Månadsarkiv: maj 2013

Skrivet

Tisdag- fårterapi

Även idag blev det en skritt-runda i solen.

Jag fick ägna en stund åt att intala Kreon att de får som nu släppts ut i en av hagarna vi brukar rida förbi inte skulle döda honom- han är verkligen livrädd för dom även när de står stilla så jag kan med facit i hand verkligen förstå hur skräckslagen han måste ha varit förra våren då en hel skock kom RUSANDE mot honom och han slet sig lös och sprang hem.

Tack och lov höll sig dessa får lugna och jag kunde ta mig förbi dom utan större drama så förhoppningsvis (?) inser Kreon att de struntar högaktningsfullt i honom och att han också kan göra detsamma.

Nu väntar långpromenad med Åsa, Vilja och lilla kinesen i Dalby- där kanske korna har hunnit bli utsläppta och VI kanske får oss en löptur för att undkomma dom?

Skrivet

Fråga från en läsare om hästköp

Idag undrar en läsare hur länge man ska ha ridit innan man skaffar sin första häst.

Som vanligt när jag ska säga vad JAG tycker så vill jag inte ge ett entydigt svar- helt enkelt därför att det sällan finns ett sådant.

Det finns så många omständigheter som spelar in och jag kan bara nämna några:

* Man har olika fallenhet för ridning- det finns de som rider långt bättre efter 1 år än de som ridit 10 gånger så lång tid.

* Möjligheten att få hjälp- kommer man att ha sin första häst i ett eget stall eller på en anläggning där man kan få hjälp med både ridning och allt runt omkring?

* Hur gammal man är- är man vuxen eller ett barn och kan barnet i så fall få hjälp av en vuxen (förälder).

* Till vad man vill använda hästen- vill man ”bara” ha en häst att promenadrida i skog och mark eller vill man ha en häst att tävla med?

* Vilka ekonomiska resurser man har- ofta får man det man betalar för och ju mer pengar man kan lägga på sin hästhållning desto bättre förutsättningar att lyckas med hästköpet får man menar jag. Köper man en okomplicerad,  välutbildad häst som är ordentligt genomgången av veterinär och som man har råd att ta hjälp till med regelbundna träningar så blir det högst troligt lättare än om man köper en oerfaren häst som man inte har råd att träna med för någon, som ett exempel.

Så tyvärr kära läsare- jag kan inte svara på din fråga med några exakta antal år eller så utan det beror som sagt på så mycket annat.

Dock vill jag verkligen poängtera att jag tycker att man ska kunna en hel del mer än att RIDA innan man köper häst, man ska veta hur man mockar, sköter hästen och dess utrustning, ha i alla fall ett hum om foder osv.

Och framför allt ska man ha någon eller några man kan få råd och hjälp av.

Så tycker jag- kanske har ni läsare något ni vill tillägga?

Skrivet

Måndag- lite mindre trots

Ny skrittrunda idag och det var TROTS (ordvits!!!!!) allt mindre trots än igår.

Nu känns det inte som ”jag är livrädd och vågar inte gå” utan mer som ”ska vi mäta våra krafter och se vem som vinner” när stoppen kommer och därför är det extra skönt att jag så här långt får hästen dit jag vill även om det fortfarande inte sker som på räls.

Men om jag kan använda denna viloperiod till att skritta ut som JAG vill så tror jag att mycket kommer att vara vunnet och här tror jag absolut på ihärdighet- en egenskap jag har hur mycket som helst av i alla fall :).

Skrivet

Tips på bra sporrar

sporre

Dessa sporrar köpte jag på Hööks för flera månader sedan (kostar 179:–) och efter att ha använt dom mer eller mindre dagligen vill jag ge dom med beröm godkänt.

De är tillräckligt skarpa för att ge önskvärd effekt vid träning/ tävling men samtidigt utformade på ett sådant sätt att hästarna inte riskerar att få skav av dom.

Blev tipsad av en stallkamrat som köpt dom just pga att de inte ger skav så det kan ju vara något att tänka på om man har en känslig häst.

Skrivet

Veckan som gått

3 veterinärbesök har det blivit i veckan- verkligen bedrövligt men om man ska se det från den positiva sidan så är jag oerhört tacksam över att de alla föregåtts av väldigt korta väntetider vilket gjort att jag har sluppit gå och våndas i onödan.

Veckan började således med att jag i måndags 07.45, 15 minuter innan utsatt veterinärtid ringde och klagade min nöd hos ”Kreons klinik” och jag fick tid för hältkontroll redan på onsdagen.

Dagarna fram tills dess red jag ut lite lätt, kände ingen hälta men var också övertygad om att X inte hade inbillat sig något på lördagen utan att det med största sannolikhet skulle konstateras en rörelsestörning hos veterinären.

