Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Hade jag haft obegränsat med pengar (och då inte heller arbetstider att ta hänsyn till) skulle jag träna minst 2 gånger i veckan och en del veckor säkert 3.
Det är ju egentligen inte mer ansträngande för hästen att träna för Nina än när jag rider själv men inputen är så värdefull.
På bilderna nedan ser ni hur det blev med mina loppisfynd; krukorna som kostade 29 och 50 kronor om jag minns rätt.
Igår tog jag mig äntligen i kragen och färgade håret; det går ju inte an att se ut som den 56-åring jag är ha ha ha!
Medan jag sköljde ur färgen funderade jag på vilka sysslor jag tycker är absolut tråkigast.
En del måste man ju göra (min tandborstrutin är sååå omständlig men har gjort underverk), annat skjuter jag upp in i det sista och en del har jag faktiskt lejt bort i perioder (släptvätten och fönsterputsningen).
Här en lista på de 10 tråkigaste sysslorna enligt mig och utan inbördes rangordning:
Kitschigt måhända men hästen hamnade på en av väggarna i foderkammaren 🙂 !
Frenchie och jag hamnade i skogen enligt plan och det är lustigt hur jag numera tycker att det är så roligt att rida ut fast jag är ensam; det har aldrig riktigt varit min grej. Högt betyg till min lille plutt med andra ord!
Idag har jag köpt lite växter som jag ska plantera i några av krukorna jag köpte på Erikshjälpen igår:
Efter gårdagens soptunne-köp passade jag på att möblera om lite i min mikroskopiska foderkammare- inte lätt att få plats med så mycket som möjligt på den lilla ytan men jag tycker det blev bra.
Nytt pass på ridbanan och jag tror att jag är något på spåren. Jag fick en riktigt bra känsla när jag, som Nina, stackars människa har tjatat om hur många gånger som helst, tänkte på att hålla ihop Frenchie bättre och inte låta honom vara en rektangel utan sträva mot en kvadrat.
Jag vill gärna lätta av i handen i både igångsättningar och avbrott men om jag ”håller kvar” så blir det bättre- så skulle man kunna förklara det hela lite förenklat.
Idag har det blåst rejält så jag anammade min individuella bedömning och bestämde att hästarna inte behövde några flugmössor.
Mössorna sitter på bra men jag vill ändå inte överanvända dom så att det kanske blir skav- de kan behöva användas i många, många veckor framöver.
På eftermiddagen var det dags för den 4:e TBE-sprutan för att uppnå skydd de kommande 3 åren och jag fick en liten chock när jag körde till fästingbussen i Genarp.
Det stod minst 30 personer i kö i denna lilla håla och jag fattade ingenting; vanligtvis har jag och kanske 2 personer väntat på sprutan och samma sak har det varit när blodbussen har varit där.
Henrik sa att man hade pratat om TBE på nyheterna härom dagen så kanske berodde den långa kön på detta?
Nu är jag i alla fall färdigvaccinerad och det känns bra.
När jag ändå var i Genarp passade jag på att besöka Erikshjälpen och medan jag åkte tomhänt därifrån senast hittade jag 9 hela saker jag köpte idag! Så är det ju i loppis-branschen- ibland har man tur och ibland inte.
Jag ska visa er mina fynd i sinom tid; det var mest krukor men även denna häst som jag tyckte kunde införlivas med övriga djur i mitt stall.
Denna gosse hamnade ovanpå mitt stallskåp!
Tänkte egentligen ha honom på läktaren i ridhuset men där hade han nog blivit ”ihjälriden” 🙂 av besökande barn 🙂 !
Som ett lustigt sammanträffande såg jag dessa ridskor för 80 kronor (hästen kostade 50 spänn)- jag har ett par likadana och de kostade nästan det tiodubbla för rätt många år sedan.
Igår kompletterade jag mina foderförvaringskärl med denna tunna, jag har en sedan tidigare och den igår gav jag 50:- för på annons (nyskick).
Jag har sedan tidigare en rejäl soptunna som jag också förvarat foder i samt olika mindre tunnor för samma ändamål.
Många använder denna ”låda” från IKEA, jag har sett dom i flera stall men personligen tycker jag inte att de rymmer särskilt mycket.
Jag köper ibland flera hundra kilo havre åt gången och då underlättar det massor om jag kan hämta fodret i kärl som går att rulla. Att kärlet går att stänga ute möss/ råttor ifrån är nästan ännu viktigare så det är det jag utgår ifrån.
Kan som kuriosa berätta att de mindre blåa tunnorna ni ser på en av bilderna är minst 20 år gamla (köpta begagnade då) så denna typen av kärl skulle jag säga är i princip outslitliga. Och då har jag ändå släpat mina måååånga meter på olika stallgolv i de stall jag stått i tidigare.
Ha ha…denna bilden är sååå Molly och 500% Soya, min förra hund.
Soya var expert på att tugga och svälja samtidigt som hon sprang, i alla fall när hon stoppade sådant i gapet som hon visste att jag ville att hon skulle spotta ut!
Idag ”smällde” det till i mina hagar; flugorna dök upp som ovälkomna gäster, säkert eftersom solen värmde rejält.
Jag plockade fram flugmössorna för att slippa rinnande ögon och irriterade hästar och snart är det väl dags för Ultrashielden också.
Min ponny har fortfarande 5 ton päls att fälla och jag passade på att dra av ett halvt kilo idag i alla fall medan Frenchie skoddes och han väntade på att verkas.
Jag skulle gärna ägna mig åt hans pälsvård utomhus eftersom håren rasar av honom men då måste jag hålla fast honom ordentligt för annars sticker han iväg- mycket bestämt! Inte ens morötter i utekrubban kan få honom att frivilligt acceptera mina frisörtjänster- tro mig; jag har provat 🙂 !
Frenchie reds på utebanan med fokus på samling i galoppen, lite piruettförberedande arbete, förvänd vänster galopp som har förbättrats mycket den sista tiden, några byten och vad som kändes som bättre travslutor än jag visar dom på tävling.
Jag var för 2-3 år sedan lite rädd att allt dressyrtävlande i Skåne skulle dö ut om inte arrangörerna fick mer än en handfull starter per klass men ser nu hur klokt dessa har löst det faktum att tävlandet dalat.
Medan man ”förr” bara hann med 2-3 klasser per dag pga mängden starter så ordnar man idag tävlingar med ”trettioelva” klasser per dag i stället.
Och även om det är urtråkigt att bara möta några få konkurrenter så är jag ändå tacksam att det ens FINNS ett fortsatt stort utbud av tävlingar ”nästgårds”.
Jag och en annan ryttare diskuterade detta häromdagen; vem tusan lägger pengar på ett meeting idag (om man bor i Skåne) med de priser som råder på bensin, uppstallning osv?
Absolut kan det vara KUL (i alla fall om det går bra ha ha ha) men jag lägger hellre de tusenlapparna som ett bidrag till en utlandsresa.
Och det går lätt 4.000-5.000 på ett meeeting om man räknar in alla utgifter inklusive ett eget enklare boende och för i alla fall mig är det för mycket pengar att lägga på att rida några klasser.
På bilden Vicke och jag den enda gången jag varit på meeeting de senaste 20 åren. Det var rätt kul men gick inte speciellt bra kan man väl sammanfatta det äventyret 🙂 .
Idag har Frank vilodag och det har jag också höll jag på att säga. Jag jobbade i natt så jag har sovit bort delar av dagen i stället.
Jag har i alla fall gjort lite sysslor oxh konstaterade medan jag mockade hagarna att Molly är exakt som sin ägare; våren och sommaren är tveklöst hennes årstider medan resten av året gärna kunde strykas från kalendern.
Doggy har en blåsa utan dess like och detta utnyttjas friskt på hösten och vintern när hon kan vägra att gå ut på fler timmar än jag vågar berätta. Vi får ibland nästan tvinga ut henne och hon kan inte komma inomhus fort nog.
Ofta vill hon följa med när jag släpper ut hästarna men detta tar typ 5 minuter och sedan börjar hon oja sig när det är kallt och vill in.
Nu när temperaturen är mer vettig kan hon vara ute mycket längre och ser inte ut som att hon ska förfrysa alla kroppsdelar dessutom.
Här ser ni vad Frenchie gör när jag harvar utebanan; står och tittar på helt lugnt.
För ett tag sedan tipsade en bekant mig om serien ”Drömslottet” som man kan se på SVT Play och jag kan bara hålla med om det är riktig feel-goodunderhållning.
Handlar i korthet om ett engelskt par med 2 barn som köper och helrenoverar ett slott i Frankrike.
Lite som Mandelmanns i slottsmiljö ha ha ha.
Blir man biten finns det över 30 avsnitt att njuta av och man kan även följa familjen på Facebook och Instagram.
Helena; du som bor i England kan säkert se den på någon kanal!
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer