På grund av GHS förra veckan blev det inget X-trimmande då men av detta märktes inget idag, nästan 14 dagar sedan han satt i Kreons sadel.

Uppenbarligen har jag hållit djuret i bra ridskick däremellan för dagens pass flöt på utan minsta mankemang och X och jag var överens om att galoppen förbättrats ytterligare ett snäpp sedan sist.

Om det fortsätter på detta vis ser det inte ut att bli några bekymmer med piruetterna i framtiden (fast man vet ju aldrig med mitt knepiga djur…det måste man alltid reservera sig mot…), samlingen artar sig bra.

Nästan alla bytena gjordes okomplicerat vilket också känns skönt med tanke på så lite som de övas på- jag gör dom väldigt sällan och bara när det känns som ”läge” för det och det är inte ens alla gånger som X rider som det blir några byten (om han ska tävla MSV C dagen därpå tex).

Travskolorna ser jag från marken går åt rätt håll- tekniken sitter bättre och bättre men än så länge är det för lamt utan den där energiska stunsen som man skulle önska- en ren styrkegrej som jag uppfattar det.

Som vanligt var vi en nöjd trio efteråt- en mycket trevlig vana.

Inget nytt under solen på dagens träning för Christina- jag bad henne att vi skulle fortsätta med våra akilleshälar, dels skolorna som inte är bra ens på träning och på skänkelvikningarna som jag kaxigt har tyckt har känts superfina på träning men ändå inte renderat mer än betyg 6 på de 2 tävlingar jag genomfört i vår.

Vad gäller skolorna är de för raka och skänkelvikningarna har saknat tillräcklig tvärning på tävling.

Hemma tycker jag som sagt att de flyter på bra och jag vågar där också tjonga till med den sidförande skänkeln vid behov men eftersom det IBLAND får effekten ”då galopperar jag i stället eller slår mot din skänkel” har jag varit väldigt lam med denna hjälp på tävling för att inte riskera samma sak.

Hur som helst gjorde vi många repetitioner idag och precis som jag har berättat tidigare är en fördel med Kreon att man kan göra samma övning hur många gånger som helst utan att han ledsnar utan han gör den snarare långsamt bättre och bättre.

Så både skänkelvikningarna och slutorna BLEV förbättrade men som jag också har nämnt- detta är ett långsiktigt arbete och inget som kommer att bli perfekt över en natt.

Idag var det nyharvat när jag kom in i ridhuset och det passar mitt inte så supertravande djur väldigt bra.

När underlaget är en aningens djupare får han en annan svikt i traven och tar i lite mer med kroppen- en väldigt härlig känsla.

Nu talar vi om en LAGOM harvning- jag förespråkar verkligen inga ”potatis-åkrar” då sådant underlag sliter väldigt på hästarna.

Tack och lov ser det aldrig ut så i vårt ridhus men skulle det göra det hade jag inte vågat rida där.

Efter att ha redogjort för helgens tävling för Christina (som också instämde i att det ”bara” är att träna på tävlingsmomentet ”tusen” gånger för att därigenom avdramatisera det) så började vi träningen med skänkelvikningar i trav så som de görs i LA:3- med den efterföljande 10-meters volten.

Christina poängterade det viktiga i att hela tiden hålla linjen- skänkelvikning, därefter spikrakt framåt utan att vingla, sedan volt och sedan åter spikrakt upp på medellinjen igen.

Efter detta blev det skolor i trav utmed långsidorna; tänka förvänd sluta innan jag ställer om till öppna och i slutan se till att Kreon följer med inner tygel och tar i med ytter bak där han försöker fuska genom att trycka sig mot väggen (vilket jag i min tur försöker förhindra genom att rida innanför spåret).

Träningen avslutades med att jag visade upp galoppdelen ur LA:3 programmet och så gjorde vi några galoppfattningar ur trav eftersom Kreon blev lite väl uppeldad mot slutet och vi ville se att han KUNDE fatta galopp lugnt.

Sammanfattningsvis ännu en rolig träning!

Medan jag stod och studerade Kreon och X idag slogs jag av rubrikens tanke; dressyr är verkligen inget för de som vill ha snabba resultat!

Tvärtom får man vara lycklig om man får milimeter-framsteg varje vecka eller till och med månad för man kan ju också nästan lika väl råka ut för både stoppande skador eller rent av bakslag då det känns som att man går bakåt i stället för framåt.

Sedan Kreons hälta i höstas har vi haft tur och bara fått framsteg men allt tar sin tid även om man om man verkligen tänker tillbaka inser att det har hänt en hel del.

Men tittar man bara vecka för vecka eller då jag ska berätta för er läsare vad vi pysslar med känns det ofta som rena upprepningar för det är ju som jag brukar säga; det sker inga revolutioner precis.

I stället handlar det om att förfina det mesta, att göra Kreon starkare så att han både orkar göra det man vill och tycker att det känns enklare och enklare för ju lättare det kan göras desto benägnare är hästen att följa med en på dressyrresan utan att protestera.

I vårt fall ligger fokus på skolor, samlad galopp åt piruett-hållet till, en flottare/ bärigare trav och när X rider även galoppombyten.

Så alla pass innehåller mer eller mindre av ovanstående och det BLIR ju bättre och bättre men det kommer att ta tid.

Kreon såg i alla fall väldigt avspänd ut idag och X är väldigt nöjd med både hans utveckling och hur han tar jobbet.

Även utseendemässigt ser Kreon väldigt annorlunda ut mot när jag köpte honom (halsen är typ 3 gånger så kraftig) men det tänker man inte heller på när man ser hästen dagligen.

Varför går tisdagens träningar alltid så himla fort? Givetvis för att de är så roliga :)!

I sak händer det inga revolutioner- vi fortsätter att traggla på med det gamla vanliga höll jag på att säga men det är ändå roligt att få feedback och även höra att det går framåt för det är minsann inte alltid man själv kan känna de små nyanserna tycker jag.

Så det blev bland annat förvända slutor utmed långsidorna som fick övergå i öppnor, en massa skänkelvikningar utmed diagonalerna, förvänd galopp och tusen galoppfattningar.

Sedan någon vecka har vi fått någon hangup på galoppfattningar ur trav i höger varv om jag gör dom utmed en långsida- inte annars.

Då kan det lika gärna bli förvänd som rättvänd galopp och ibland också ett upprört hopp i stället för en fattning.

Detta har väl satt sig i huvudet på oss båda- Kreon vet vad som komma skall och själv spänner jag mig och tänker ”nu får det inte bli fel” och då blir det lika gärna just detta.

Christina tipsade mig idag om att verkligen hålla i yttertygeln och tänka lite öppna samtidigt som jag bara skjuter fram inner höft och har skänkeln ganska långt fram och då blev det mycket bättre.

Kreon är ju så känslig så minsta lilla man sitter ”fel” eller gör något annat som stör honom så kan det bli galet.

Som sagt är detta ”bara” en hang-up- både Kreon och jag vet så klart hur man fattar galopp men ibland blir det så här- det knyter sig och då får man försöka att lösa det på bästa sätt- vilket som nu ÄR det bästa sättet för just det aktuella ekipaget.

Ja, idag fick Kreon sig en riktig genomkörare hos X och som vanligt var vi alla tre nöjda efter lektionen.

Kreon fick galoppera kors och tvärs, mycket i förvänd galopp, samla sig, gå i sluta i galoppen, göra många fattningar ur skritt- ja, det var ingen ände på galopperandet och det lösgjorde honom väldigt fint.

Det märks att han är starkare i den samlade galoppen; förr kunde han bli tjurig när han tyckte att det blev för mycket och då var det inte ovanligt med ett avbrott till trav eller en sur spark i sargen medan han nu bara levererar utan knot.

Vänsterslutan i galopp har han ”gratis”-han har ju så länge velat gå precis så krokig som den rörelsen kräver (fast nu är han faktiskt väldigt rak i den galoppen även om det krävde en del jobb)  medan högerslutan i både trav och galopp blir för rak och Kreon gärna försöker trycka baken mot väggen så att man inte kommer åt att ge honom varken en rejäl skänkelhjälp eller ännu bättre en spöhjälp på den sidan (då får man rida innanför spåret så att man får bättre ”slagkraft”).

Både X och jag konstaterade också att det på Kreon fungerar bra att liksom nöta in vissa moment/ rörelser- han blir inte alls less så som man ibland varnar ryttare att hästar kan bli: ”tjata inte för länge med samma sak”.

På Kreon fungerar det tvärtom bra med lite monotoni och X teori att detta kanske behövs för att komma innanför Kreons skal (det NN många gånger benämnde ”komma in i hjärnan”) kan jag absolut köpa.

Kreon är enligt oss ett i grunden väldigt arbetsvilligt djur-han verkar nästan alltid nöjd med att gå och mala i ridhuset, i alla fall om han är ensam.

Det som jag kallar hans mupperier har ju oftast att göra med ”yttre störningar” som andra hästar, ljud utifrån som han inte vet vad de står för osv men det han behärskar inom dressyren kan man sitta och rida hur länge som helst utan att han ledsnar. En mycket bra egenskap tycker jag.

På min begäran fortsatte vi på dagens Christina-träning med de övningar vi gjorde förra veckan och som jag också har ägnat mig åt i min ensamhet.

Jag tycker att det är skönt med ett vakande öga och någon som kan kommentera vad man pysslar med- jag är för närsynt för att riktigt kunna utnyttja de speglar vi har i ridhuset.

Skolor, både utmed långsidorna och utmed diagonalerna, uppridningar på medellinjen i galopp för att kontrollera rakriktningen och tempoväxlingar i trav och galopp stod således på programmet.

”Det märks att ni har tränat” sa Christina när jag vände upp på medellinjen i vänster galopp och det var precis det jag ville höra för jag tycker själv att Kreon känns rakare,  i alla fall om jag verkligen tänker på att sitta djupt ner åt vänster eftersom han vill sätta mig åt höger.

Efter ganska många ökningar i galopp där Kreon stundtals blev lite väl ”på” var det bra läge att träna på travökningarna- jag hade liksom väldigt mycket bjudning gratis :).

Både Christina och jag enades om att det är bättre att träna på korta partier med försök till ökning i stället för att försöka att ”bränna iväg” utmed en hel långsida för då blir det mest ”spring spring” och mina inre organ håller på att lämna kroppen.

Så jag lekte mycket med tempot och steglängden och fick till lite, lite swing här och där. Ett långtidsarbete helt klart.

Men över lag kändes Kreon väldigt medgörlig- nu har jag skrivit det så många gånger så att det förhoppningsvis är en permanent sanning och inte bara en liten tillfällighet :).

Eftersom jag tillhör dom som inte anser att tävla en klass per automatik innebär vilodag dagen därpå så tränade jag för Christina som vanligt.

Visst; hade det inte varit ”Christina-dag” hade jag inte ridit dressyr utan kanske ridit/ skrittat ut i stället men som sagt; att ställa in träningen hade jag inte en tanke på och Kreon verkade inte det minsta trött av gårdagen.

Idag fick jag rida skolor utmed långsidorna och precis som förra veckan variera mellan förvänd sluta och öppna vilket fungerade mycket bra.

När det var dags för galoppen blev det mycket rakriktande jobb, lätt åt höger och desto svårare i vänster där Kreon, precis som Archie faktiskt, gärna sätter mig till höger i sadeln.

Om jag tycker att jag riktigt hänger mig åt vänster med ett jättetramp i den stigbygeln så hamnar jag i själva verket hyfsat rakt i sadeln och om jag tycker att jag sitter rakt så sitter jag i själva verket alltså på tok för mycket åt höger.

Ett bra sätt att kontrollera om ens häst är rak är att rida på medellinjen- mycket avslöjande och kan vara svårt att verkligen få till helt 100.