Idag var det min tur att ha stalljouren i vårt lilla stall, en inte allt för betungande syssla eftersom det bara är 7 hästar som ska fodras, släppas in och sedermera tas in.

Efter intaget skrittade jag och Muppis ut med Maria och Hera och det var en mycket trevlig tur i otroligt skönt väder.

Det var med vintermått mätt ”varmt” (2-3 plusgrader) och helt vindstilla och hästarna fick stundtals kämpa på rejält i den bitvis mycket djupa blötsnön.

Sedan snön kom och därefter regnet och varmare väder har den förstnämnda både fykt och smält otroligt oregelbundet; på sina håll syns barmarken tydligt medan man alltså fortfarande även kan rida i djup snö på andra ställen.

Det märks att jag är en vid snöridning ovan skåning; jag tänkte mig inte för när vi red ut och hade både strykkappor och boots på Kreon.

Strykkappornas kardborrknäppen gick upp efter 3-4 minuters ridning i snön och det var rena turen att Maria såg detta innan de vita skydden hade försvunnit djupt ner i snön, kanske för gott?

Maria var snäll och hoppade av Hera och sedan gömde vi strykkapporna och red vidare.

Efter ytterligare kanske 30 minuter hade en av mina boots försvunnit, otroligt nog hittade vi den på hemvägen så det slutade lyckligt även med detta skydd.

Jag tror att denna timmeslånga tur gjorde gott för Muppes muskler och vi får väl se om det blir fler tillfällen till snöträning eller om allt smälter bort för gott.

Här ser man hur ojämnt snön har smält.

Upphittad! Lycka!

Varför kan inte vintern vara LAGOM i landet lagom frågar jag mig?

I Norrland pågår den på tok för länge (stackars satar som bor där….) och i resten av Sverige är den fullständigt oberäknelig.

Härom dagen hade vi ju en lite snöstorm, sedan blev det minus 14 grader och i morse var det plus 2 grader med REGN?!?!?!

Regn på snö brukar ju inte vara en lyckad kombination; just nu är det mesta tung-blaskigt och det enda som kan göra det värre är om det fryser på så att allt vatten i stället förvandlas till is.

Om dagens väder tyckte Kreon inte; när jag började rida i ridhuset var han hysteriskt spänd och när han efter en liten stund blev ensam kvar men kunde höra de 2 ekipagen som hade gått ut men stod kvar utanför ridhuset och pratade trodde jag att han skulle sprängas i bitar. Han hoppade på stället och var nästan helt okontaktbar och när det började kasa ner smält snö från taket så gjorde detta inte honom lugnare precis.

Jag hade redan i förväg bestämt mig för att försöka genomföra ett lugnt pass no matter what och hade därför tagit av sporrarna men satt på kandaret som jag inte använt på länge.

Jag ska vara helt ärlig och erkänna att jag genom åren ibland ridit väl ofta på kandar för att ”fuska”- har jag inte haft en bra känsla på tränset men inte orkat tjafsa kring detta så har jag hängt på kandaret i stället.

Kreon har däremot gått fantastiskt bra på tränset sedan lång tid tillbaka så i hans fall använder jag numera kandaret mer som en livräddare (låter kanske hemskt men så är det….), jag känner mig säkrare med kandaret än med tränset OM han skulle fara iväg och jag inbillar mig också att det är ”bättre” att han har kandar än träns OCH graman om jag ramlar av och hans skulle fara iväg med en massa tåtar runt halsen.

När jag hade ridit i världens ultrarapid-trav en stund- för det GICK INTE att trava fortare- Kreon var helt paralyserad av oro idag så släppte både hans och mina spänningar och vi kunde trava på lika fint som alltid.

Jag undrade hur dagens galopp skulle se ut med tanke på att fattningarna till vänster galopp igår hade varit så explosionsartade men otroligt nog så blev dagens många fattningar riktigt fina, kanske för att jag inte hade sporrar….vem vet med detta konstiga djur?

Hur som helst så blev det en bra träning för Kreon och mig; att vi ”tvingades” rida fast han var så spänd som han nästan aldrig har varit.

Men det ÄR inte roligt när snön kasar från taket…Kreon blir rädd och man vet ju inte på förhand när snön ska börja glida så i alla fall jag sitter lite på helspänn hela tiden.

Ja, som sagt, nu får vi se vad Skåne bjuder på för väder imorgon och kommande dagar- kommer det att bli isgator av aldrig tidigare skådat slag eller kan vi ha sådan tur att all ”skit” smälter bort?

Nu ska jag bara njuta av att sitta inomhus och slappa; maken fixar med tacos och senare ikväll är det min älsklingsserie Downton Abbey på tv.