Månadsarkiv: oktober 2012

The typical whippetägaren…..

….väljer mellan 2 olika hundhalsband- köper båda (älsklingen måste ju vara fiiiin)

…..väljer mellan nya byxor och en ny tröja till sig själv- köper inget (äh…jag kan nog ha de här gamla trasorna ett tag till….)

Kul?

Jodå…det har hänt mig några gånger faktiskt….

När man bara känner att man inte ”får” skratta och så håller jag på att EXPLODERA av skratt….hemskt….

Något ni upplevt?

Om knarrande sadlar

För ett tag sedan nämnde jag att Muppis sadel knarrade efter att jag hade fettat in den och på det svarade några läsare att deras sadlar också ”lät”.

Jag vill i detta sammanhanget kasta in en liten brasklapp; knarrande sadlar behöver inte bero på att man smort in dom utan det kan faktiskt vara något som gått sönder inne i sadeln.

Jag minns att min förr-förra sadel, en Amerigo, plötsligt började knarra väldigt mycket och detta UTAN föregående infettning.

På nätet fick jag rådet att kolla upp sadeln då en annan Amerigo-ägare råkat ut för samma sak och det visade sig att något (minns inte längre vad det hette) hade lossnat inne i sadeln.

Och mycket riktigt; EXAKT samma sak hade hänt min sadel och hade jag fortsatt att rida med den hade jag kunnat förstöra den och kanske också skadat hästen.

Så vet ni med er att ni inte smort sadeln men den ÄNDÅ börjar knarra så kolla upp den- det är mitt råd!

Fredag- snart snö?

Läste på Facebook igår att det snöade i bland annat Stockholm och tänkte ”stackars satar” men frågan är om inte vi skåningar också kommer att drabbas snart?

I morse var det nämligen en minusgrad medan det för bara en vecka sedan rådde rena sommartemperaturerna.

Jag frös något så hemskt efter ridningen, hade inte tänkt på att ta med termobyxorna och det straffade sig i kylan.

Turligt nog hade jag ett par långkalsonger med mig som jag kunde ha under jeansen på jobbet för även med dom på och värmeelementet på ”full speed” tog det lång tid att bli varm.

Någon som blir varm varje ridpass är Kreon, trots helklippning blir han liiite fuktig på halsen och under sadeln och jag kan bara tänka mig hur han hade sett ut om jag hade låtit honom gå kvar med sin björnfäll.

Dagens övningar bestod i övergångar mellan trav och skritt och galopp och skritt och jag försöker också få traven lätt och luftig genom tempoväxlingar.

Lite tramp försökte jag också få till men det är mycket svårare när Kreon är lugn än när han är lite på tårna och man bara behöver nudda honom med skänklarna. I avslappnat tillstånd skrittar han bara vidare för samma hjälper och även lite kraftigare dito men jag föredrar faktiskt ändå när han visar den lugna sidan :).

Soya har fått nästan en timmes cykeltur och medan jag nu sitter och skriver detta, fortfarande högröd i huvudet av ansträngning (motvinden tog bra….) så sprang doggy på fjäderlätta ben bredvid och står just nu och tigger mat av pappi…helt oberörd!

Speciella annonser del 476, kontroll, spelar det nå´n roll?

Läste om denna  produkt på www.stalltjej.se.

Vad tycker ni?

Bra, dåligt, ett nödvändigt ont?

Jag som ofta hjälper till att ta in hästarna på vår anläggning samt själv numera för första gången i mitt liv har en häst som kan bli mycket elektrisk vid hagintag får nog säga att jag ser den som ett nödvändigt ont som jag inte skulle dra mig för att använda även om man kan tycka att det är att ta en genväg, ”plåga” hästen eller whatever.

Och i den bästa av världar skulle ALLA ha pli på sina hästar ELLER träna dom tills de FICK pli på hästen men så är det tyvärr inte.

Och i valet mellan att JAG ska riskera att skada mig på någon annans ouppfostrade/ elektriska/ känsliga (kalla det vad ni vill) häst eller att jag ska dra en kedja över nosen på den så är MITT val enkelt- utifrån de förutsättningar som råder där jag har häst.

JAG har inga problem med att hantera min häst ska tilläggas men skulle inte låta någon oerfaren människa leda honom från hagen. Kreon läser folk mycket bra och är dessutom blixtsnabb i sina reaktioner och jag vet ärligt talat inte hur jag skulle träna honom att acceptera just oerfarna människor som sin ledare.

Nu tycker jag inte att jag BEHÖVER träna detta heller eftersom ingen oerfaren någonsin hanterar honom och jag har inte heller för egen del inhandlat en kontroll-grimma men hade jag fått en eller hade någon hästägare haft den på sin häst  hade jag inte dragit mig för att använda den vid behov, nej.

Lite bajsfunderingar framåt kvällskvisten

Idag noterade jag åter ett fenomen som jag har funderat lite över även tidigare.

När jag köpte Kreon hade han för vana att bajsa massor av gånger under varje ridpass- jag minns hur jag brukade greppa en spångrep och vandra runt med densamma i ridhuset medan Mini red; det var liksom inte lönt att ställa den ifrån sig för det kom ständigt nya bajshögar ur hästen.

Även när jag själv red var det samma visa och det var så ALLTID, inte bara om Kreon var märkbart störd av något utan också då jag upplevde honom som lugn.

Som alla som har följt oss sedan köpet vet har djuret lugnat ner sig betydligt och det jag skulle komma till är att Kreon numera kan ridas ett helt ridpass utan EN ENDA BAJS.

För det mesta blir det en eller ingen hög men alltså inte 4, 5, 6 stycken och det får mig att fundera över hur nervös han EGENTLIGEN var även när jag uppfattade honom som lugn och avslappnad?

Torsdag- djuuup suck av lättnad


Muppe-puppe väntar på veterinärens dom

 

En mycket intensiv dag….pust….

Morgonen inleddes som många föregående, uppstigning 04.30 och ridning av en stycken Mupp.

Nu får jag förresten snart (gud give….) byta namn på Muppe till….kanske Puppe (hade en chef för länge sedan som kallade hästar för PUPPAR, don´t ask me why…) för nu kan man inte med bästa vilja anklaga djuret för att muppa sig, i alla fall inte när jag rider solo.

Nej, dagens pass var lika lugnt som de föregående och vi skrittade och travade som vanligt samt tog även någon kortare galopp.

Jag känner mig lite ringrostig efter att inte ha ridit mer seriöst på så många veckor men tycker att tex Kreons form har förbättrats: läs han har kommit upp bättre i formen, en av våra akilleshälar ju.

Efter några timmar på jobbet var det dags för ett nytt stallbesök; denna gången för att köra till vår veterinär.

Eftersom Kreon nu ska börja ridas mer ordentligt om några dagar ville jag försäkra mig om att knäledsinflammationen läkt till 100 % så att jag inte riskerar att inom kort åter rida på en halt som biter ihop och traskar på.

Och veterinären gav mig verkligen det bästa beskedet jag kunde få; han tyckte att Kreon rörde sig fullständigt ua, spänstigt och bra vid longering och böjprov runt om visade inga som helst reaktioner.

Det som återstår är en något sämre muskling av höger korshalva vilket jag varit medveten om länge och som det gäller att försöka arbeta upp utan att knät överbelastas och skadas igen. En balansgång absolut.

Hur som helst känns det oerhört skönt att veta att Kreon är helt återställd för stunden, sedan kanske detta knä kommer att besvära honom fler gånger tills han är till fullo uppbyggd och stark men just nu är det bara att ”köra på”- klokt och avvägt, precis som jag tycker att jag gjort hela tiden.