Så blev det också, åter är det höger bakknä som spökar även om jag tror att vi upptäckte hältan långt tidigare än i sensomras förra året då jag nog red i några veckor på en inte helt 100 häst.

Jag får ju säga att Kreon, likt många andra hästar, har visat sig vara ett tåligt djur- han har hela tiden gjort det vi har bett om och om man vet vad han är kapabel till så är detta ingen självklarhet tycker jag.

Efter veterinärbesöket i onsdags har Kreon bara gått i hage fram tills igår då jag skrittade ut en kort runda och det är så planen ser ut- att fortsätta att skritta 30 minuter om dagen fram tills återbesöket 22 maj.

Inte nog med att Kreon alltså inte helt frisk just nu, till råga på allt elände fick Soya sitt andra EP-anfall i måndags (det första fick hon 11 februari) och ett tredje i torsdags.

Så även lilla Mimmi har varit hos veterinären, både i fredags då bla blodprov togs (perfekta värden) och igår då EKG och ultraljud av hjärtat visade samma sak- en till synes kärnfrisk hund.

När nästa anfall kommer vet ingen i hela världen och jag känner att jag inte kan oroa mig för något jag omöjligt kan påverka även om det är lättare sagt än gjort att slappna av.

Jag läste om en annan kvinna som aldrig lämnade sin hund mer än max några minuter då och då och så varken kan eller vill jag leva.

Dels har jag ett arbete som måste skötas och dit hundar inte är välkomna och dels KAN jag inte släpa med mig Soya överallt.

Nu är det ju extremt sällan hundar dör under ett EP-anfall (då de däremot är medvetslösa) så jag känner faktiskt ingen direkt rädsla för DET men så klart vill jag ju helst vara närvarande om det går.

Nå, nog om sjuka djur- förhoppningsvis kommer båda igen och som jag redan har skrivit många gånger; så här ÄR det, mer eller mindre att ha djur. Man får räkna med sjukdomar och olycksfall, precis som när man har barn för den delen- att sedan vissa är mer drabbade än andra…tja…livet är orättvist även i detta avseende och så är det bara.

Skrivet

Mera söndag- trots

Hästdagen har innehållit lite allt möjligt och inleddes med stalljour i det stora stallet vilket innebär fodring, utsläpp och intag av närmare 20 hästar.

När alla hästarna var lyckligt tillbaka i sina boxar var det dags för mig att försöka mig på en skrittrunda med Kreon tänkandes att det kunde gå hur som helst eftersom han bara har gått i hagen i 3 dagar.

Worse case scenario hade varit en helt överpigg häst som vägrade lämna stallplanen utan att härja och detta slapp jag tack och lov men däremot blev det mycket protester när vi hade skrittat typ 50 meter och var vid ridhuset.

Längre än så tyckte inte Kreon att vi skulle gå och jag fick verkligen jobba mig svettig för att övertyga honom om att det är JAG som bestämmer.

Men iväg kom vi och det kändes otroligt skönt att det gick.

Jag hoppas verkligen slippa skritta runt i en överhettat ridhus framöver utan ska försöka vara ute så mycket det bara går.

bild(53)

Gullis kollar in vad Soya gör.

Jag är verkligen förtjust i min gula kompis som är så klok. Hur han förstår att just Soya är snäll och inte är det minsta rädd för henne trots att jag har sett honom skena iväg när han sett en annan hund på låååångt avstånd begriper jag inte men det är väldigt trevligt att de kan vara nära varandra.

Skrivet

Söndag- hos veterinären igen

Idag var det alltså dags att kolla Soyas hjärta, dvs så att inte något med detta utlöser hennes epilepsi-anfall.

Veterinären som är specialist på hjärtultraljud jobbade bara söndag denna veckan- därav den udda tiden men det passade mig bara bra.

Bra var det också med hjärtat och föga förvånande finns det inget där som förklarar anfallen- det visade både EKG och ultraljud.

Veterinären tyckte INTE att vi ska sätta in medicin (Fenemal) än utan vänta tills nästa anfall om detta kommer ganska snart- kommer det anfall med månaders mellanrum och de är så milda som Soyas varit hittills får man fundera på om man vill ta det onda med det goda eftersom medicinen är långt ifrån biverkningsfri.

Dels har den ganska stor leverpåverkan och dels kan hundarna bli ganska trötta och allmänpåverkade av den så det är inte BARA att köra igång och tro att allt ska lösa sig med den.

Veterinären skulle också kolla upp om en  ny medicin mot EP, Pexion, kan vara ett bättre alternativ OM Soya ska börja medicineras. Det JAG har läst om Pexion säger mig att denna medicin inte heller är varken biverkningsfri eller ger 100 % effekt.

Jag kände i alla fall förtroende för denna veterinär och tyckte att hon resonerade klokt och givetvis får tiden utvisa hur vi ska agera framöver.