Jag är väldigt glad över att man kan se i alla fall delar av hagarna från vissa av våra fönster; detta kort tog jag från vårt gästrum!

Minst lika glad är jag över min utebana; inte bara för att den är så bra att rida på utan för att den möjliggör för B att vara ute flera timmar om dagen och ändå stå på mjukt underlag.

Med Vicke är det fortsatt bättre; nya filmer skickades till veterinären i förmiddags och hon svarade att han är ännu mindre halt på vänster bak nu.

Vi får väl se om denna mystiska hälta går över av sig själv eller behöver behandlas och på ett sätt är det kanske bra att veterinären har semester denna vecka så att man liksom ser hur det hela utvecklar sig.

Jag är extremt mycket för ”all in” och behandla allt som går nu, genast, meddetsamma och helst redan igår men även om veterinären hade varit här är ledinjektioner eller ens Metacam just nu inte det som man ska experimentera med så nära inpå allt annat som varit den senaste tiden.

Det finns onekligen många fördelar med att man utvecklat telefoner och att surfplattor finns i var mans hand.

Den veterinär som behandlar Vicke gick på semester igår men har lovat att bistå mig så mycket hon kan ändå och ett led i detta är att hon föreslog att vi kunde filma Vicke så att hon kan följa utvecklingen av hans hälta.

Efter att ha sett dagens filmer (tack till min älskling som hjälpte till) tyckte hon att Vicke var enormt mycket bättre än igår. Fortfarande halt men inte på långa vägar som igår och definitivt inte som i förrgår.

Vicke är också feberfri och hans bajs ser också bättre ut så det är positivt.

Benen är fortsatt tjocka, inte lika tjocka som igår men ändå rejält.

Nu ska jag leda Vicke 2 gånger om dagen, ha honom i hagen, givetvis fortsätta att ha noga kolla på allmäntillståndet samt filma honom imorgon igen.

Är han fortsatt halt får veterinären titta på honom på måndag när hon återkommer från semestern; jag tycker inte att det är någon idé att blanda in någon annan denna veckan eftersom hältan ändå avtagit rejält.

Min lilla ponny går på utebanan och ska så göra tills vi får svar på hans blodprov gällande Cushings som ska tas nästa vecka.

Oaktat eventuell Cushings och även om jag skulle ha gett honom medicin redan idag är det för tidigt med gräshage så det är ju en jäkla tur att jag har en mjuk utebana han kan stå på.

Kolla vad jag skördade idag! Lite beska men fullt ätliga!

Status med B är att han blev verkad idag och hans hovar såg ut som vanligt. Han får nu gå på min utebana korta stunder och håller sig lugn så här långt.

Vicke var feberfri i morse, hade varierande feber under dagen (38,1-39) och var feberfri igen vid 18.30 (37,5).

Det är verkligen tur att han är så snäll för så många gånger om dagen som jag tempar honom så hade vem som helst kunnat lessna.

Hans bajs ser aningen bättre ut; fortfarande löst men som sagt bättre.

Såret från igår är helt oömt nu men han är fortfarande halt på det benet, dock inte lika mycket.

Alla 4 benen är fortsatt tjocka.

Jag ska köra upp nya blodprover till Helsingborgs djursjukhus imorgon bitti så får vi se om det ger något.

Ja, det är onekligen mycket nu….

När jag gjorde min sedvanliga morgoninspektion med sedvanligt ont i magen kunde jag konstatera att alla Vickes ben var tjocka idag; igår var det ju bara två.

Dessutom var han lös i magen, inte jättemycket men tillräckligt för att veterinären skulle välja att avsluta den intravenösa kuren som kan ge just denna biverkning.

Förhoppningsvis räcker de 3 injektionerna han hann få.

När veterinären bad mig springa med Vicke på hårt underlag kunde hon konstatera att han var rejält halt på vänster bak; det var han definitivt inte när hon kollade honom igår.

Eftersom han reagerade lite när hon tryckte på benets framsida klipptes benet och som ni kan se på bilden hittades dessa yttepyttesår.

Jag skulle aldrig i livet ha trott att de skulle ge någon reaktion men min tåliga och vanligtvis mycket snälla häst gick knappt att bandagera. Han lyfte benet jättehögt flera gånger och visade rejält missnöje.

Han började dessutom få feber efter att ha varit feberfri i morse så ”något” är det ju.

Jag håller nu noga koll på både hur avföring, feber och det bandagerade benet utvecklar sig- behöver jag säga hur jag mår?

Lilla ponnyn verkar fortsatt ok i alla fall.

Kolla vad Henrik såg från vardagsrumsfönstret i morse! En plommontjuv…..Som tur är äter vi själva inte plommon men dovhjortarnas framfart börjar kännas lite väl…..ska vi säga påträngande?

Med B är läget fortsatt bra, han går fortsatt normalt utan Metacam och gick/ stod på min utebana i 30 minuter idag.

Vicke är fortsatt feberfri men hade 2 svullna ben i morse, höger fram och höger bak.

Frambenet gick ner väldigt snabbt men bakbenet är fortsatt tjockt och min erfarenhet är att sådana svullnader är svåra att få bort av enbart hagvistelse/ skritt.

Tjocka ben vid anaplasmos är inte ovanligt men de får inte vara tjocka hur många dagar som helst tyckte veterinären så detta är något vi får ha koll på.

Här ser ni förresten analysen av de blodprover jag körde upp till Helsingborgs djursjukhus; ingen tvekan om diagnosen som synes: