ”släpade” (nåja….TOG är nog ett bättre ord) jag ut en stallkamrats Amerigo för att prova på Archie, det var den stallkamrat jag skrev om igår som befinner sig utomlands.

Och trots att hon befinner sig på andra sidan jordklotet så svarade hon på min SMS-fråga om jag fick låna hennes sadel- det var väl att betrakta som TUR?

Tyvärr tog turen slut där för sadeln passade för dåligt för att jag ska våga använda den, Archie var för ”ruggig” under sadeln redan efter några minuters ridning.

Sist men verkligen inte minst stod en sadelutprovning av en Amerigo-representant på schemat och eftersom allting finns ”nästgårds” i Skåne var utprovningen i grannstallets ridhus dit det tar 5 minuter att skritta.

Utprovningen var omfattande, själv red jag i 4 olika sadlar och fler fanns att tillgå.

Jag fastnade för en Alto (har nu en Classic och har lånat en Vega i några dagar).

Utprovaren tyckte att Archie verkade vara en förnöjsam häst som inte reagerade speciellt mycket vilken sadel vi än provade, det var marginella skillnader men inte desto mindre så tyckte jag att det VAR skillnad.

Jag har en ganska dålig och ful sits i mig själv och allt som kan hjälpa mig att sitta bättre hjälper givetvis hästen också.

Archie fick beröm för sin osedvanligt fina rygg (oöm) för att vara dressyrhäst och så har faktiskt alla mina hästar varit: man skulle kunna slå dom med en slägga över ryggen 🙂 utan reaktion.

Nu ska jakten på en begagnad Alto påbörjas och min egen sadel ska lagas och säljas- det är planen i alla fall.

Vi får se vad och framför allt hur snabbt detta händer- jag rapporterar givetvis fortlöpande.

Och känner ni någon som vill sälja en Alto 2+ (17 eller 17,5 tum) så hojta genast till!